Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlstad - Karlstads härad - Karlstadskonventionerna - Karlstads mekaniska verkstads ab. - Karlstads revir - Karlstads stift - Karlstads-Tidningen - Karlstadt (Andreas Bodenstein)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Karlstads härad—Karlstadt
70
domkyrkan, gamla gymnasiet, biskopsgården (vid
V. Torggatan, 1770-talet) samt några gamla
gårdar vid Älvgatan. Domkyrkan uppfördes 1723—
31 av sachsaren C. Haller och har formen av ett
grekiskt kors. Tornet förstördes vid branden
1865 men återuppfördes följ. år. Kyrkans inre
undergick 1915—16 en grundlig restaurering. K:s
märkligaste byggnad är gamla gymnasiet, uppfört
1754—59 efter ritningar av C. Hårleman, C. J.
Cronstedt och J. E. Carlberg. Det är ett
tvåvåningshus med tjocka gråstensmurar och vackra
gavelpartier (av Carlberg). På taket finns ett
åttkantigt torn, förr använt till astronomiskt
ob-servatorium. Numera inrymmer byggnaden
lokaler för domkapitlet, lärov.- och stiftsbibl. och
biologiskt museum. De breda gatorna, de låga
husen och det stora, något ödsliga torget
karakterisera K:s centrala delar. Åren närmast efter
branden uppfördes flera av K:s
monumentalbyggnader: rådhuset (färdigt 1868) vid Stora
torgets v. sida, lärov. (1870) vid dess ö. och
frimurarlogen (1869; 3æ vån. 1923) vid dess s. sida
samt residenset (1871; 3:e vån. 1923) och
stadshotellet vid Klarälvens v. gren. Framför
residenset restes 1926 en staty av K:s grundläggare,
Karl IX (av Chr. Eriksson). Bland senare
tiders byggnader märkas folkskoleseminariet
(invigt 1924) och Värmlands museum (1929, av
Cy-rillus Johansson), vackert beläget på det i älven
utskjutande näset Sandgrund. I
Mariebergssko-gen finnes (sedan 1925) ett friluftsmuseum med
den på sin ursprungliga plats stående Mariebergs
herrgård som huvudanläggning. V. om
Klarälven ligger bl. a. stadsdelen Klara med Värmlands
reg:s kaserner och militärbefälsstabens
byggnad. Strax s. om staden vid Klarälvens v.
mynningsarm ligger i Hammarö köping
industrisamhället Skoghall (c:a 6,300 inv.). ö. om
själva staden ligger vid Alsteråns utlopp i Vänern
egendomen Alster, där Gustaf Fröding föddes.
—• K. har högre allm. lärov., kommunal
flickskola, folkskoleseminarium, skolor för
yrkesundervisning och handelsgymnasium, centralbibi.,
teater, konsertförening, centrallasarett med
epidemisjukhus, sinnesslöanstalt och fångvårdsanstalt. I
K. utges Karlstads-Tidningen, Nya
Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad.
Rundradiostation. — K. bildar ett pastorat i Kils kontrakt
av Karlstads stift. — Litt: C. E. Nygren, ”K:s
historia” (1914; för tiden 1815—65), ”K:s brand
1865 och stadens senare historia” (1915); A.
Dahlman, ”K.” (1924); C. E. Nygren och L.
Dalgren, ”K:s stads historia”, 1—2 (1934—39;
för tiden 1584—1815); M. H. Ronge, ”Det gamla
Carl stad? En bildkavalkad” (1945).
Karlstads härad i Värmland, kring Karlstad
och Klarälvens nedersta lopp, omfattar Hammarö
och Forshaga köpingar samt Grava sn; K.
tillhör Mellansysslets domsaga (tingsställe
Karlstad), Karlstads fögderi och Kils kontrakt i
Karlstads stift.
Karlstadskonventionerna, de fem
konventioner, som 26 okt. 1905 undertecknades i Stockholm
av Svenske utrikesministern Fr. Wachtmeister
och Norges befullmäktigade ombud Thor von
Ditten och voro resultatet av svenska och norska
delegerades förhandlingar i Karlstad 31 aug.—23
sept. 1905 om villkoren för den svensk-norska
unionens upplösning. Förhandlingsresultatet hade
därefter godkänts av regering och riksdag i
bägge rikena.
Karlstads mekaniska verkstads ab., Karlstad,
mekanisk verkstad med gjuteri och plåtslageri i
Karlstad, anlagd 1860. K. äger även mekanisk
verkstad med gjuteri i Kristinehamn, anlagd
1859. Rörelsen fick bolagsform 1873. K-
tillverkar maskiner för pappersbruk, cellulosafabriker,
träsliperier och wallboardfabriker, dessutom
vattenturbiner, regulatorer, tubledningar samt
far-tygspropellrar med ställbara blad
(kamewapropel-ler). Äktiekapital 3,6 mkr, antal arbetare c:a
1,100, varav i Karlstad c:a 830. Bolaget ingår
tills, m. ab. Motala verkstad i Johnson-koncernen.
Karlstads revir, adress Karlstad, tillhör
Bergs-lagsdistriktet och omfattar av Väre hd ö.
Fågelviks och Alsters socknar, Karlstads, Kils,
Grums, Näs, Nordmarks, Jösse, Frykdals,
Älvdals och Nyeds härader samt större delen av
Gill-bergs hd i Värmlands län.
Karlstads stift omfattar hela Värmlands län,
Tössbo och Vedbo domsaga samt Nordals,
Sundals och Valbo domsaga av Älvsborgs län,
Karlskoga domsaga samt Nysunds förs, av Örebro
län. — Hertig Karl avskilde 1580 från Skara
stift vad som tillhörde hans hertigdöme, näml.
Värmland samt Vadsbo och Valle hd i
Västergötland, varöver förordnades en särskild
superintendent med säte i Mariestad från 1583 till
1647, då ämbetet flyttades till Karlstad. 1658
utbyttes västgötadelen mot Dalsland och n.
Bohuslän; sistn. område överfördes 1693 till Göteborgs
stift. K. fick sin förste biskop 1772. — Litt.:
”Karlstads stift i ord och bild” (1952).
Karlstads-Tidningen, liberal morgontidning,
som sedan 1879 utkommer i Karlstad, sedan 1929
daglig. K. fortsätter Nya Wermlands-Posten och
Wermlands Läns Tidning, som utgåvos i
Karlstad av boktryckaren C. D. Forssell. Den utkom
1879—84 under namnet Karlstads Tidning. Red.
ha varit Anders Jeurling 1879—84, Albin
Forssell 1884—86, Yngve Svartengren 1886—90,
Mau-ritz Hellberg 1890—1939 och sedan 1939 David
Emanuel (Manne) Ståhl (f. 1901). Bland
medarbetarna märkas fru Anna Fröding, f. Agardh,
Gustaf Fröding 1887—94, Oscar Stjerne 1899—
1912 och Wenzel Björkhagen 1913—26.
Ka’rlstadt [-/tat] (hette eg. Andreas
Bodens tei n; tog sig namn efter födelsestaden,
K. nära Würtzburg), tysk teolog (omkr. 1480—
1551). Hans filosof ska lärarverksamhet i
Witten-berg skaffade honom stort anseende. 1510 blev han
teol. dr. Hans offentliga disputation 1519 med
Eck i Leipzig bidrog att för honom definitivt
klargöra hans åskådnings oförenlighet med den
gamla kyrkoläran; sedan han 1520 blivit bannlyst
på samma gång som Luther, blev brytningen med
Rom fullständig. Under Luthers vistelse på
Wartburg blev K. reformationens ledare i
Wit-tenberg; genom alltför radikala kyrkoreformer
råkade han i onåd hos Fredrik den vise, lämnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
