- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
749-750

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jörgensen, Ellen - Jörgensen, Johannes - Jörgensen, Jörgen (politiker) - Jörgensen, Jörgen (filosof) - Jörgensen, Sophus Mads - Jörgensen, Thorvald - Jörlanda - Jörn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

749

Jörgensen—Jörn

750

editioner och översättningar av medeltidskällor,
främst ”Annales Danici medii aevi” (1920). J.
kom med tiden alltmer in på den danska
historiografien och författade på detta område de
sammanfattande framställningarna
”Historieforskning og historieskrivning i Danmark indtil aar
1800” (1931) och ”Historiens studium i
Danmark i det 19 aarhundrede” (1943). J. var 1924
—31 red. för (Dansk) Historisk Tidskrift.

Jörgensen, Jens Johannes, dansk
författare (f. 1866). Han blev student 1884, studerade
en kort tid zoologi och har sedan varit verksam
som författare. J.
debuterade 1887 med
”Vers” och utgav de
följ, åren en rad
noveller och dikter, som
visade honom som en
fin naturlyriker,
påverkad av J. P.
Jacobsen och tillhörande
den naturalistiska
skolan. Under inflytande
av fransk symbolism
närmade han sig åren
före sekelskiftet mer
och mer religionen;
tidskr. Taarnet (1893

—95), reseskildringen ”Rejsebogen” (1895) och
bekännelsen ”Livslögn og livssandhed” (1896,
sv. övers, s. å.) beteckna hans brytning med
materialismen och övergång till den
katolska kyrkan. Därefter har han mestadels
uppehållit sig i utlandet, var 1913—14 lärare i
estetik i Louvain och bodde fram till 2:a
världskriget i Italien. Den långa rad skrifter, som
han utgivit efter sin omvändelse, präglas h. o. h.
av hans katolska livsåskådning; nämnas kunna
reseböckerna ”Romersk mosaik" (1901),
”Pil-grimsbogen” (1903), ”Lourdes” (1910; sv. övers,
s. å.), ”Bag alle de blaa bjerge” (1913) och
”Jorsala-færd” (2 bd, 1923), helgonskildringarna
”Romerske helgenbilleder” (1902), ”Den hellige
Frans af Assisi” (1907) och ”Den hellige
Kate-rina af Siena” (1915), de starkt agitatoriska
krigsböckerna ”Klokke Roland” (1915) och
”Flanderns löve” (1919), diktsamlingarna ”Af det
dybe” (1909) och ”Der er en brönd, som rinder”
(1920), berättelsen ”Den yderste dag” (1897; sv.
övers. 1920), den stora självbiografien ”Mit livs
legende” (7 bd, 1916—28, utg. i bearbetning i
2 bd 1949) samt den litteraturhistoriska
”Goe-thebogen” (1913). En länge planerad biogr.
över Birgitta avslutades under ett flerårigt
studieuppehåll i Sverige, ”Den hellige Birgitta af
Vadstena” (2 bd, 1941—43; sv. övers. 1942—44).
Andra skrifter från senare tid äro diktsaml.
”Vers fra Vadstena” (1941), ”Digte i Danmark”
(1943) och ”Fyen og andre digte” (1948) samt
”Gamle adresser” (1947), minnesbilder, de flesta
skrivna i Vadstena. — Som prosaist kan J. vara
polemiskt obehärskad. Hans lyrik tillhör med
sin rena och klara psalmton den skönaste
Danmark kan uppvisa. — J:s ”Udvalgte værker”
ut-kommo i 7 bd 1915. 1946 utkom ”Breve fra

J. J. til Viggo Stuckenberg”, 1944 ”Udvalgte
digte 1884—1944”. ”Fremmed frugt” (1945) är
övers, av europeisk poesi. — Litt.: E.
Frede-riksen, ”J. J:s ungdom” (1946); A. Garff och
H. Kyrre, ”To store oversættere” (1949).

Jörgensen, Jörgen, dansk politiker (f.
1888). J. arbetade sig upp inom de själländska
lantbrukarföreningarna. Samtidigt deltog han
livligt i det kommunala livet, blev led. av
Folke-tinget 1929, ordf, i Radikale Venstres
riksdagsgrupp 1934—35 och sedan 1945,
undervisningsminister i regeringen Stauning från 1935 och i
regeringen Buhl 1942, inrikesminister i
regeringen Scavenius 1942—45. J. är ledare för partiets
lantbrukarflygel med ett starkt inslag av
grundt-vigianism. 1942 genomförde han den viktiga
lagstiftningen om ungdomsskolan.

Jörgensen, Jens Jörgen Frederik Theodor,
dansk filosof (f. 1894), prof, vid Köpenhamns
univ. sedan 1926. J. har särsk. sysslat med
kunskapsteoretiska undersökningar och logistik.
Hans huvudarbete är ”A treatise of formal
lo-gic” (3 bd, 1931); vidare märkas ”Filosofiske
forelæsninger som indledning til videnskabelige
studier” (1926), ”Psykologi paa biologisk
grundlag” (1941—46), ”Indledning til logiken og
me-todelæren” (1942) samt mera populära skrifter
om Bergson (1917), Natorp (1918) och Russell
(1935), ”Filosofiens og opdragelsens
grundproblemer” (1928), ”Filosofiens udvikling i den
nyere tid” (1931), ”Aktuelle stridsspörgsmaal”
(s. å.), ”Tænkt og talt. Fem föredrag om
aktuelle stridsspörgsmaal” (1934), ”Den logiske
em-pirismes udvikling” (1948) samt den intressanta
brevväxlingen ”Er Gud en virkelighed?” (1935;
tills, m. P. Brodersen).

Jörgensen, Sophus Mads, dansk kemist
(1837—1914), prof, i kemi vid Köpenhamns univ.
1887—1908. J. var en flitig forskare på de
ammoniakaliska föreningarnas område och
bidrog särskilt till kännedomen om metallerna
kroms, rodiums och kobolts komplexa
föreningar. J. har författat flera läroböcker i kemi.

Jörgensen, Thor vald, dansk arkitekt (1867
—1946), byggde ett flertal kyrkor i Köpenhamn
omkr. 1900, vilkas inre ha en tidstypisk
dekoration med naturalistiska mönster. J:s största
uppgift var om- och nybyggnaden 1904—28 av
Chris-tiansborgs slott, som delvis förstörts av eld 1884.

Jörlanda, socken på s. Bohuslänskusten,
Inlands Nordre härad, innanför Tjörn och
Hakefjorden; 55,53 km2, 1,200 inv. (1952). Slättbygd
och kala berg närmast kusten, skogsplatåer och
dalar i det inre. 1,157 har åker;
provinsialläkare, distriktsveterinär och apotek. Kyrkan uppf.
på 1920-talet, sedan en äldre brunnit 1921. Ingår
i Solberga, J. och Hålta pastorat i Göteborgs
stift, Älvsyssels s. kontrakt; tillhör
storkommunen Kode.

Jörn. 1) Socken i n. Västerbotten, Skellefteå
tingslag, gränsande till Norrbotten och Lappland;
1,695,30 km2, 5,450 inv. (1952). Småbergig
skogsbygd, rik på myrar och småsjöar; i mell. delen
uppnås 516 m ö. h. 3,164 har åker. C:a 715 km2,
huvudsaki. skogsarealer, tillhöra staten, 310 km2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free