Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kassett - Kassettbreven - Kassiakanel - Kassiopeia - Kassiter - Kassiterit, tennmalm - Kassuber - Kassun - Kassunsjuka - Kast (social grupp) - Kast - Kastal - Kastalia - Kastamonu, Kastamuni - Kastanjebagge - Kastanjer - Kastanjeträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kassettbreven—Kastanjeträd
121
en springa på k. Genom en sinnrik konstruktion
växlas film efter varje exponering genom att
dess papperstunga dras ut, varvid filmen
förflyttas från det främre exponeringsläget till ett
fack baktill i k. — Med hjälp av en r u
11-filmkasset kan man använda den bekväma
rullfilmen även i en plåtkamera. — I
filmkamerorna användas sinnrikt konstruerade k., som
tillåta bekväm laddning, varvid ej någon del, el.
endast ett mycket kort stycke, av filmen blir
belyst.
Kassettbreven (eng. casket letters), ”breven i
skrinet”, se Maria Stuart.
Ka’ssiakanèl, se Kanel.
Kassiopéi’a, ostron., se Cassiopea.
Kassiter (kilskr. kassu), folkstam av delvis
indoeuropeiskt ursprung, som på 1700-talet f. Kr.
från n. ö. invandrade i och erövrade Babylonien
(se d. o., sp. 197).
Kassiterit, t e n n m a 1 m, miner., tennoxid,
SnOä, kristalliserar tetragonalt i korta prisman,
mycket ofta med tvillingbildning. Färg svart el.
mörkbrun, mera sällan ljusare. Streck vitt. Glans
diamantartad. K. förekommer primärt i granit
o. a. sura eruptiver som pneumatolytiskt bildat
mineral. Sekundärt anrikad i sandiga och
gru-siga flodsediment, bildar k. mäktiga och vitt
utbredda avlagringar. Tennmalmutvinningen är
baserad väsentligen på dessa. K. är den enda
tennmalm, som har någon betydelse.
Huvudproducenter äro Bortre Indien (Malackahalvön, Thailand
och Indonesien) samt Bolivia. Värdefulla
fyndigheter finnas även i Nigeria, Kongo och
Australien. De fordom så betydelsefulla gruvorna i
England äro fortfarande i drift, men de lämna
endast ringa utbyte.
Kassüber, se Kasjuber.
Kassün, vattentät låda, som anslutes
vattentätt till kaj el. fartygssida och möjliggör arbeten
under vattenytan inifrån densamma.
Kassunsjuka, dets. som dykarsjuka (se d. o.).
Kast (av port, casta, ras, av lat. castus, ren,
kysk; sanskr. jäti), europeisk beteckning för de
sociala grupper, i vilka det hinduiska samhället
med hänsyn till härkomst, social ställning och
frändskapsförhållanden av ålder är indelat. En
k. är en inom sig sluten enhet, som styres av ett
slags nämnd (panchäyat); dess medl. ha att
iakttaga vissa bestämda traditioner, vilkas
underlåtande kan medföra uteslutande ur k. K. omfatta ett
antal endogama grupper, inom vilka giftermål är
tillåtet; inom dessa åter finnas smärre exogama
grupper, götra’s el. släkter, mellan vilkas medl.
giftermål icke få ingås. K. ha en traditionellt
fixerad rangordning, i vilken bramankasten intar
främsta platsen. K. äro vidare ”rena” och
”orena”, allteftersom medl. av bramankasten äro
villiga att förrätta gudstjänsthandlingar för dem
el. ej; de ”orena” k. inta i det hela en social
undantagsställning. — En k. utgör oftast en
sammanslutning av människor med samma el.
likartad ställning, t. ex. utövarna av ett visst yrke;
andra k. äro av raskaraktär, t. ex. olika stammar
av icke-indo-arisk ras, som småningom uppgått
det hinduiska kastväsendet. -— En k. är enl.
122
hinduisk uppfattning något orubbligt fixerat.
Själva kastbildningen är emellertid ofta av
tillfällig karaktär med övergångar och variationer
i systemet. Under europeiskt inflytande ha vissa
tendenser till upplösning av kastsystemet gjort
sig märkbara, mest i städerna och bland de högre
k. — Kastsystemets ursprung är i det hela ännu
en olöst gåta. I senvedisk tid framträda de fyra
stora sociala grupperna brähmana, bramaner,
ksatriya, adelsståndet, vaigya, bondeståndet, och
(üdra, lägre sociala grupper; därtill komma
senare candäla el. ”orena” grupper. Dessa grupper,
som med säkerhet härstamma från indo-iransk tid,
benämnas varna, ”färg”, och detta säkerligen
på grundval av en ursprunglig, primitiv
färgmagi. I ”Manavadharma<;astra” är kastsystemet
fullt utbildat, och där föreligger en utförd teori
om de olika k:s uppkomst ur de fyra
huvud-kasterna. Det allmänna antagandet, att
kastsystemet uppkommit inom bramanismen, saknar grund,
då en k. i första hand är en social enhet utan
nödvändigt religiöst sammanhang. Vissa delar av
Indiens befolkning ha aldrig ingått’ i
kastsystemet; för dessa ”kastlösa” användes i Europa i
allm. beteckningen p a r i a, eg. namn på ett i
Madras och Travancore bosatt jordbrukande
folkskikt av numera tamulisk extraktion. — Litt.:
A. Baines, ”Ethnography” (i ”Grundriss der
indo-arischen Philologie und Altertumskunde”, II, 5,
1912); J. Sandegren, ”Om Sydindiens
rövarekas-ter och deras religiösa värld” (1924); J. H.
Hutton, ”Caste in India” (1946).
Kast (till kasta). 1) Gammalt sv. ord = 4
stycken (vid strömmingshandel). — 2) (Boktr.)
Se Boktryckarkonst, sp. 406. — 3) (Trädg) Se
Växthus. — 4) Idrottsövningar, tillhörande
friidrotten, där uppgiften är att med ena el. båda
händerna slunga ett redskap så långt som
möjligt i viss riktning. De till fria idrotten hörande
k. äro: diskuskastning (se Diskus), kulstötning,
spjutkastning, viktkastning och släggkastning (se
dessa ord). — Utom de vid fria idrotten använda
finnas en mångfald andra kastredskap, framför
allt bollar av olika storlekar, vidare stenar,
handgranater, bumeranger, harpuner m. fl.
Kastäl (biform till kastell), tornliknande,
rund el. fyrsidig stenbyggnad, borg, i flera
våningar, som för försvarsändamål uppfördes
under äldre medeltiden intill gård el. kyrka. I
Sverige finnas kastaler (el. ruiner av dyl.) bl. a.
i Jämtland (se bild å sp. 674 vid d. o.) och Skåne
samt på Gotland.
Kasta’lia (grek. Kastali’a), källa på s. sidan
av Parnassos, vid Delfi, vars vatten ansågs
renande och även troddes ge skaldegåva.
Kastamonu, Kastamuni, huvudstad i prov.
Kastamonu (14,610 km2, 411,576 inv.) i Turkiet,
60 km från Svarta havet, i en dal nära 800
m ö. h.; 39,000 inv. Koppar- och bomullsindustri.
Kasta’njebagge, 200I., se Ollonborrar.
Kasta’njer, namn på frukterna (”äkta k.”)
hos kastanjeträd (se d. o.); se dock även Bunium
och Hästkastanj e.
Kasta’njeträd, Casta’nea, släkte av fam.
Faga-ceae, vars frukter (kastanjer) sitta tre och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
