Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonn (John-Andersson), Gunnar - Jonon - Jonosfär - Jonrör - Jonsberg - Jónsbók - Jonsered - Jonsereds fabrikers ab. - Jonson, Ben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Jonon—Jonson
516
Björn Jonson: Gränden. Litografi.
kaniska temperamentet och en himlastormande
fantasiflykt med sprakande färger.
Jonon [-å’n], ett syntetiskt, violdoftande ämne,
vars sämmansättning är nära besläktad med det
naturliga, i violerna förekommande luktämnet
i r o n. J. erhålles ur c i t r a 1, en bl. a. i
citronens eteriska olja befintlig omättad aldehyd.
Jonosfär, se Atmosfär, sp. 23.
Jonrör, se Röntgenrör.
Jonsberg, Vikbolandets östligaste socken,
östkinds härad, Östergötlands län; 91,84 km2, 1,136
inv. (1952). Småbergig kustsocken med
vidsträckt skärgård. 1,946 har åker. Egendom:
Broxvik. Lotsstation på Arkö, havsbad och hamn
vid Arkösund, ändpunkt för järnväg från
Norrköping. Kyrka av trä från 1726. Pastorat i
Linköpings stift, Vikbolands kontrakt; tillhör
storkommunen östra Vikbolandet.
Jonsbok [jåu’nsbäuk], den ännu i vissa fall
gällande isländska landslagen, som författades på
föranstaltande av norske konungen Magnus
Laga-böte men först efter konungens död, 1280, blev
förd till Island av lagmannen Jön Einarsson
(omkr. 1230—1306), som väl i huvudsak
utarbetade den och efter vilken den fick sitt namn.
I huvudsak antogs J. 1281 av alltinget, fastän
motvilligt, då dess straffbestämmelser voro
ytter
ligt hårda. J. trycktes f. ggn 1578 (i Hölar);
kritisk uppl. av O. Halldörsson (1904).
Jonsered, municipalsamhälle (sedan 1931) i
Partille kommun i Västergötland, invid
läns-gränsen samt vid V. stambanan och Säveåns
utträde ur sjön Aspen; 13,24 km2, 2,497 inv.
(1952). J. utgör eget kyrkobokföringsdistrikt.
Enda större industriföretag är J :s fabrikers ab.
Jonsereds fabrikers ab., Jonsered, Göteborgs
och Bohuslän, erhöll bolagsform 1872. Företaget
etablerades 1833 i Göteborg av A. Keiller och
W. Gibson; numera omfattar rörelsen bomulls-,
lin-, hamp- och jutespinnerier samt väverier,
blekeri, impregneringsverk, mekanisk verkstad
och kraftstation, allt i Jonsered. Aktiekapital
6,760,000 kr, antal industriarbetare c:a 950. Tillv.
utgöres av presenningsduk, brandslangar,
segelduk, emballageväv, säckar, pressduk, domestik,
smärting jämte garner. Härförutom fabriceras ett
flertal typer av träbearbetningsmaskiner,
produkter, för vilka bolaget åtnjuter världsrykte.
Jonson [d^ånsn], Ben, engelsk författare
Ü573—1637). Han åtnjöt god skolundervisning
men förvärvade sedan sin lärdom mest som
autodidakt. J. deltog i kriget i Nederländerna
men ägnade sig efter hemkomsten (1592) alltmer
åt teatern, både som författare och skådespelare.
På grund av en duell 1598 satt han en kortare
tid i fängelse. Hans första teaterstycke,
lustspelet ”Every man in his humour”, uppfördes
med stor framgång av Shakespeares trupp 1598.
Mycken popularitet åtnjöto de båda efter
italienska förebilder skrivna komedierna ”Volpone,
or the foxe” (1605) och ”Epicoene, or the silent
woman” (1609). För hovet och en trängre
litterär krets skrev han komedien ”Cynthia’s revels,
or the fountayne of selfe-love” (1600), en
litterär satir om dikter och skaldekonst. I den
satiriska komedien ”The poètaster” (1601) förhånar
han sina litterära motståndare. Som
sedekomedier i egentligaste mening böra betraktas
lustspelen ”The alchemist” (1610; mot tidens böjelse
för skrock och magi), ”Bartholomew Fayre”
(1614; skildrande folklivet i London) och ”The
devil is an ass” (1616; hånande projektmakeri
och spekulationslusta). ”Sejanus his fall” (1603)
och ”Catiline his conspiracy” (1611), två
tragedier, blevo utan framgång. J. efterlämnade tills.
18 dramer, därjämte flera court-entertainments,
allegorier med monolog el. dialog, och en mängd
masques, små sångspel
med allegoriskt
innehåll, vilkas uppfinnare
han anses vara. Han
stod högt i anseende
hos sina samtida till
fram emot 1625.
Sedan råkade han alltmer
i glömska och dog i
fattigdom. Först på
senare tid har hans
rykte åter börjat stiga.
Bl. a. har ”Volpone”
blivit en teatersuccé på
mången modern teater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
