Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kautschukväxter el. gummiväxter - Kautsky, Karl - Kavaj - Kava-kava (Kaoua-kaoua) - Kavalett - Kavaljer - Kavaljererna - Kavalkad - Kaválla, Cavalla - Kavalleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Kautsky—Kavalleri
174
saft, som efter intorkning, koagulering m. fl.
framställningssätt lämnar kautschuk (se
d. o.). Mjölksaften uppträder hos växterna
antingen i s. k. mjölksaftceller el. i
mjölksaftkärl, av vilka de förra äro vanligast hos de
hittills ekonomiskt viktigaste k. De äro levande
celler, som i sin plasma innehålla en stor mängd
av cellkärnor och vanl. även stärkelsekorn. De
förekomma i för kautschukindustrien så
betydelsefulla familjer som Euphorbiaceae, Moraceae,
Apocynaceae och Asclepiadaceae. Kautschuken
förekommer i mjölksaften i ett slags emulsion (se
vidare Kautschuk).
Viktigast av k. är h e v e a n (Hevea
brasili-ensis), paräkautschukträdet, vilket som fullvuxet
är 20—40 m högt och omkr. 1 m i
genomskärning. I vilt tillstånd förekommer det som
enstaka exemplar i den tropiska urskogen. Vild
hevea är utbredd över större delen av Brasilien,
främst inom de nederbördsrikaste delarna kring
Amasonfloden och dess talrika bifloder. Utom i
Brasilien, där dess odling ännu så länge är ganska
begränsad, odlas den med allt större framgång
bl. a. på Ceylon, Malackahalvön och Sundaöarna.
Av övriga k. märkes Manihot glazioAi,
cearå-el. manicobakautschukträdet. Detta träd växer
vilt inom n. ö. delen av Brasilien, i synnerhet
staten Cearå. Det odlas inom de flesta tropiska
länder, särskilt i Östafrika. Kvaliteten står föga
efter paråkautschukträdets. Även Sapium-arter
äro vildväxande i Brasilien. Kvaliteten är hög. De
odlas i Brittiska Guayana, ehuru i liten skala.
Castilloa elastica, cauchokautschukträdet, hör
hemma i Mellanamerika, angränsande delar av
Sydamerika och Västindiska öarna samt odlas där,
särskilt i s. delen av Mexico. I Gamla världen
har odlingen visat sig slå mindre väl ut. Om
Ficus elastica, assam- el. indiakautschukträdet, se
Ficus, sp. 365. Funtamia elastica (Kickxia
elastica), Afrikas kautschukträd, silk rubber tree,
påminner i förekomstsätt närmast om hevean. Dess
utbredningsområde är Kongoområdet. —
Hancor-nia speciosa, mangabeirakautschukträdet,
förekommer i s. ö. Brasilien. Landolphia-arter,
kautschuklianer, och arter av släktet Carpodinus höra
hemma i Afrika. Landolphiakautschuk är av
mindre god kvalitet.
Kåu’tsky [-ski], Karl, tjeckisk-tysk
socialistisk teoretiker (1854—1938). Han började 1875
medarbeta i socialistiska tidningar och redigerade
1883—1917 tidskrif-
ten Neue Zeit, som
avsåg att vara hela
det tyska
socialdemokratiska partiets
vetenskapliga organ och
representera särskilt dess
ortodoxt marxistiska
riktning. K. kom
alltmera att betraktas som
den marxistiska
teoriens främste
företrädare, och hans auktoritet
inom partiet framgår
av att han författade
1891 års partiprogram (Erfurtprogrammet).
Under kriget 1914—18 hävdade K., att den tyska
statsledningen, främst kejsaren, bar
huvudansvaret för krigsutbrottet. Då socialdemokratien anslöt
sig till krigspolitiken, övergick K. till de
oavhängiga socialisterna. Han var 1922 en av de ledande
krafterna, då partierna åter sammanslogos. Efter
revolutionen fick han av regeringen i uppdrag
att genomgå arkiven för att få krigsskuldfrågan
belyst. K:s utdrag ur den dokumentsaml., som
senare utgavs av M. Montgelas och W. Schücking
(”Die deutschen Dokumente zum
Kriegsaus-bruch”, 1919), väckte stort uppseende och
framkallade på gr. av sin tendentiösa natur livlig
kritik. Under sina senare år bodde K. i Wien,
varifrån han 1938 flydde till Nederländerna.
Bland K:s skrifter märkas: ”K. Marx’
ökono-mische Lehren” (1887; sv. övers. 1888—90), ”Das
Erfurter Programm” (1892; sv. övers.
”Socialismens grundläror”, 1904 och 1909), ”Bernstein
und das sozialdemokratische Programm” (1899;
sv. övers. ”Socialdemokrati och socialism”,
1908), ”Die materialistische Geschichtsauffassung”
(1927). K. utgav även en folkuppl. av K. Marx,
”Das Kapital” (3 bd, 1914—29).
Kava’j, kort rock (utan skört), med en el.
två knapprader.
Kava-kava (K a o u a-k a o u a) fås av örten
Piper methysticum (fam. Piperaceae) på Stilla
havets öar. Av roten, k a v a r o t, bereda
poly-nesierna rusdrycken a v a. Kavapreparat ha
brukats mot inflammation i urinröret (särskilt
go-norré).
Kavale’tt (it. cavaletto, liten häst), på en
ställning vridbar platta, varpå skulptörens ler- el.
vax-modell står under arbetet.
Kavaljer (fr. cavalier, eg. ryttare),
uppvaktande adelsman vid hov; belevad man; herre, som
för en dam till bords, i dans o. s. v.; även
befästningsverk med större eldhöjd än de
kringliggande, ”högverk”.
Kavaljererna, namn på eng. konungen Karl
I:s anhängare i striden mot parlamentet.
Kavalkad, ryttartåg, ryttarfölje.
Kavålla, C a v a 11 a, stad i Makedonien i n. ö.
Grekland, vid Kavållabukten innanför Thäsos;
47,000 inv. K. är antikens Neapolis. Biskopssäte.
Tobaksindustri; export av tobak från trakten.
Flygstation.
Kavalleri (it. cavalleria, av c avallo, häst),
urspr. rytteri, ett av arméns truppslag, vars
utmärkande egenskaper ar o snabbhet och
framkomlighet. Den förste kände fältherren, som
förstod att till fullo utnyttja k:s säregenskaper, var
Alexander den store. Styrkan av k. i hans armé
utgjorde c:a Ve av arméns hela styrka.
Beväp-ningen bestod av svärd och lans samt för det
lätta k. långskjutande pilbågar. Alexander
använde sitt k. för spaning och marschbevakning,
för förföljande samt för snabbt anfall till häst
mot fiendens flyglar. Under medeltiden fick k.
genom riddarväsendet i viss mån sin största
betydelse. Där detta system tillämpades, utgjordes
näml, härarnas viktigaste del av i rustning
klädda riddare, som stredo till häst med lans och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
