Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskrona kustartilleriregemente - Karlskrona-Tidningen - Karlskrona—Växjö järnväg - Karlskrona örlogsstation - Karlskrona örlogsvarv - Karlskrönikan - Karlskyrka - Karlslund, Carlslund - Karlslunda - Karlson, Arwid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63 Karlskrona-Tidningen—Karlson 64
fästningsart-trupp i Karlskrona. 1893 uppsattes
Karlskrona artillerikår, lydande
under sjöförsvaret. I samband med organiserandet
av Kustart. bildades K. 1902 av Karlskrona
art.-kår och fasta minförsvarets minkompanier
m. m. K. har 1902—14 och 1926—43 haft ett
detachement i Älvsborgs fästning.
Karlskrona-Tidningen, morgontidning,
grundad 1754 under namnet Carlscrona weckoblad
av boktryckaren Johan Vinquist, som 1746
övertagit Amiralitetstryckeriet, varifrån tidn., som i
fortsättningen hade skilda namn, från 1908 K.,
och som 1904 blev daglig, utgavs till 1935, då
den nedlades. K. redigerades i konservativ anda.
Karlskrona—Växjö järnväg, längd 114 km,
spårvidd 1,435 m, öppnad 1874. K. förvärvades
1941 av staten.
Karlskrona örlogsstation var förr en
sammanfattande benämning på anläggningarna för
flottans underhåll och skydd i Karlskrona; sedan
1936 avses med K. endast anläggningar för
personalens förläggning, bespisning, utbildning o. dyl.
— För inkvartering av uppbådat manskap var
det från början illa ställt i Karlskrona alltifrån
dess anläggande 1680. Först 1795 anlades
närmast Stumholmsbron en kasern, som urspr.
avsågs för kronoarbetskarlar, sedan för båtsmän
och volontärreg. På 1800-talet tillkommo
kaserner på ’ Stumholmen och Kungshall, och inom
bastionen Aurora byggdes Amiralitetssjukhuset
(Flottans sjukhus). Den första
skeppsgossekasernen stod färdig 1836. Den fick lämna plats för
den nuv. kasernen, som blev färdig 1881. Vid
Vallgatan uppfördes 1895 kaserner, som 1902
togos i bruk av Karlskrona kustart.-reg. och
1943 av Flottans sjömansskola.
Karlskrona örlogsvarv. Under amiralgeneral
Hans Wachtmeisters ledning började vintern
1679—80 ett skeppsvarv anläggas på Vämö
n. om Trossö, och 1682 kunde de första nybyggda
fartygen sättas i sjön. 1684 påbörjades
anläggandet av det nuv. varvet på Trossös sydsida
och öarna därutanför, främst Lindholmen.
1692 löpte där de första fartygen av stapel. Till
1700 hade 24 skepp färdigbyggts i Kalskrona,
och örlogsvarvet hade nått en utveckling, som
efter färdigställandet 1724 av Polhemsdockan,
den första torrdockan, tog sitt nästa stora steg
framåt först 1780, då varvschef sboställe, nya
verkstäder m. m. uppfördes. 1758 hade inom
varvsområdet ett dockbygge börjat, som kom att
fortgå till 1850, då den sista av 5 planerade
torrdockor blev färdig. På 1890-talet inträdde en ny
utvecklingsperiod, under vilken betydande
anläggningar kommo till utförande, ss. torpedbåtsslipen,
mekaniska verkstäder, den långa utrustningskajen
av sten, Oscar II :s docka, min- och art.-förråd,
torpedverkstad, vid vilken 1910 fullständig
torpedtillverkning kunde igångsättas, m. m. Före
och under 2:a världskriget moderniserades varvet
i flera avseenden. Sålunda förlängdes Oscar II :s
docka väsentligt, kaj utrymmen ökades, en
motor-torpedbåtsbas upprättades, och verkstäderna
utbyggdes. örlogsvarvets resurser medge numera
byggandet endast av jagare och mindre fartyg,
men för underhåll och reparation av all befintlig
fartygsmateriel förslå de nuv. tillgångarna väl.
Karlskrönikan, vedertagen benämning på en i
Sverige under Karl Knutssons tid skriven
rimkrönika på knittelvers, med nära 10,000 versrader,
behandlande Sveriges historia från 1390-talet till
1452. Den finns bevarad i en handskrift, utförd
av flera händer och med talrika rättelser och
ändringar. Den är starkt partisk för Karl
Knutsson och är utan tvivel författad på hans direkta
uppdrag. Denne framställes som typen för en
ridderlig konung, hans fiender, Erik Puke, Jöns
Bengtsson etc., i mörkaste dager. Första
partiet av krönikan, vilket ägnas unionen mellan de
nordiska rikena och Engelbrekts uppträdande, har
tolkats dels som en med Engelbrekt samtida, av
den tyske rådsskrivaren Johan Fredebern på
svenska skriven rimkrönika, vilken i den
vetenskapliga litteraturen benämnts
Engelbrekts-krönikan, dels som en delvis på brevmaterial
utarbetad, med den övriga K. samtidig och med
denna direkt sammanhängande framställning. En
omfattande diskussion från historiska och
filologiska utgångspunkter har förts om dessa frågor;
enighet torde ha nåtts om brevmaterialets
betydelse för K:s tidigare del. K. är utg. 1866 av
Klemming i ”Svenska medeltidens rimkrönikor”
(i ”Sami. utg. av Sv. fornskriftsällskapet”) samt
i facsimile med inledn. av O. Wieselgren 1938.
— Litt.: I. Andersson, ”Källstudier till Sveriges
historia 1230—1436” (1928); E. Neuman, ”K:s
proveniens och sanningsvärde” (i Samlaren, 1927,
1931, 1934), ”Dateringen av den s. k. K:s olika
partier” (1934); K. Kumlien, ”Till frågan om
’Engelbrektskrönikans’ författare” (i Personhist.
tidskr., 1932); E. Lönnroth, ”Sverige och
Kalmarunionen 1397—1457” (1934); S. Kraft, ”K:s
datering” (i Hist. tidskr., 1937); E. Noreen,
”För-fattarfrågor i ’Nya el. Karlskrönikan’ ” (i Arkiv
för nordisk filologi, 55, 1940).
Karlskyrka. 1) Socken, se Kung Karl. — 2)
Kyrkor, se Oppeby och Söderby-Karl.
Karlslund, C a r 1 s 1 u n d, gods i Örebro, vid
Svartån 4 km v. om stadens centrum, omfattar
med underlydande i Vintrosa sn 1,020 har, därav
500 åker. Slottet av sten i tre våningar byggdes
1801, de båda flyglarna på 1700-talet. K. har
ägts av bl. a. ätterna Günther och Anckarsvärd
samt sedan 1874 av släkten Dieden; sedan 1927
tillhör det godsägare Th. Dieden.
Karslunda, socken i Småland, Kalmar län,
S. Möre hd, s. v. om Kalmar; 123,77 km2, 1,407
inv. (1952). K. består i stort sett av jämna
skogsmarker med mindre mossar; 1,025 har åker.
— Tätorten Påryd (588 inv. 1951) är
ändpunkt för statsbanelinjen från Ljungbyholm; här
finnes bobin- och lackeringsfabrik, tillhörande
Kalmar bobbin-co. ab. (gr. 1922), 150 arb.
Kyrkan av trä byggdes 1817, klockstapeln 1840.
Ingår i Arby, Hagby och K. pastorat, Växjö stift,
S. Möre kontrakt; tillhör storkommunen Mortorp.
Karlson, Arwid, målare (f. 1907 23/4). K.
fick sin första konstnärliga vägledning vid
Skånska målarskolan i Malmö, och efter studier för
Friesz och Dufresne i Paris 1928—31 gjorde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
