Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jod - Jodakne - Jodat - Joddla - Jodelle, Étienne - Jodförgiftning (jodism) - Jodhpur - Jodid - Jodimetri, jodometri - Jodipin - Jodism - Jodkalium, KJ, kaliumjodid - Jodkväve - Jodl, Alfred - Jodl, Friedrich - Jodnatrium, natriumjodid - Jodoform - Jodoformprov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453 Jodakne—Jodoformprov 454
löses i vatten (i vol. vatten löser vid io° 425
vol. jodväte). Lösningen, som kallas j odvä
te-sy r a, är en stark syra, vars salter kallas j
o-d i d e r (j o d u r e r). De vanligaste jodiderna äro
natriumjodid, NaJ, och k a 1 i u m j o d i d,
KJ, vilka ha medicinsk användning. — Bland
j :s syreföreningar märkas jodpentoxid,
J2O5, jodsyra HJO3, och motsv. salter, j
o-dat. Jodsyra framställes genom oxidation av j.
med salpetersyra. Vid indunstning av lösningen
utkristalliserar jodsyran i färglösa,
genomskinliga, rombiska kristaller, vilka sönderflyta i fuktig
luft. Upphettas jodsyra till 1950, avgives vatten,
och jodpentoxid erhålles som ett vitt pulver.
Jo-daterna, vilka äro kraftiga oxidationsmedel,
kunna framställas genom att lösa j. i varma
alkali-lösningar.
Jodakne [jå’d-], se Jodförgiftning.
Jodät, se Jod.
Joddla (ty. jodeln), sjunga utan text med
hastig växling mellan bröstton och falsett;
särskilt i Tyrolen utbildat sångsätt.
Jodelle [^ådä’l], Étienne, fransk
dramatiker (1532—73). J., var den förste, som avgjort
bröt med medeltidsdramats teknik, i det att han
på franska skrev de första skådespelen efter
antikt mönster: tragedierna ”Cléopätre captive”
(1552) och ”Didon se sacrifiant” (1558) samt
komedien ”Eugène” (1552). De förra äro
italiani-serande skoldramer, vilka efter Senecas mönster
endast skildra själva katastrofen i form av
lyriska utläggningar. Komedien är ännu i mycket en
medeltida fars men med terentianska inslag, direkt
förebådande Molière.
Jodförgiftning (j o d i s m) ser man ej sällan
vid längre tids användning av jodider el. hos
överkänsliga patienter redan efter de första
doserna. Den kännetecknas av svullnad, ökad
slem-avsöndring (jodsnuva, jodhosta, tårflöde etc.)
samt vanl. finnar (jodakne); i en del fall
tillkomma aptitlöshet och obehag från magen.
Symtomen försvinna i regel vid fortsatt
jodmedika-tion, men ej sällan måste man avbryta
jodtillförseln, varefter symtomen raskt försvinna.
Jodhpur [eng. utt. d^åudpoG] el. Marwar.
1) F. d. stat i Rajputana, Indiska unionen;
89,200 km2; 2,556,000 inv.; v. delen tillhör öknen
Thar. På konstbevattnade områden odlas vete och
bomull. — 2) Huvudstad i den 1949 bildade staten
Rajastan, 338 m ö. h., vid Luni och järnvägen
Agra—Karachi samt flyglinjen Karachi—Delhi;
126,900 inv. J. är omgivet av en mur med sju
portar, har många gamla tempel och ett stort
cita-dell med maharajans palats på ett berg i stadens
centrum. J. grundades 1459 och har sitt namn
efter grundläggaren Jodha av den rajputiska
Rathordynastien.
Jodid, se Jod.
Jodimetri, j o d o m e t r i, kem., titreranalys,
som grundar sig på reaktionen; 2 Na2S2Oa + j2
=2 NaJ + Na2S4Os. Försätter man en obekant
jodlösning med något stärkelselösning, som
blå-färgar fri jod, och därefter tillsätter
natriumtio-sul fatlösning av känd halt droppvis ur en by rett,
försvinner färgen, så snart all jod förbrukats.
J. är en av de mest exakta och även mest
använda av de kemiska analysmetoderna. Med j.
bestämmes icke blott fri jod utan även alla sådana
ämnen, vilka direkt el. indirekt frigöra jod.
Jodipin, sesamoljans jodadditionsprodukt,
hållande 10—25 Vo jod. Den io9/o-iga j. är en
ljusgul olja, som användes för invärtes bruk, den
25%-iga en mörkbrun, tjock vätska, som
användes för injektion. J. begagnas som ersättning för
jodkalium och jodnatrium och saknar dessas
biverkningar.
Jodi’sm, jodförgiftning (se d. o.).
Jodkalium, KJ, kalium jo did,
jodvätesy-rans kaliumsalt, vita, tunga, i vatten lättlösliga,
kubiska kristaller, med bitter och salt smak. J.,
kalii jodidum, användes i medicinen liksom
jodnatrium som slemlösande medel vid luftrörskatarr,
för behandling av struma, astma,
åderförkalkning m. m. Hos en del känsliga personer ha j.
och jodnatrium obehagliga biverkningar. J.
användes även i fotografien.
Jodkväve erhålles, då man sätter ammoniak
till en mättad jodjodkaliumlösning, som en svart
fällning av växlande sammansättning. J.
exploderar i torrt tillstånd häftigt redan vid beröring.
Jodl [jådl], Alfred, tysk militär (1889—
1946), officer vid art. 1911, överste 1935, general
av art. 1940 och generalöverste 1944. J. gjorde
hu-vudsakl. stabstjänst under i;a världskriget och
under mellankrigstiden. Vid krigsutbrottet 1939 blev
han chef för Wehrmachtführungsstab (närmast
motsv. den operativa delen inom en försvarsstab).
Denna befattning hade han till krigets slut.
Åtminstone under de första krigsåren hade J. ett
relativt stort inflytande på den tyska krigföringen.
J. arresterades i maj 1945 som krigsförbrytare
och dömdes i okt. 1946 till döden för planerande
av anfallskrig, brott mot humaniteten m. m.
Jodl [jådl], Friedrich, tysk filosof (1849—
1914), prof, i Wien. J. stod positivismen nära,
särsk. Feuerbach, vars ateism han biträdde samt
Mill, gentemot vilken han dock förfäktade en
realistisk ståndpunkt med hänsyn till kunskapen
om yttervärlden. Förnämsta arbeten: ”Geschichte
der Ethik” (2 bd, 1882—89), Lehrbuch der
Psy-chologie” (1896), ”L. Feuerbach” (1904),
”Kritik des Idealismus” (1920, utg. postumt).
Jodnatrium, natriumjodid, NaJ,
jodväte-syrans natriumsalt, vitt, i vatten lättlösligt, tungt
kristallpulver med salt och svagt bitter smak;
farm.-, natrii jodidum.
Jodoform [-å’rm], jodofo’rmium, gult, i
vatten olösligt kristallpulver, med intensiv lukt. J.
har haft stor användning som sårmedel på gr.
av sin starkt antiseptiska verkan. Vid
användning av j. som sårmedel ha iakttagits åtskilliga
förgiftningsfall, varför j. numera användes
endast i veterinärpraktiken.
Jodoformprov, av Lieben utarbetad kemisk
metod för påvisning av alkohol; den består däri»
att provet göres alkaliskt med några droppar
alkali, varefter jodlösning tillsättes, då en gul
fällning av jodoform med karakteristisk lukt
erhålles, om alkohol finnes närvarande. Aceton ger
samma reaktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
