Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kastanjeträd - Kastanjetter - Kasteld - Kastelholm - Kastell - Kastellan - Kastellegården - Kastellholmen - Kastet - Kastilien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Kastanjetter—Kastilien
124
Äkta kastanj. Foto Weibulls.
tre i taggiga skålar. Omkr. 30 arter, de flesta
i s. ö. Asien. Det europeiska k., äkta el. ätlig
kastanj, C. vulgaris (C. sativa, C. vesca), är ett
jättestort träd med lansettlika, grovt tandade,
mörkgröna blad och kan nå mycket hög ålder
(1,000 år). Vilt växer det i Sydeuropa, mest i
Italien och Grekland, där det bildar skogar;
odlas där och i mell. Europa. Varma höstar
mogna kastanjerna redan i s. Skåne. De äro rika
på stärkelse och äggviteämnen och spela stor roll
som födoämne. Av veden göras vinfat, möbler
m. m.
Kastanje’tter (sp. castanetas), två träbitar,
vanl. urholkade som ett genomskuret kastanjeskal.
K. slås mot varandra och ge
ett skallrande ljud. I regel
har man ett par i vardera
handen. De fästas med ett
band vid tummen och brukas
av danserskor i Spanien och
Syditalien för att ange takten.
Kasteld, se Eld 2).
Kastelho’lm, slott i Sunds
sn på Åland, trol. uppfört
1371—88 av Bo Jonsson Grip.
Anläggningens kärna
utgjordes av ett fyrkantigt
sten
torn. En ringmur omslöt den s. om tornet
liggande mindre borggården liksom den i n.
belägna rymliga förborgen; på båda dessa gårdar
voro byggnader uppförda längs murarna. — K.
nämnes f. f. g. 1388 som tillhörande de slott, vilka
av Bo Jonssons exekutorer överlämnades till
drottning Margareta. 1434 intogs det av en
bondehär under en av Erik Pukes befälhavare.
Un
Kastanjetter.
der den senare unionstidens strider blev K.
upprepade ggr belägrat och intaget. K. var säte för
styresmannen över Ka s t e 1 h o 1m s län, som
omfattade den åländska skärgården. Sedan detta
1634 indragits, började slottet förfalla; nu
återstå endast ruiner. — Monogr. av R. Hausen
(1934; i Sv. Litt.-sällsk:s i Finland Skr., 242).
Kaste’11 (lat. caste’llum, dimin. av ca’strum,
borg). 1) Mindre fästningsverk el. borg, befäst
slott. — 2) Hög överbyggnad i för och
akterskeppen på medeltida fartyg.
Kastellän, i äldre tider befälhavaren på ett
kastell, borgfogde, slottshövitsman; numera =
slottsvaktmästare. — I Polen var k. (po.
kazte-lan) länge titel för guvernören över en av de
kretsar (kastellanier), vari riket indelades.
Kaste’llegården, kronoegendom i Ytterby
socken, Göteborgs och Bohus län, vid Nordre älv,
4 km s. v. om Kungälv. Är uppkallad efter ett
kastell, som Sigurd Jorsalafare skall ha uppfört
till Kungälvs skydd. På kastellets ruiner anlades
(före 1180) Kastelleklostret, indraget
1533. K. var senare boställe åt översten vid
Bohusläns regemente.
Kastellholmen, se Stockholm.
Kastet, sågverk, omedelbart ö. om Gävles
förstad Bomhus; äges av Korsnäs ab.
Kastilien, sp. Casti’lla, den av Spaniens
huvuddelar, som vuxit fram på den inre högslätten och
omfattar större delen därav. Av den
kastilians-ka centralkedjan delas K. i två landskap,
Gam-1 a K. (sp. Castilla la Vieja) i n. v. samt Nya
K. (Castilla la Nueva) i s. ö. Det förra består
av prov. Valladolid, Palencia, Avila, Segovia,
Soria, Burgos, Logrono och Santander,
tillsammans 66,614 km2 med 2,169,000 inv. Till Nya
K. höra prov. Ciudad Real, Toledo, Cuenca,
Gua-dalajara och Madrid, tillsammans 72,326 km2
med 3,155,000 inv.
K. utgjorde urspr. ett grevskap i konungariket
Leon; det är känt redan 923, dess huvudort
var Burgos, och omfattade från början endast
Gamla Kastilien. Landets grevar vunno tidigt
ärftlighet och av Leöns konungar ganska
oberoende ställning; då dess siste greve Carcia dog
1026, uppträdde Navarras konung Sancho som
Kastelholm från n. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
