Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap Verde-öarna - Kapvin - Kar - Kara (svart) - Kara (flod) - Karabinjärer - Karabugas - Karaby (Malmöhus län) - Karaby (Skaraborgs län) - Karacéer, kransalger el. strävseväxter - Karachan, Leo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Kapvin—Karachan
924
Staden Ribeira Brava på ön Sao Nicolao.
550 mm årl.) och Brava. I bergen stiger
regnmängden betydligt. Växtvärlden är i låglandet
ökenartad. I bergen härska grässavann och
snårskog med vildbomull, suckulenta törelväxter,
aka-sior och Hibi’scus. Av däggdjur förekomma en
apart och vildsvin, vidare finnas ödlor, däribland
geckoödlor och en växtätande art, Macroscfncus
co’ctei. Odling av sockerrör, apelsiner, bananer,
kokospalm, majs, sisal, tobak och kaffe. En för
K. speciell kulturväxt är Jdtropha curcas, av
vars nötter pressas curcasolja. Befolkningen är
fattig och utvandringen stor. Bland
exportartiklar märkas kaffe, salt och sisal. Huvudstad är
Praia (37,000 inv.) på Säo Tiago. Flygstation
på ön Sal.
ögruppen upptäcktes i mitten av 1400-talet och
blev portugisisk besittning 1460. På 1500-talet
började portugiserna kolonisera de dittills
obebodda K. med hjälp av negerslavar, öarna voro
på sin tid ett centrum för slavhandeln. Till 1878
utgjorde K. en del av Portugisiska Guinea.
Kapvin, vin från Kapprovinsen, Sydafrikanska
unionen; mest om starkt, sött dessertvin, t. ex.
Kap Constantia. ,
Kar (ty., plur. Kare, fr. cirque, no. botn),
glaciärnischer på sluttningar. Se vidare Dal,
sp. 293.
Kara, turk., svart; brukas ofta i
sammansättningar, t. ex. Karadag, ”svarta berget”.
Kara, flod i Ryssland, från Uralbergen till
Karahavet; omkr. 230 km lång.
Karabinjärer (it. carabinieri), urspr. beridna
skyttar el., under napoleonkrigen, tungt kav.;
numera i Italien benämning på gendarmeriet.
Karabugäs, vik av Kaspiska havet.
Karaby, socknar i Malmöhus län, se Västra
Karaby och östra Karaby.
Karaby, socken i Skaraborgs län, Åse härad,
vid s. Vänern n. ö. om Vänersborg; 9,37 km2,
245 inv. (1952). K. är nästan helt odlad slätt vid
Brandsfjorden. 779 har åker. Kyrkan, i sina
äldsta delar från 1100-talet, nedbrann 1919. Den
återställdes och tillbyggdes 1923, varvid de äldre
murarna användes. Ingår i Tuns, Friels och K.
pastorat i Skara stift, Kållands kontrakt; tillhör
storkommunen Tun.
Karacéer, kransalger el. s t r ä v s
e-växter (klass Charales el. Charophyta med
en enda fam., Characeae) omfatta en
systematiskt ganska isolerad växtgrupp av gröna, i
vatten växande tallofyter, som sannolikt stå
grönalgerna närmast. Hos släktet Chara beklädas
skottaxlarna av en barkvävnad. Vissa arter äro
även taggiga. Hos släktet Nitella saknas dylik
bark, varför axlarna
där äro enpipiga i
motsats mot Chara, där de
äro flerpipiga. K. ha
uteslutande
könsfort-plantning. Hanorganen,
anteridierna, ha
formen av mön jer öda
kulor, som sitta vid
sidogrenarnas bas. Från
en del celler i anteridiets
centrala vävnad
utvecklas flera långa
cellrader, bestående av
hundratals småceller. I var
och en av dessa bildas
en tvåcilierad
sädes-kropp, spermatozoid.
Honorganen, o o g
o-n e n, äro något större
än anteridierna,
ägg-formiga samt omgivna
av några långa, spiralvridna cellrader, som
i oogonets topp avskilja små korta celler,
vilka bilda den s. k. kronan. Efter
befruktningen slutes denna, de spiralformiga omgivande
cellerna förtjockas, anta en hård konsistens
och få en vanl. mörk färg. Ur det befruktade
ägget utväxer direkt en ny planta. Vissa
Chara-arter, t. ex. Chara crinita, äro bekanta för sin
strängt partenogenetiska utveckling. K. växa
ofta i stora massor i såväl sött som bräckt vatten
på lös, dyig botten. De ha en egendomlig, frän
lukt. Fam. omfattar ett halvt dussin släkten, av
vilka Chara, s t r ä v s e, och Nitella, s 1 i n k e,
äro de allmännaste.
Karachan [-ka’n], Leo, rysk diplomat (1889—
1937), urspr. advokat, deltog från 1904 i den
revolutionära rörelsen inom det socialdemokratiska
partiet och anslöt sig 1917 till bolsjevikerna. K.
blev 1918 v. folkkommissarie för utrikes
ärenden. Denna post innehade han till 1930 med
Chara vulgaris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
