Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Jönköping
742
från 1570 finns dock kvar vid väständan av V.
Storgatan). 1834 bortrycktes över Ve av stadens
inv. genom en koleraepidemi.
Ända fram till mitten av 1800-talet förblev
J. en liten, täml. obetydlig landsortsstad,
dominerad av ämbetsmän vid Göta hovrätt. 1845
an-lade J. E. Lundström Sveriges första
tändsticksfabrik i Förstaden, d. v. s. J:s v. stadsdel, och
1858 grundades Jönköpings mek. werkstad samt
1862 (av Lundström och L. J. Hierta) Munksjö
pappersbruk. Därmed började J:s utveckling till
industristad. Folkmängden, som 1850 var 6,008,
ökades hastigt och uppgick 1880 till 16,147, 1910
till 26,969 och 1940 till 36,280. 1863 fick J.
genom S. stambanan järnvägsförbindelse med
Falköping, 1864 med Nässjö, och 1894 öppnades
linjen Vaggeryd—J:s hamn av Halmstad—Nässjö
järnvägar; av ringa betydelse är den 1940
öppnade bandelen J.—Ulricehamn av
Borås—Jönköpings järnväg. De nya industrierna förlädes
till Förstaden, som hastigt växte upp och nu
är den folkrikaste och modernaste delen av J.
Den fick egen kyrka, Sofiakyrkan, 1888
(återin-vigd 1953 efter inre ombyggnad). Huvudgatorna
här äro Barnarpsgatan (infartsvägen söderifrån)
och V. Storgatan, en v. fortsättning på ö.
Storgatan, ö. stadsdelens huvudgata och J :s förnämsta
af färsgata. Med sina trähus och ofta trånga gator
och gränder har den ö. stadsdelen delvis
bevarat sin prägel av småstad, österut vid
Hus-kvarnavägen ligger villaområdet Rosenlund med
bl. a. Anna Kjellbergs stiftelse för obotligt
sjuka, ö. om Rocksjön länets epidemisjukhus,
Smålands art.-reg:s kaserner och Ryhovs
sjukhus (sinnessjukhus i f. d. Jönköpings reg:s
kaserner). Den östligaste bebyggelsen i J. (Sanna)
är närmast att betrakta som en förortsbebyggelse
till Huskvarna. V. om Förstaden ha stora
villaområden vuxit upp: Bymarken, Dunkehalla,
Bäc-kalyckan, Torpa, Juneholm, Mariebo. Här
ligger också ovanför Vätterns v. förkastningsbrant
Stadsparken, en vacker naturpark med Alphyddans
restaurang och idrottsplatsen. N. Smålands
fornminnesförening (Jönköpings läns
hembygdsförbund) har här anlagt ett friluftsmuseum, till
vilket flyttats en del äldre smålandsbyggnader.
Vidare finnas där ett fågelmuseum, vars rika
samlingar donerades 1916 av H. Nyqvist, samt en
samling stuffer av Smålands viktigaste
bergarter och malmer. En minnessten av granit har
rests över ”Smålands söner”, på vilken namnen
på Smålands mest framstående män inhuggits,
och ett monument över John Bauer. Från
Stadsparken har man en vacker utsikt över staden och
s. Vätterbygden.
J. är en ganska utpräglad industristad; 1950
sysselsatte 135 industriella företag 4,992 arb.
Gamla tändsticksfabriken (1845) följdes 1881 av
Jönköpings v. tändsticksfabrik och senare av
Junebro tändsticksfabrik. Dessa uppgingo 1903 i
Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks ab.
och detta i sin tur 1917 i Svenska tändsticks ab.
(Stab). Under sin glansperiod sysselsatte
tändsticksfabrikerna i J. inemot ett par tusen
arbetare, nu endast c:a 365. 1933 flyttade emeller-
Kristinakyrkan.
tid koncernen tillbaka sitt stora huvudkontor
från Stockholm till J. Jönköpings mekaniska
verkstad, som grundades 1858 sysselsätter i J.
c:a 280 arbetare. Munksjö ab:s pappersbruk och
pappfabrik med sulfitfabrik, som anlades 1862, är
nu (1952) J:s största industri med c:a 750
arbetare. Lindells vågfabrik (anlagd 1877;
nybyggnad 1949 på Rosenlundsområdet) sysselsätter 175,
Jönköpings motorfabrik (1911) 130, Jönköpings
linnefabrik (1908) 175, ab. Löfsko (1909) 155
och ab. Svenska fläktfabrikens verkstäder (1920)
530 arbetare. — J. har två järnvägsstationer,
centralstationen vid statsbanelinj erna Falköping
—Nässjö och Borås—J. samt hamnstationen vid
Halmstad—Nässjö järnvägar (linjen
J.—Vaggeryd). Järnvägstorget är knutpunkt för ett
dussintal busslinjer. Hamnen består av en yttre, av
vågbrytare skyddad hamn vid Vättern och en
inre hamn vid Munksjön, förenade genom
Hamnkanalen. 1951 ankommo och avgingo 942 fartyg
om tillsammans 60,146 nettoton. J. har flygfält
ö. om Munksjön. — J. har högre allm. lärov.,
kommunal flickskola, praktisk mellanskola,
kristlig folkhögskola, centralbibliotek,
orkesterförening, konst- och kulturhistoriskt museum samt
friluftsmuseum. Tekniskt gymnasium och
folk-skoleseminarium (även studentlinje) upprättades
1949. J. har stort centrallasarett vid
Barnarpsgatan. Bland friluftsskulpturer märkas
June-bäcksmonumentet av John Lundqvist, rest 1046
vid Junebäckens mynning vid nordändan av
June-gatan, och ”Harpolekaren” av Stig Blomberg,
uppsatt i Rådhusparken 1947. I J. utgivas
Jön-köpings-Posten, Smålands Allehanda, Smålands
Folkblad och Smålandsbygdens tidn. (alla 6 ggr
i veckan). — I kyrkligt hänseende bildar J. två
pastorat, det ena bestående av Sofia förs. (26,671
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
