Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jägersten, Gösta - Jägmästare - Jäkkvik - Jäla - Jällby (Gällby) - Jälluntofta - Jämbördig - Jämjö - Jämnarva - Jämshög - Jämsänkoski - Jämtbygdens folkhögskola - Jämtland - Naturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Jägmästare—Jämtland
670
dessa djurgruppers fortplantningsorgan och
-fysiologi, och utg. ett arbete över
könsförhållan-dena och tillväxten hos nordhavsräkan.
Jägmästare, förvaltande tjänsteman vid
skogs-staten med högre utbildning. Från
Skogshög-skolans jägmästarekurs -utexaminerade personer
i enskild tjänst benämnas civilj ägmästare.
Jäkkvik, se Arjeplog.
Jäla, socken i Skaraborgs län, Vilske härad,
vid s. länsgränsen, s. v. om Falköping; 28.43 km2,
392 inv. (1952). Småkullig skogs- och
jordbruksbygd; i ö. kring övre Lidan Replångsmossen,
numera utdikad och odlad. 868 har åker. Nuv.
kyrkans långhus är från 1787, tornet från 1824.
Relikskrin (1100-talet), nu i Skara museum.
Ingår i Grolanda och J. pastorat i Skara stift,
Falköpings kontrakt; tillhör storkommunen Vilske.
Jällby (Gä 11 by), socken i Älvsborgs län,
Gä-sene härad, s. v. om Herrljunga; 14,23 km2, 100
inv. (1952). Forna svältmarker ha planterats
med skog. 165 har åker; Kyrkan av trä, i äldsta
delar medeltida. Ingår i S. Björke, Vesene,
Gru-de, J. o. Hudene pastorat, Skara stift, Kullings
kontrakt; tillhör storkommunen Gäsene.
Jälluntofta, socken i Jönköpings län, Västbo
härad, s. v. om Värnamo, kring sjön Jälunden;
50,69 km2, 272 inv. (1952). Småkuperad
skogs-och mossmark. 221 har åker; Kyrkan är från
1861. Ingår i S. Unnaryds och J. pastorat i Växjö
stift, Västbo kontrakt; tillhör storkommunen
Unnaryd.
Jämbördig, av lika god börd, likställd med
avseende på börd, särsk. i fråga om äkta makar.
Rättslig betydelse har jämbördighet särsk.
beträffande äktenskap för medl. av suveräna furstehus
och med dem likställda ätter. I svensk statsrätt
stadgar sålunda S. O. § 5, att svensk arvprins
förlorar sin arvsrätt till kronan både för sig själv
och för sina efterkommande, om han ingår
äktenskap med enskild svensk mans dotter.
Jämjö, socken i Blekinge län, östra härad,
ö. om Karlskrona; 88,19 km2, 2,369 inv. (1951).
Sträcker sig från Jämjöslätt mellan kustbergen
i s. upp i skogsbygden närmast Smålandsgränsen.
2,042 har åker. Kyrkan är från 1826. Ingår i
Ramdala och J. pastorat i Lunds stift, östra
kontrakt. Utgör tills, m. Kristianopel och Torhamn
storkommunen Jämjö; 245,51 km2, 6,907 inv.
(1952). Tätort: Jämjöslätt (634 inv.),
stationssamhälle med trä- och cementindustri;
provinsialläkare.
Jämnarva, i (äldre) svenskt lagspråk om
arvingar, som få lika stora lotter av arvet. Medan
en son i regel förr ärvde dubbelt mot dotter,
togo dotterson och sondotter m. fl. enl. flera
lagar lika lott och voro alltså j. Principen, som
sedan äldsta tid gällt i städerna, genomfördes för
landsbygden 1845 vid samarv även för bam och
syskon.
Jämshög, kommun i Blekinge, Listers härad,
vid Skånegränsen; 158,95 km2; 3,539 inv. (1952).
Omfattar smärre slättbygder och sjöar mellan
skogtäckta bergshöjder. 2,740 har åker. Tills,
m. den ur J. utbrutna Olofströms köping bildar
kommunen Jämshögs församling. Vid
Holjeån och statsbanelinjerna
Sölvesborg—Älm-hult (station Jämshögsby) och
Sandbäck—Olof-ström (station Jämshög) ligger tätorten
Jämshög (856 inv., 1951) med provinsialläkare och
apotek, högre folkskola, såg och
metallvaru-fabrik. Egendomar: Rösjö, Boa m. fl.
Kyrkan är i sina äldsta murdelar från 1200-talets
mitt; ombyggd på 1730-talet. Pastorat i Lunds
stift, Listers o. Bräkne kontrakt. Utgör
storkommunen Jämshög. — Litt.: O. Kronsjö, ”J:s
förs, fordom och nu” (6 bd, 1927—49).
Jä’msänkoski, kommun i Tavastehus län,
Finland, vid Päijänne sjö; 58 km2; 3,750 inv.,
finsktalande.
Jämtbygdens folkhögskola i Hålland,
Undersåkers sn, började sin verksamhet 1938 som
kristlig undervisningsanstalt under namnet
Jämtbygdens ungdomsskola och antog 1944
sitt nuv. namn.
Jämtland, landskap i mellersta Norrland, har
en areal av 37,741,22 km2, varav 34,159,59 km2
land; 127,431 inv. (1952). Landskapets
nordligaste punkt är belägen på Ö5°7’ n. br., dess
sydligaste på 62° 17’. Med en sträcklängd i n.—s.
av 315 km och en största bredd av 254 km
gränsar J. i s. till Härjedalen och Medelpad, i ö. till
Ångermanland, i n. ö. till Lappland och i n. v.
och v. till Norge. J. utgör huvuddelen av
Jämtlands län.
Naturförhållanden. J. ligger mellan 42 och
1,762 m ö. h., och landskapskaraktären växlar
starkt från ö. till v. S. ö. delen, ö. om en linje
Flåsjön—Åsarna, utgöres av skogtäckta
urbergsplatåer (omkr. 500 m ö. h.), skilda och
uppdelade av ett nät av dalar (42—300 m ö. h.) (se
bild 7—8 å pl.), vari sjörika vattendrag flyta.
Djupast och mest bekanta äro Ragundadalen,
Revsundssjöns och Ljungans dalar, som följas
av urgamla färdvägar till inre J. Mot
urbergsområdet kontrastera starkt J :s centrala delar,
det jämtländska silurområdet, en mjukt böljande
högslätt, huvudsaki. skogtäckt (bild 3 och 6).
Dess vanl. jordtäckta höjder nå sällan mer än
100—150 m över omgivningarna och 400—500
m ö. h. Undantag äro de branta bergshöjderna
Hoverberget, östberget och Hällsj Öberget.
Området kantas i v. och s. v. av mäktigt
framträdande fjäll. Myrar och försumpade områden ha
stor utbredning. Fjällen upptaga ett intill 90 km
brett bälte utmed norska gränsen, uppdelat av
dalar och lägre partier (bild 2), särskilt kring
Indalsälvens (Åredalen), Hårkans (Hotagen) och
Faxälvens (Frostviken) övre lopp. Högst äro
Sylarna (1,762 m ö. h.; bild 1), Snasahögarna,
Bunner- och Härjångsstötarna, Anaris- och
Oviksfjällen inom fjällområdet kring
J.—Härje-dalsgränsen. De åtskiljas endast av mindre
fjällhedar och trånga pass, Lunndörren m. fl. till
Härjedalen och Ekorrdörren till Norge. N. om
Åredalen reser sig Åreskutan till 1,420 m. Längst
i n. märkes Frostvikens sjörika fjäll- och
skogsområde (bild 4).
J :s förnämsta vattendrag är Indalsälven, som
genomflyter Storsjön och jämte biälvarna
av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
