Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Java - Näringsliv - Historia - Litt. - Java-apan - Javamänniskan - Javaneser - Javanska språket och litteraturen - Javasjön - Javelin - Ja, vi elsker dette landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Java-apan—Ja, vi elsker dette landet
398
Javanesiska med diande barn på en gummiplantage.
i regnskogsklimatet kräver konstbevattning.
Dalsidorna äro ofta i en omfattning av ända till
1,200 vertikalmeter uppdelade i terrasser, av
vilka var och en periodvis sättes under vatten
genom en dammanläggning. De infödda ha under
årtusenden skaffat sig erfarenhet i
bevattnings-konsten, men holländarna ha genom sin mera
fulländade teknik kunnat betydligt utvidga och
förbättra bevattningsanläggningarna på J., så att
risodlingen nu ger flera gånger större
avkastning än förr. Den av infödda ägda och odlade
jorden fördelade sig före 2:a världskriget på de
olika kulturväxterna sålunda:
Ris ..................................... 3,385,000 har
Majs .................................... 1,960,000 ,,
Kassava ................................... 680,000 ,,
Jordnötter ................................ 195,000 „
Sojabönor ................................. 170,000 „
Batater och jams .................... 170,000 „
övriga kulturväxter ....................... 930,000 „
Summa 7,490,000 har
De inföddas odlade jord uppgick till 60 °/o
av hela öns areal. 850,000 har äro lagda i
storbruk som plantager. J. har ännu 2,4 mill. har
skog, varav 0,8 mill. teakskog. Utom teakträ
erhållas även ebenholts och sandelträ. I mell. J :s
n. del finnas petroleumkällor, som lämna V4 mill.
ton per år. J. producerar vidare tenn och svavel.
J. var före 2:a världskriget den 3:e i ordningen
av världens sockerproducenter. Dess sockerexport
uppgick 1934—38 till 1,045,000 ton årl. Medan
Cuba har U.S.A. och Europa till
avsättningsområde, har J. hela Östasien till marknad för
sitt socker. J. hade före 2:a världskriget
världsmonopol på produktionen av kinin. Den
för
nämsta hamnen är Jakarta (Batavia).
Järnvägsnätets längd är 5,435 km (1940).
Historia. Indier synas redan före Kr. f. ha
invandrat till J., och under medeltiden
grundades där hinduiska riken, bland vilka
Madja-pahit till sist (1359) samlade hela ön under
sitt välde. Detta rike tillintetgjordes emellertid
1478 av araberna, som i början av 1400-talet
börjat införa islam och i sin tur upprätta
stater. Efter upptäckten av sjövägen till Indien
kommo portugiserna omkr. 1520 men fördrevos
av holländarna 1596. Det holländska
ostindiska kompaniet, som stiftats 1602, grundade 1619
Batavia, drev undan engelsmännen, vilka även
de gjort flera kolonisationsförsök, och lyckades
genom ett klokt utnyttjande av de infödda
furstarnas stridigheter tvinga dem till underkastelse.
1811—16 var J. i engelsmännens våld. Ett
farligt uppror 1825 kuvades först efter fem års
förbittrad kamp. Under det följ. årh. stördes
lugnet ej på allvar med undantag av hösten
1926, då ön var platsen för blodiga
kommunist-oroligheter. Om J :s senaste historia se
Indonesien.
Litt.: C. Campbell, ”J., past and present” (2
bd, 1915); J. Fabius, ”J.” (1928); J. C. van
Dyke, ”In J.” (1929); S. van Valkenburg,
”Agri-cultural regions of Asia. Del 9. J.” (i
Econo-mic Geography, 1936).
Java-apan, zool., se Makaker.
Javamänniskan, se Pithecanthropus.
Javanéser, den infödda befolkningen på Java.
Javänska språket och litteraturen.
Javans-kan tillhör den malajiska grenen av den
malajo-polynesiska språkstammen. Javanskan visar föga
åtskillnad i lokala dialekter men däremot så
starka differenser i de olika samhällsklassernas
språk, att man skiljer på minst fyra olika
språkarter: 1) ngoko, det dagliga samtalsspråket;
2) krama, brukat av lägre ställda personer till
högre och inom de högre klasserna sinsemellan,
även använt som skriftspråk; 3) ma dy a, en
blandning av de båda föreg., och 4) basa k
e-daton, högjavanska, eg. blott använt till
furstliga personer. Bästa grammatiska arbeten av
Roorda (1855; 4:e uppl. 1893), Favre (1866)
m. fl.; lexika av Favre (1870), Roorda-Vreede
(3æ uppl. 1901) och J. Kats (1912).
Litteraturen är ej alltför rikhaltig. Nämnas
böra de s. k. babad, rimkrönikor,
romantiserade biografier över berömda män, lagböcker o. s. v.
och framför allt s. k. lampahan, texter till de
bekanta skuggspel, wgyang (med hjälp av
utskurna läderdockor) el. dockspel, som sedan minst
tusen år tillbaka varit populära på Java.
Javasjön, vattnet mellan Java och Borneo,
Sumatra och Celebes.
Javelin [Ja-] (fr. javeline, av lat. ja’culum,
kastspjut), lätt spjut, ofta med bladformig klinga,
använt bl. a. av landsknektar fram till omkr.
1520; liknande spjut äro ännu i bruk bland
Nordafrikas negrer.
Ja, vi elsker dette landet [la’na], norska
folksången. Orden skrevos vid Karl XV:s
trontill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
