Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskrona - Karlskrona befästningar - Karlskrona grenadjärregemente - Karlskrona kustartilleriregemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 Karlskrona befästningar—Karlskrona kustartilleriregemente 62
1790 års brand, i ö. Fredrikskyrkan, en
långkyr-ka i barock (av Tessin), invigd 1744, i v.
rådhuset, uppfört 1798, tillbyggt 1905 och 1914, och
i n. stadens nya teater- och konserthus (arkitekt:
W. Gahn), färdigt 1939. Mitt på torget står
Börjesons staty av Karl XI (1897). Vid
Borgmästaregatan ligga Blekinge museum och
Wacht-meisterska palatset (Grevagården). De viktigaste
affärsgatoma äro Ronneby-, Landbro-,
Borgmästare- och Hantverkaregatorna. Vid
Ronneby-gatan ligga bl. a. stadens banker, två av dess
apotek, telegrafstationen, stadsbibl. och
Stadshotellet. I stadens n. del finnas kakelfabrik, två
pensionärshem, nya lasarettet, nya kyrkogården och
Vämöparken med friluftsmuseum. I Vämöparken
står C. Carlemans byst av anläggningens
initiativtagare, museiintendenten G. Quiding. Kronobergs
reg:s detachement i K. (I 11 K) indrogs 1939,
Göta ingenjörkårs (Ing 2 K) 1940; deras
anläggningar ha tagits i anspråk för K. kustart.-reg.
(KA 2), resp, som expeditionslokaler för Blekinge
kustart-försvar. Även den militära flygstationen
på Stumholmen är nedlagd, och dess anläggningar
disponeras av Östermans aero-ab. — I K. finnas
högre allm. lärov., kommunal flickskola, högre
tekniskt lärov., teknisk yrkes- och verkstadsskola,
kronohäkte, centrallasarett, epidemisjukhus, flera
konsulat m. m. Av industriföretag märkas bl. a.
porslins- (c:a 350 arb.), kakel- (125 arb.),
konfektions- (135 arb.), telefon- (ab. L. M.
Ericsson, 355 arb.), hatt- (185 arb.) och lampfabriker.
Av livsmedelsindustri kunna nämnas ett större
mejeri, slakteri, charkuteri- och
fruktkonservfabriker, fyra större och flera mindre bagerier
samt bryggerier. Vidare finnas skeppsvarv (utom
örlogsvarvet några mindre, civila; sammanlagt
2,050 arb.) och mekaniska verkstäder (bl. a. ab.
Atlas-Diesel, c:a 40 arb.). På Stumholmen
ligger Försvarets fabriksverk (beklädnads- och
skoreparationsverkstad samt tvättinrättning). Vid
fiskhamnen på Saltö (se nedan) har staden
uppfört ett flertal byggnader med lokaler för
filéskärning, torskmjölsfabrik, fryshus och rökeri.
1950 funnos 51 industriella anläggningar med
sammanlagt 3,943 arb. — K. har en utmärkt
hamn, utbyggd 1885—92 och 1898—1910. Hela
kajlängden är c:a 2,500 m. ö. hamnen el.
Skeppsbrohamnen, för större fartyg, moderniserades
1932 och 1949. V. hamnen, vid
Borgmästarefjärden, användes av mindre fartyg, bl. a. av ett
flertal av skärgårdsbåtarna samt av mindre
fiskebåtar. 1947 färdigställdes en med statsbidrag
byggd fiskehamn på Saltö vid Saltösund. Antalet
ankomna och avgångna fartyg uppgick 1950 till
997 om 193,499 nettoton, därav i utrikes fart
447 om 116,636 nettoton. — K. är ändstation för
järnvägslinjerna K.—Kristianstad (Blekinge
kustbanor), K.—Alvesta—Göteborg och K.—Torsås
—Kalmar (östra Blekinge järnväg). — I K.
utgivas Blekinge läns tidn. (frisinnad) och
Sydöstra Sveriges Dagblad (socialdemokratisk), båda
6 ggr i veckan. — K. är uppdelat på två
församlingar, Kungl. amiralitetsförsamlingen (ej
territoriell) och Stadsförsamlingen. K. tillhör ö.
kontraktet i Lunds stift. — Staden är uppkallad
efter sin grundläggare, Karl XI. — Litt. E.
Hägg, ”Sjömännens stad” (3 uppl. 1926); J.
Bromé, ”K. stads historia” (3 bd, 1930—34);
S.-ö. Swahn, ”Gamla karlskronagårdar och
deras ägare” (1933), ”Gubben Rosenbom” (1949).
Karlskrona befästningar. Sedan Karl XI 1679
bestämt, att Karlskrona örlogshamn och stad
skulle anläggas, erhöll Eric Dahlbergh i uppdrag
att uppgöra förslag till befästningar. Arbetena,
som igångsattes 1683, skulle omfatta en
sammanhängande stads- och hamnbefästning samt
spärrande av s. inloppet (Kungsdjupet) mellan
Tjurkö och Aspö genom sjökastell på
Kungsholmen och Drottningskär.
Stadsbe-fästningen kom ej till utförande, utan i stället
beslöts 1694 anläggandet mellan staden och
hamnen av ett slutningsverk. Hamnbefästningarna
sträckte sig från verket Göta lejon på
Björkholmen i v. över Drottning hall v. om
varvet, L i n d h o. 1 m s v e r k e n, bastionen S
ö-derstjärna och Havsfrun till
Kungs-h a 11 i ö. Ännu 1709 var dock icke något av
verken fullbordat och av slutningsverket endast
ö. delen i försvarsbart skick. 1724 års
fäst-ningskommission framlade förslag till bl. a.
samtliga 7 inlopps befästande. Under den följ,
tiden blev föga åtgjort. Först under kriget 1789
sattes verken i försvarstillstånd, och från 1791
fortsatte arbetena på befästningarna. 1822
beslöts, att ett nytt verk skulle till skydd av v.
inloppet anläggas på V. Hästholmen,
varjämte under 1830-talet tornen Kurrholmen
och Godnatt kommo till utförande.
Krono-hamnen och varvets befästningar upphörde som
försvarsverk. Först 1871 beviljades medel till
befästningarnas fullbordande. 1822 hade s. och
v. inloppen förstärkts samt landfronten befästs
genom de på V ä m ö liggande
Oscarsvärns-linjerna. Under 1890-talet utfördes vissa
mo-derniseringsarbeten. Av 1897 års
befästnings-kommitté föreslagna omfattande arbeten på
land-och sjöfronterna voro färdiga 1909. 1914 beslöts,
att sjöfronten skulle avsevärt förstärkas,
varigenom samtliga inlopp erhöllo försvar och moderna
batterier byggdes på A s p ö och T j u r k ö.
Omedelbart före och under 2:a världskriget
moderniserades ett flertal anläggningar, varjämte nya
tillkommo. K. ingå numera i Blekinge
kustartilleriförsvar. — Litt.: G. Clemensson, ”Flottans
förläggning till Karlskrona. En studie i
flottsta-tionsfrågan före år 1683” (1938).
Karlskrona grenadjärregemente, I 7, uppsattes
Vi 1902 efter sammanslagning enl. 1901 års
härordning av Smålands grenadjärkår
med Blekinge bataljon. K. vapenövades
till en början på Bredåkra och Ränneslätt men
inflyttade 1906 i nybyggda kaserner i
Karlskrona. Genom 1925 års försvarsordn. bestämdes,
att K. skulle indragas. En del av kadern
bibehölls dock och bildade 1928—39 Kronobergs
reg:s detachement i Karlskrona,
indraget 1939 jämlikt 1936 års försvarsordn.
Karlskrona kustartilleriregemente, KA 2,
leder sitt ursprung från de 2 sjömanskårens
kompanier, vilka enl. 1887 års beslut skulle utgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
