- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
743-744

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköping - Freden i Jönköping - Litt. - Jönköpingsbladet - Jönköpings-Kalmar regemente - Jönköpings län - Jönköpings älns folkhögskolor - Jönköpings mekaniska werkstads ab. - Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks ab. - Jönköpings-Posten - Jönköpings regemente

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

743 Jönköpingsbladet—Jönköpings regemente 744

inv. 1952), det andra av Kristina (10,451) och
Ljungarums (7,671) förs, i Tveta kontrakt,
Växjö stift. Därtill kommer Järstorps förs. (580
inv.), ingående i Bankeryds pastorat. Ljungarum,
som omgav staden i s. och ö., inkorporerades
1910. Frikyrkorna spela en mycket stor roll i J.
—Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
fastighet var 1951 248,341,000 kr; den till
kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s. å.
för fysiska personer m. fl. till 131,587,000 kr.

Freden i Jönköping, som slöts 10/i2 1809
mellan Sverige och Danmark efter 1808—09 års
krig och till vilken Danmark, som fruktade
resning i Norge, tog initiativet, blev utan vinst el.
förlust för någondera parten.

Litt.: ”J:s historia” (4 bd, 1915—21); Hj.
Bjurulf, ”S. Vätterbygden” (1927); G. Weiler,
”J. En stadsgeografisk undersökning” (1936);
”Mäster Gudmunds gilles årsbok” (1930 ff.).

Jönköpingsbladet, tidning i Jönköping,
uppsatt som veckotidning 1843 och till 1848
redigerad av J. Sandvall, som gav den en bemärkt
plats bland landsortens oppositionsblad och till
medarbetare förvärvade bl. a. C. J. L. Almquist
och V. Rydberg. J. upphörde 1872.

Jönköpings-Kalmar regemente, se Norra
Smålands regemente.

Jönköpings län omfattar n. v. Småland;
11,516,17 km2, 274,272 inv. (1952). Residensstad
Jönköping. Judiciellt indelas länet i 4
under Göta hovrätt lydande domsagor, vardera
utgörande 1 tingslag: N. och S. Vedbo, Tveta,
Vista och Mo, östbo och Västbo samt Njudungs
domsaga. Med undantag av Jönköping lyda
städerna under landsrätt: Huskvarna, Nässjö,
Värnamo, Sävsjö, Vetlanda, Eksjö, Tranås och
Gränna. Administrativt delas länet i 7
fögderier, Reftele, Värnamo, Sävsjö, Vetlanda,
Eksjö, Tranås och Jönköpings fögderi, bildande
16 landsfiskalsdistrikt. J. har 9 städer, 6 köpingar
(Mariannelund, Norrahammar, Gislaved,
Boda-fors, Skillingaryd och Vaggeryd), 39
landskommuner samt 2 municipalsamhällen (Aneby och
Anders torp). I kyrkligt avseende är länet
delat på 3 stift: Mo hd (utom Bondstorp,
Åsenhöga och Källeryd) tillhör Skara stift
(Redvägs kontrakt), N. och S. Vedbo härader samt
Eksjö stad Linköpings stift (N. Vedbo, Ydre och
S. Vedbo samt Tunaläns och Sevede kontrakt),
den övriga delen Växjö stift, fördelad på 6
kontrakt, näml. Tveta, östbo, Västbo, V. härads, ö.
härads samt Vista kontrakt. I allt har länet 130
församlingar, fördelade på 65 pastorat. — J.
bildar 1 landstingsområde. Vid val till A. K.
utgör det 1 valkrets, som f. n. har 9
representanter; till F. K. sänder J. 6 representanter.
Länet utgör N. Smålands inskrivningsområde (nr
12) inom 1 :a militärområdet. — J. har 15
provinsialläkardistrikt (jämte 7 extra), 12
veterinärdistrikt och 14 apotek (jämte 2 filialapotek).
Länet tillhör Vadstena landsarkivdistrikt, är delat
på Eksjö, Jönköpings och Värnamo revir inom
ö. och V. skogsdistrikten samt ingår i ö.
lots-distr. Det är indelat i 5 lantmäteridistr. J
utgör 3 folkskolinspektionsområden. — Vid den

allmänna länsindelningen 1634 lades J. under
landshövdingen i Småland men fick redan 1639
egen landshövding. Det var flera ggr förenat
med Kronobergs län, från vilket det definitivt
skildes 1687.

Jönköpings läns folkhögskolor. Utom Jära
folkhögskola och Södra Vätterbygdens
folkhögskola finnas inom länet två, huvudsaki. av
landstinget understödda folkhögsk. Jönköpings läns
folkhögskola på Sörängen, Nässjö, grundades
med landstingsmedel 1876. Skolan var först
belägen i Värnamo men flyttades 1887 till Tranås
och har sedan 1897 varit förlagd till Nässjö, där
den 1915 fick egna lokaler på Sörängen.
Elevförbundet utger sedan 1922 årsskr. Sörängsboken.
Historik av J. Boèthius i ”Jönköpings läns
folk-högskc’a under 50 år” (Sörängsboken, 1926).
Jönköpings läns folkhögskola i Värnamo
startade 1887, då den sedermera till Sörängen
förlagda folkhögsk. flyttade från Värnamo.
Skolan räknar dock sitt egentliga grundande från
1876. Det dröjde till 1908, innan skolan erhöll
bidrag av landstinget, och 1923 inträdde detta
som huvudman för skolan. Elevförbundet utger
sedan 1922 årsskr. Från Finnveden.

Jönköpings mekaniska werkstads ab.,
Jönköping, mekanisk verkstad med gjuteri; firman
etablerad 1858, bolag 1898 (rekonstruerad 1921).
Tillverkningen omfattar ångpannor, ångturbiner,
kondensatorer och pumpar samt vid
dottterföretaget ab. Juneverken (i Bankeryd, etablerat 1917,
övertaget 1929) vägmaskiner, släpvagnar och
traktorer. Varumärken ”J. M. W.”, resp. ”June”.
Aktiekapital 1 mkr, antal industriarbetare c:a
300.

Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks
ab., grundades 1903 genom sammanslagning av
ett flertal tändsticksfabriksaktiebolag och blev
därigenom en av de båda tändstickskoncerner,
som 1917 förenades i holdingbolaget Svenska
tändsticks ab. J. driver tillverkning av
tändstickor, tomaskar och tändstickssplint vid fabriker
i Jönköping, Kalmar, Lidköping, Mönsterås,
Vetlanda, Tidaholm och Västervik. Aktiekapitalet
är 6,864,000 kr, antalet industriarbetare 2,200.

Jönköpings-Posten, kvällstidning i Jönköping,
grundad som veckotidn. 1865 av boktryckaren
Herman Hall, utkommer sedan 1904 varje
söcken-dag. Red. ha varit: H. Hall (1865—75), A. A.
Peterson (1875—86), Per Johan Peterson (1886
—1910), Carl Josef Hamrin (1910—34) och fil.
kand. Richard Yngve Hamrin (f. 1907) sedan
1934. J- är moderat frisinnad, nykterhetsvänlig
och religiöst betonad.

Jönköpings regemente utgjorde ett av de
in-fanterireg:ten, vilka med början 1623
organiserades i st. f. det (stor-) regemente, som tillhörde
Östergötland och Jönköpings län av Småland.
Reg:tet roterades sedermera inom Jönköpings län.
Dess knektekontrakt avslöts 1684, och styrkan
utgjorde 1,100 n:r. 1777—1913 vapenövades J.
på Skillingaryd; sistn. år inflyttade reg. i
nybyggda kaserner i Jönköping. Enl. 1925 års
försvars-ordning sammanslogs reg. Vi 1928 med Kalmar
reg. till Jönköpings-Kalmar reg. (se Norra Små-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free