Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katekumener - Katet - Kateter - Katetometer - Katharsis - Kathiawar - Katjon, Kation - Katkov, Michail Nikiforovitj - Katla - Katmai, Mount - Katmandu - Katning - Katod - Katodfall - Katodförstoftning - Katodstrålar - Katodstråleoscillograf - Katolicism - Katlicitet - Katolik - Katolikdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Katet—Katolikdagar
150
ning gavs om dopets och nattvardens innebörd
förrän efter dopet. När längre fram massdopens
tid inträdde, inskränktes
katekumenundervisning-en alltmer. Genom barndopets införande
övergick den till symboliska ceremonier.
Katèt (av grek. ka’thetos, lodlinje) kallas i
en rätvinklig triangel var och en av de två
sidor, som omfatta den räta vinkeln.
Kateter (grek, kathetèr, av kathiénSi,
insticka), silver- el. gummirör, som kunna införas
i en kroppshålighet, t. ex. urinblåsan, för att
tömma innehållet el. tillföra spolvätska, läkemedel
rn. m.
Katetomèter (av grek. ka’thetos, lodlinje, och
me’tron, mått), en laboratorieapparat för
uppmätning av höjdskillnader, konstruerad 1816 av D
u-1 o n g och P e t i t. Dess väsentligaste delar äro
en vertikal graderad pelare och en horisontell tub,
flyttbar längs pelaren. Observatören inställer
kikarens hårkors successivt på de punkter,
vilkas vertikalavstånd skall bestämmas, och avläser
lägena på pelarens skala.
Ka’tharsis, grek., rening, genom vilken
religiös orenhet avlägsnas. Hos Aristoteles:
känslornas luttring genom åskådandet av ett dramatiskt
sorgespel.
Käthiäwär, halvö på v. sidan av Främre
Indien, hör till landskapet Gujarat.
Ka’tjön, K a’t i ö n, atom el. atomkomplex, som
är laddat med positiv elektricitet och därför vid
elektrolys vandrar till katoden.
Katkov [-kå’f ], Michail Nikiforovitj,
rysk publicist (1818—87). K. blev 1845 prof, i
filosofi i Moskva. Professuren indrogs under
den allmänna reaktionen 1850, och K., då ännu
liberal, blev 1851 utg. av tidningen Moskovskija
Vjädomosti. K. vann 1863 stor framgång som
polackfiende och blev sedan en av reaktionens
och självhärskardömets ivrigaste förkämpar.
Katla, periodiskt verksam vulkan på s. Island
i ö. delen av Myrdalsjökull. Dess krater är
täckt av en glaciär, och under utbrotten sker
en smältning av ismassorna, varvid våldsam
översvämning och förödelse uppkomma i det
nedanför liggande låglandet (jökellopp).
Katmai, Mount K. [mau’nt kä’tmai],
vulkan på Alaskahalvön. Utbrott 1912.
Huvudkratern har 15 km omkrets och är 1,000 m djup.
I närheten Valley of the ten thousand smokes
(De 10,000 fumarolernas dal).
Katma’ndu, huvudstad i konungariket Nepal på
Himalajas sydsluttning, 1,478 m ö. h.; 108,000
inv. K. är beläget i floden Baghmatis bördiga
och tättbefolkade dalgång (450,000 inv.), 120 km
från indiska gränsen. Staden har ett gammalt
palats och talrika tempel.
Kätning, avskalning av bark på barrträds
nedre del för att få kådflöde till terpentinberedning.
K. bedrives fullt rationellt bl. a. i Amerika och
Frankrike. Kådan samlas i behållare.
Katöd [el. -å’d], se Elektrod.
Katodfall, fys., kallas vid en elektrisk
urladdning i en gas spänningen mellan katoden och
den yttre gränsen av det negativa glimljuset (jfr
Elektriska urladdningar).
Katodförstoftning, fenomen, som uppträder i
gasurladdningsrör. De positiva jonernas stöt mot
katoden lössliter från denna fina partiklar, som
slå sig ned på närliggande glasväggar m. m. K.
kan utnyttjas för framställning av speglar och
ytterst tunna metallhinnor men är ofta störande
och undvikes då genom att katoden göres av
aluminium, som är mycket litet utsatt för k.
Katodstrålar, de från katoden vid elektriska
urladdningar utgående strömmarna av negativ
elektricitet. K. utgöras av elektroner, som
utslungas från katoden el. det katoden närmast
omgivande gasskiktet genom stötar av positiva
joner och som på gr. av sin negativa laddning
och ringa massa erhålla stor hastighet vid
genomlöpandet av spänningsfallet omedelbart framför
katoden, det s. k. katodfallet. På gr. av sin
tröghet röra de sig i ett kraftfritt rum rätlinigt
framåt, vilket framgår därav, att de visa
skugg-fenomen. De avböjas i elektriska och magnetiska
fält. Strålarna äro själva osynliga men kunna
synliggöras genom sina verkningar: då de passera
ett gasfyllt rum, bringas gaspartiklarna längs
strålarnas väg till ljusemission och joniseras. Man
har lyckats framställa k. med hastigheter
uppgående till ung. halva ljushastigheten. W.
Kauf-mann har påvisat, att vid stora hastigheter
massan ej förblir konstant utan märkbart växer med
hastigheten. — Glas, vissa mineral o. a. ämnen
bringas till kraftig fluorescens el. fosforescens,
då de träffas av k. K. äro energirika, och
kroppar, som träffas av dem, bli mer el. mindre starkt
upphettade. Av metaller absorberas k. kraftigt,
men de förmå dock genomtränga tunna
metallfolier. P. Lenard har härpå grundat en metod
att studera k:s egenskaper under rena
betingelser genom att bringa dem ut ur urladdningsröret
genom ett fönster, tillslutet av ett tunt
alumi-niumfolium (Lenardfönster). I fria luften
verka k. kraftigt joniserande och absorberas
fullst. på en sträcka av några få mm. K. ha
även förmåga att svärta den fotografiska
plåten. På k:s egenskaper att avböjas i elektriska
och magnetiska fält beror ett av K. F. Braun
konstruerat rör (B r a u n s rör), ett
urladdnings-rör, i vilket ett genom ett diafragma
avgränsat strålknippe får infalla mot en
fosforesceran-de skärm. Förbättrade braunska rör äro de
moderna katodstrålerören, som användas
för undersökning av snabbt föränderliga
elektriska och magnetiska fält. — K. upptäcktes av J.
Plücker 1859 och ha ingående studerats
framför allt av J. W. Hittorf, W. Crookes, A.
Per-rin, J. J. Thomson och P. Lenard.
Katodstråleoscillograf, /ys., se Oscillograf.
Katolici’sm, eg. katolsk (d. v. s. universell)
kristendomsform; språkbruket har sedan kommit
att med k. mena spec. den romersk-katolska
kyrkans kristendomsform.
Katolicitét, allmännelighet; jfr Katolsk.
Katolik, enligt vanligt svenskt språkbruk
person, som bekänner sig till den romersk-katolska
kyrkan.
Katolikdagar, möten av katoliker för
överläggning i aktuella frågor samt tillvaratagande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
