Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordproduktivitetslagen - Jordpäron - Jordregister - Jordreva - Jordränta - Jordrök - Jordskalv - Jordskorpan - Jordskred, jordras, bergskred, fjällskred - Jordskyld - Jordslagning - Jordslån el. kopparskinken - Jordstam - Jordstjärna - Jordströmmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Jordpäron—Jordströmmar
576
blivit genom stegrad
intensitet uppdriven till en viss höjd,
ytterligare stegrad intensitet
icke i samma proportion ökar
jordanvändningens nytta eller
avkastning.
Jordpäron, bot., se Apios.
Jordregister, se
Fastighetsregister.
Jordreva, Glechöma hederäcea,
vårblommande flerårig ört av fam.
Labiatae med långskaftade,
njurlika blad, ända till meterlånga,
krypande revor och violetta blommor;
somliga stånd bära smärre, honliga,
andra större, tvåkönade blommor. J.
växer upp till Jämtland och
Ångermanland.
Jordränta, enl. den äldre nationalekonomien
stundom liktydig med den arrendeavgift, som
ar-rendatorerna erlade till jordägaren. Den
klassiska ekonomiens jordränteteori är mest känd i D.
Ricardos utformning. Dennes teori har dock
senare väsentligt utvecklats i synnerhet av v.
Thü-nen. I korthet kan jordränteteorien
sammanfattas på följ. sätt. Så länge jord finnes att
tillgå i praktiskt taget obegränsad mängd, kostar
någon obrukad del därav i regel ingenting. Men
olika jordstycken löna mycket olika de kostnader,
som nedläggas på dem; därför kan ägare av
bättre, d. v. s. mera lönande, jord få en extra
betalning utöver ersättningen för arbete och
kapital, ehuru mindre lönande jord ännu kan fås
för intet. Denna merinkomst, som således ej kan
hänföras vare sig till arbetslön el. till
kapitalränta utan är en betalning för jordens
ursprungliga nyttiga egenskaper, är jordränta. — I
den moderna nationalekonomien har
jordränteteoriens tankegång vunnit viss tillämpning även
på produktionsfaktorerna kapital och arbete; en
särskild jordränteteori har därigenom gjorts
onödig.
Jordrök, Fumaria, släkte bland
vallmoväxterna (Papaveraceae), utmärkt genom i klase
ordnade, ensymmetriska blommor med två små, snart
avfallande foderblad och fyra samstående
kronblad, därav ett med sporre.
Frukten är nöt. Den vanligaste
arten i Sverige är Fumaria
of-ficinalis, ett ettårigt, spätt,
blå-grönt åkerogräs med finflikiga
blad och små, ljusröda blommor.
Jordskalv, se Jordbävning.
Jordskorpan, se Jorden 2).
Jordskred, jordras,
bergskred, fjällskred,
ned-skridande el. nedrasande av
massor av jord, stenblock el. annat
löst och fast material. Den
förflyttande orsaken är visserligen
tyngdkraften, men den verkliga
anledningen kan vara ganska
olikartad. Stundom uppstår j.
därigenom, att ett för vatten ge-
nomträngligt lager av lera el. lerig sand blir
fullt genomdränkt av vatten samt härigenom
förlorar sin hållfasthet, bildar flytjord och
råkar i rörelse vid minsta anledning. I
dylika fall är merendels jordytan torr och
bildar en skorpa, som vid skredet så att säga
flyter på leran. Raset kan också ha sin orsak
däri, att nedre delen av en jord- el.
bergsluttning undermineras av rinnade vatten el. vågsvall,
så att de övre partierna glida utför sluttningen.
Skred av större omfattning förekomma
väsentligen i bergstrakter, ss. Schweiz och Norge. 1
Sverige ha j. ägt rum flerstädes, särsk. i
Göta-älv-dalen (svåraste katastrofen i Surte 1950). 1
dessa fall har det mest varit utglidning av
ut-blött lera. J. vid Getå 1918 hade sin orsak däri,
att järnvägsbanken genom sin tyngd pressat bort
den underliggande leran och sålunda åstadkommit
rubbning i underlaget.
Jordskyld, en i allm. obetydlig avgift, som
erlägges till stad för stadsjord, som innehas av
enskilda på livstid el. med viss ständig
dispositionsrätt. J. kallas även ägopenningar,
jordskatt, åkeravrad och
åkerskatt.
Jordslagning, trädg., provisorisk plantering,
verkställd för att skydda plantorna för
uttork-ning, om plantering av någon anledning ej kan
ske omedelbart efter plantornas erhållande.
Jordslån el. kopparskinken, Cha’lcides
(Seps) trida’ ctylys, ett till fam. grävödlor,
Scin-cidae, hörande kräldjur. Till storlek, form och
levnadssätt liknar j. kopparormen, från vilken
den huvudsaki. skiljer sig genom förekomsten av
starkt förkrympta extremiteter. Den är vanlig i
Medelhavsländerna, där den trots sin fullkomliga
oskadlighet fruktas av befolkningen.
Jordstam, den underjordiska, år från år
kvar-levande stammen hos fleråriga örter.
Jordstjärna, bot., se Gasteromyceter.
Jordströmmar kallas elektriska strömmar, som
uppträda i jordens inre. Efter örsteds upptäckt
av elektriska strömmars inverkan på magneter
(1820) började man söka efter j., i det att man
trodde sig därmed kunna förklara uppkomsten
av det jordmagnetiska fältet. Att påvisa j.
lyckades dock först efter den elektriska telegrafens
införande (1847). Vid telegrafering förbindas i
allm. den ovanjordiska ledningstrådens
ändpunkter på avsändnings- och mottagningsstationen med
metallplattor, vilka nedgrävas i jorden. Härmed
är även en allmän metod för undersökning av j.
given. Inkopplas i ledningen en galvanometer, kan
närvaron av j. påvisas. För att undersöka j.
mellan mera avlägsna orter användas fortfarande
nästan uteslutande telegrafledningar, medan på
kortare sträckor särskilda ledningar framdragits.
Jordslå, Chalcides striatus.
Jordreva.
Jordrök, Fumaria
officinalis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
