Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtland - Naturförhållanden - Geologi - Klimatet - Växtvärld - Djurvärlden - Bebyggelse och näringsliv - Jämtland i förhistorisk tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Jämtland
672
vattnar Hotagen, Kallsjön, Ånn m. fl. fjällsjöar
och de flesta av silurområdets sjöar. I n. sträcker
sig från norska gränsen 140 km mot s. ö. en
sammanhängande sjökedja, bestående av
Kvarn-bergsvattnet och Ströms vattudal, vilka genom
Faxälven och Vängelälven-Fjällsjöälven avflyta
till Ångermanälven.
Geologi. J :s berggrund består i ö. av urberg,
inom det centrala J:s slättbygd av kambriska
och siluriska bildningar, som i v. begränsas av
fjällkedjan med dess omvandlade bergarter,
tillhörande såväl urberg som prekambrium och
kam-brosilur. J:s urberg består väsentligen av gnejs
och äldre graniter av samma typer som
Rev-sunds- och Rätangraniten. Ragundagraniten och
därtill hörande mera basiska bergarter äro
däremot yngre än urberget. I mellersta J.
överlagras urberget av kambrosiluriska bildningar,
skiffrar, kalkstenar och sandstenar av östlig facies,
delvis rikligt fossilförande; därjämte finnas
inlagrade kvartsiter, s. k. blåkvarts. I samband
med kambrosiluren finnas i Oviksfjällen och vid
Ström kvartsiter. Västra J. upptages av till
kale-doniska bergskedjan hörande bergarter, urberg,
prekambrium och kambrosilur av västlig facies,
med sparagmiter och metamorfoserade skiffrar.
Dessa ha vid bergskedjeveckningen överskjutits
från v., och flera berg, bl. a. Åreskutan, äro
relikter av denna ”skolla”. J. har få
malmförekomster, t. ex. kopparkis i Åreskutan, magnetkis
jämte kopparkis i Härjångsdalsgruvan och
Bün-zows gruva. Vid Brunflo brytes kalksten, vid
Handöl tälj sten. Berggrunden täckes av
morängrus, som mestadels bildar J :s jordmån och inom
silurområdet i allm. är ganska bördigt till följd
av dess halt av kolsyrad kalk och lera.
Rull-stensgrus o. a. isälvssediment förekomma
sparsamt. Däremot spela issjösedimenten, skiktad
lera och sand, stundom ganska kalkhaltig, en
större roll. Av glaciärer finnas blott några
enstaka, mest nischglaciärer, t. ex. i Sylfjällen.
Klimatet är till följd av det atlantiska
kustklimatets inflytande mindre utpräglat
kontinentalt än i övriga delar av inre Norrland.
Vintertid äro dock temperaturer på under —300 van-
Medeltemperatur.
Ort Höjd ö. h. i m Medeltemp.
Jan. Juli Årets
Bispgården 165 9?5 U?» ,o
338 —7°» 2° i
5 q 5 —7?» II,?! O?T
Gäddede 315 —8% 12?. I?!
liga. Nederbörden tilltar starkt mot fjällen (800
—1,800 mm årl.); den är i Östersund 490,5 mm
per år, i Storlien 874,1 mm.
Växtvärld. Inom J. äro barrskogs-,
björkskogs- och fjällregionerna företrädda.
Barrskogsgränsen växlar i södra J. mellan 600 och 750 m
ö. h., björkskogsgränsen mellan 700 och 825 m
och är i norra J. något lägre. Inom silurområdet
påverkas floran starkt av det kalkrika underlaget
och är särskilt i Storsjötrakten och på sydbergen
rik på sydliga växtarter, vilka invandrat såväl
från s. ö. som från v. genom passen till Norge.
Gran dominerar här i allm. över tall, och
inslaget av lövskog är starkt. I fjällregionen
förhärska Dryas-hedarm, men även örtrika alpina
ängar förekomma.
Djurvärlden är subarktisk och arktisk, men
även djurarter av den sydsvenska faunan
finnas. I barrskogsområdet förekomma bl. a.
skogs-lämmel, lo (sällsynt), räv, älg och ren samt varg,
i fjällområdet fjällämmel och därav levande
rovdjur, ss. fjällräv, fjällvråk, fjälluggla och
fjäll-labb, samt järv och i Frostviksfjällen björn;
sedan 1922 finnas även bävrar. Av laxfiskar
märkas laxöring, harr, sik och röding.
Bebyggelse och näringsliv. Bebyggelsen är
tätast, där klimat, jordmån och naturlig dränering
gynna jordbruket (sjö-, dal- och höj dbygder)
samt där vattenkraft och kommunikationsleder
skapat förutsättningar för trä- och
pappersindustri. Förnämsta sjöbygder äro Storsjobygden, vars
huvudort, Östersund, är J :s enda stad, samt
Ström-sundsbygden kring municipalsamhället Strömsund
och Revsundsbygden. Utpräglade dalbygder med
tättbebyggda södersluttningar finnas vid bl. a.
Åre, Lit och Ragunda, medan höj dbyarna (med
upp till 1,000 inv.) dominera i det inre av
silurområdet (Aspås, Häggenås, Hammerdal m. fl.
socknar). Jordbruk med binäringar sysselsatte
1940 61,8% av befolkningen, industri och
hantverk 18,3 °/o samt handel och samfärdsel 9,5 °/o.
Inom fjällområdet finnas ännu en hel del
fäbodvallar kvar (bild 9).
Halvnomadiserande lappar, idkande
fjällrenskötsel, uppehålla sig i J:s fjällbygder. Till
Frostviken lära de ha kommit omkr. 500 e. Kr. och till
landskapets s. delar ej förrän på 1500-talet. 1940
funnos i J. 214 renskötande och 98 ej
renskö-tande lappar. De tillhöra Frostvikens, Hotagens,
Offerdals, Sösjö, Kalls, Handölsdalens, Tranris
och Anarisets lappbyar med nomadskolor i
Jäns-mässholmen (Offerdal) och Ange (Kall).
Toss-åslapparna i Härjedalen ha vår- och höstviste i
Glens lappläger (Arådalen) liksom
sommarbetesland i J.
Jämtland i förhistorisk tid. Kastspjutspetsen
av ben från Offerdal dateras till ancylustidens
senare del. Detta skulle betyda, att J. besöktes
av jägare före istidens slut. Minnen av gammal
jaktmagi äro hällristningarna och
hällmålningar-na. Då dylika finnas även i Norge, tyder detta
på ett uråldrigt kultursamband mellan J. och
detta land. Stenåldersboplatser och gravfält från
vikingatiden i n. och v. J. visa, att områden, som
nu hysa ingen el. endast ringa sentida bebyggelse,
tidigt varit bebodda men vid okänd tidpunkt lagts
öde. Den första fasta bebyggelsen uppstod på
lättbrukad mark nära de stora vattnen och särsk.
i den bördiga trakten kring Storsjön. På
Frös-ön vid Östersundet står Sveriges nordligaste
runsten (från mitten av 1000-talet). Kontakten
med omgivande landskap i v., s. och ö. var livlig,
och storsj obygden blev tidigt kulturcentrum och
mötesplats för handeln, i vilken jämtarna på gr.
av samfärdselläge och kynne togo livlig del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
