Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordmagnetism - Jordmagnetismens fysikaliska orsaker - Jordmandel - Jordmetaller - Jordmån - Jordmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Jordmandel—Jordmätning
572
ningstiden för en i horisontalplanet svängande
stavmagnet (magnetiskt moment M), varigenom
produkten av M och H kan beräknas, och
mätning av en deklinationsnåls avlänkning i
stav-magnetens fält enl. anordningar av Gauss och
Lamont, som ger kvoten mellan M och H. För
detta ändamål användes en s. k. magnetisk
t e o d o 1 i t. Bland lokalvariometrarna
märkas de s. k. magnetiska vertikal- och
horisontalvågarna för bestämning av
lokala variationer av vertikal-, resp,
horisontalintensiteten. Dessa i princip närstående
konstruktioner användas som tidsvariometrar. För detta
ändamål brukas även u n i f i 1 a r- och b i f i 1 a
r-magnetometrarna, vilka bestå av en i
horisontalplanet rörlig magnetstav, upphängd i
i, resp. 2 trådar. Förändringar i det rörliga
systemets läge bestämmas genom
spegelavläs-ning; är instrumentet försett med
registrerings-anordning, kallas det magnetograf.
J :s fysikaliska orsaker äro flera. Den
moderna forskningen antar, att två olika fält
förefinnas : det permanenta fältet, som —
om ej fullständigt dock sannolikt till största
delen — härrör från en magnetisering av
jordens inre, och variationsfältet, vars
ursprung ännu i mångt och mycket är omstritt.
Betr, orsakerna till uppkomsten av det
permanenta fältet och dess variationer råder ännu
stor osäkerhet. Den ringa lutningen mellan
jordens rotationsaxel och dess magnetiska axel
(ung. 11 V2 °) låter förmoda, att huvudorsakerna
vore att söka i jordrotationen, och denna
hypotes stödes av det faktum, att solen har ett
analogt orienterat magnetfält. I variationsfältet
kunna flera periodiska förändringar särskiljas,
bl. a. en daglig, en årlig och en u-årig, vilkas
uppkomst vanl. tillskrivas solens ultravioletta
strålning. Dessutom förekomma operiodiska
variationer, s. k. magnetiska störningar
el. i svårare fall magnetiska stormar,
som torde härröra från solens korpuskulära
strålning. Såväl de periodiska förändringarna
som störningarna kunna sättas i samband med
fenomen på solens yta, framför allt med
förekomsten av solfläckar. Störningarna äro i allm.
åtföljda av norrsken samt av jordströmmar, som
emellanåt kunna uppnå sådan styrka, att
telegra-fering omöj liggöres. Dessa strömmar induceras
i jorden själv av de yttre variationerna av j.
— En matematisk teori för j. grundlädes av
Gauss, som visade, att man, utan kännedom om
jordens inre magnetisering el. särskilda
antaganden, av några få iakttagelser på jordytan för
varje punkt av densamma kan beräkna en
magnetisk potential, bildad av en oändlig serie
klotfunktioner. De därav härledda elementen av j.
visa på vissa ställen stora avvikelser från de
experimentellt bestämda värdena. Den största
av dessa s. k. anomalier är belägen vid
Kursk i Ryssland, andra i havet, ss. vid
Bornholm och vid Jussarö (Finska viken), och äro
till stort men för sjöfarten. — I Sverige ha
under senare år omfattande mätningar av j. ut-
Fig. 4. Orter i Sverige, för vilka deklinationen bestämts
vid uppmätning 1928—34.
förts dels av Kungl. sjökarteverket, dels av
Sveriges geologiska undersökning. Den senare
bestämde 1928—34 genom 21 expeditioner de
jordmagnetiska elementen på 2,359 orter (fig. 4).
Därvid påvisades flera mer el. mindre
omfattande anomaliområden. — Litt.: S. Chapman och J.
Bartels, ”Geomagnetism” (2 bd, 1940). Betr.
1928—34 års jordmagnetiska uppmätning av
Sveriges fastland se K. Molin, ”A general earth
magnetic investigation of Sweden”, utg. av SGU
(1936—42).
Jordmandel, bot., se Cyperus.
Jordmetaller, se Jordartsmetaller.
Jordmån, se Jordarter.
Jordmätning, se Geodesi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
