Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kansli - Kanslideputerade - Kansliexamen - Kanslihuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Kanslideputerade—Kanslihuset
892
sin ställning före ombildningen under Karl XII.
Det blev dels ett förvaltande, dels även ett
föredragande och expedierande ämbetsverk under
riksrådet. I riksrådet tillerkändes plats endast
för kanslipresidenten och hans närmaste man,
rikskanslirådet. Expeditionerna blevo fyra, en
för revisions-, en för utrikes-, en för krigs- och
en för civila el. inrikes ärenden. För
Reyisions-expeditionen föredrogo revisionssekreterare och
för de tre statsexpeditionerna statssekreterare.
Högste ombudsmannen ersattes av en j u s t i t i
e-k ans ler med uppsikt över justi tieärendenas
skötsel. Närmaste man i Kanslikollegium efter
kanslipresidenten och rikskanslirådet blev
hovkanslern. I K. funnos fyra kansliråd, sekr.,
censor librorum m. fl. Under hela frihetstiden var
kanslipresidenten rådets främste ledamot.
Med 1772 års statsvälvning börjar en
utveckling i samma riktning som under senare
1600-talet. 1773 års kansliordning organiserade
visserligen K. efter ung. samma grunder som de föreg.
En handels- och finansexpedition tillkom liksom
1789 en ecklesiastikexpedition. Båda indrogos
1792. Men rådets ställning var undergrävd.
Gustav III handlade regeringsärendena helst i sitt
kabinett el. i konselj, dit jämte rådsherrarna även
kallades andra ämbetsmän efter konungens val.
K:s ledande ämbetsmän återvunno och
utvecklade den rådgivarställning, som de haft före
frihetstiden. De blevo ofta faktiska ministrar, och
expeditionerna antogo karaktären av departement.
Kanslikollegium upphävdes 1801. Nedre
justi-tierevisionen blev ett självständigt ämbetsverk,
föredragande hos den nyinrättade Högsta
domstolen. Som K. m:ts k. räknades endast de tre
statsexpeditionerna. Utrikesärendena behandlades
sedan 1791 av konungens kabinett för utrikes
brevväxlingen med en kabinettssekreterare som
chef. En rikskansler fanns 1792—97 och en
kanslipresident 1801—09. Båda voro dock eg.
utrikesministrar.
1809 blev antalet expeditioner i K. fyra:
Krigs-, Kammar-, Handels- och finans- samt
Ecklesiastikexpeditionerna, var och en med en
statssekr. i spetsen med plats i det nu inrättade
statsrådet, när där behandlades ärenden, som
hörde till hans befattning. Kabinettet för utrikes
brevväxlingen bibehölls med en
utrikesstatsmi-nister och en hovkansler i spetsen, båda medl.
av statsrådet. Till K. återfördes Nedre
justitie-revisionen under justitiekanslern som chef. En
återgång till den gamla ordningen är den
kanslistyrelse, som 1809 upprättades. Den bestod
av utrikesstatsministern som ordf., hovkanslern,
statssekreterarna m. fl. Den upphävdes 1833, då
utrikesministern blev chef för K.
Genom 1840 års departementalreform skedde
en fullständig ombildning av statsrådet och K.
K:s expeditioner blevo departement: Justitie-,
Utrikes-, Lantförsvars-, Sjöförsvars-, Civil-,
Finans- och Ecklesiastikdep. I spetsen för
Justitie-dep. ställdes justitiestatsministern, som även fick
ledningen av Nedre justitierevisionen.
Utrikesstatsministern blev chef för Utrikesdep. Chefer för
de övriga dep. kallades statsråd. Tre statsråd, s. k.
konsultativa, voro utan dep. Hovkanslerns
ämbete försvann. Inom varje dep. blev en
expeditionschef statsrådets närmaste man. Inom
Utrikesdep. bibehölls för honom titeln
kabinettssekreterare. Dessutom funnos inom departementen
expeditionssekr., protokollssekr. m. fl. -—- Om
förändringar i K. efter 1840, som nästan alla avse
dep., se resp. dep.
Till K. m:ts k. räknas nu utom
statsdeparte-menten även Nedre justitierevisionen och
Justitie-kanslersämbetet. — Litt.: ”K:s historia”, utg.
av-Nordiska administrativa förbundets svenska avd.
(2 bd, 1934—35).
Kanslideputerade, 4 riksdagsmän (2 utsedda
inom vardera kammaren), som ha inseende över
svenska riksdagens kansli och jämte talmännen
och vice talmännen tillsätta dess tjänstemän.
Kansliexamen, en lägre jur. examen vid de
akad. högskolorna i Sverige 1905—37. K.
infördes genom 1904 års stadga ang. jur. examina och
efterträdde då examen till K. m:ts
kans-1 i, som trätt i st. f. den 1863 avskaffade k
a-meralexamen. K. har i viss mån från 1936
ersatts av statsvetenskaplig examen.
Kanslihuset, beläget vid Mynttorget och
Myntgatan i Stockholm, har sitt namn av K. m:ts
kansli, som har sitt säte där. K. uppfördes från
början som mynthus, vilken funktion det fyllde
1696—1849. Dess ursprungliga utseende ändrades
under en ombyggnad, som Gustav III lät företa
på 1780-talet, bl. a. genom den ännu befintliga
doriska tempelgaveln vid huvudingången, trol.
ritad av O. Tempelman och uppförd 1790. En
fullständig ombyggnad genomgick K. 1930—35.
Det erhöll då en modern klassicistisk prägel av
arkitekterna G. Clason och W. Gahn och
smyckades med reliefer av S. Blomberg och B. Hjorth.
Ett annex till K. byggdes efter ritningar av A.
v. Schmalensee 1945—49 s. om Myntgatan.
Byggnadstomtens äldre byggnader av antikvariskt
värde bevarades delvis och samordnades med ny-
Kanslihuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
