Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Tidningar - Rundradio - Försvarsväsen - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Italien
238
upp, vilka representerade de många politiska och
kulturella riktningar, som florerade i landet efter
den stora krisen. Många av dessa organ ha
sedermera försvunnit. Nu liksom tidigare utkomma i
Milano II Corriere della sera (grundad 1876), I:s
kanske bästa och mest lästa tidn., i Rom II
Messaggero (grundad 1878) och II Giornale
dTta-lia samt den nya II Tempo, i Turin La Stampa.
Utom de nämnda, som äro politiskt oberoende,
böra nämnas: Il Popolo (kristligt demokratisk),
L’Unitå (kommunistisk), Avanti
(vänstersocialistisk, den kända socialistiska tidn., där också
Mus-solini hade varit chef-red. och som upphörde
under fascisttiden), L’Umanitå
(socialdemokratisk), L’Avvenire dTtalia (kristligt demokratisk).
L’Osservatore Romano utges som Vatikanstadens
egen tidn. B. Croces välkända tidskr. La Critica,
som upphört efter kriget, kom ut regelbundet
under hela fascisttiden, utan att de makthavande
kunde besluta sig att ingripa mot dess klara
antifascistiska inställning. Bland idrottstidn.
kunna nämnas La Gazzetta dello sport (Milano) och
Il Tifone (Rom). Särsk. avsedd för utlandet är
den utmärkta opolitiska tidskr. La Rassegna
dTtalia.
Rundradio. Den italienska radion har två
parallella sändningar, Rete rossa (.Red network) och
Rete azurra (Blue network). Vid sidan därav
finnas de självständiga stationerna Radio
Sardeg-na och Radio Trieste. De starkaste sändarna äro
för Rete rossa Neapel I samt Rom I och för
Rete azurra Florens I. Den italienska radion
utgör ett statligt monopol, som handhas av Radio
Italiana, och programmen betalas av licensmedel.
Försvarsväsen. Enl. fredsbestämmelserna fick
I. icke äga, konstruera el. experimentera med
självstyrda el. styrda projektiler el. apparater för
deras avskjutande, kanoner med över 30 km
skottvidd, minor som explodera utan direkt
beröring med hjälp av mekanismer el. bemannade
torpeder. Dessutom gällde bl. a. följ.: Armén
var begränsad till 250,000 man, varav 65—75,000
karabinjärer. Högst 200 medeltunga och tunga
stridsvagnar fingo finnas. Flottan fick uppgå
till högst 67,500 ton (förutom 2 äldre slagskepp)
och personalen till 22,500 man. Inga
hangarfartyg, ubåtar el. motortorpedbåtar fingo
finnas. Flygvapnet fick ej bestå av mer än 350
militära flygplan, dock inga bombplan. Vidare
förband sig I. att förstöra el. bortföra alla
befästningar och militära anläggningar längs
gränserna mot Frankrike och Jugoslavien inom en zon
av 20 km från gränsen och att ej uppföra
permanenta befästningar, från vilka projektiler
kunde avlossas mot franskt el. jugoslaviskt område
el. territorialvatten. På Sardinien skulle alla
kustart.-anläggningar inom 30 km från franskt
territorialvatten bortföras el. förstöras.
Befästningar utom för inrikesändamål fingo ej uppföras.
Efter att V12 1951 ha överlämnat noter till
sig-natärmakterna deklarerade italienska regeringen
21/12 s. å. — sedan positiva svar erhållits från
majoriteten —, att den ansåg, att de ”orättvisa”
klausulerna i fredsfördraget (däribland de
militära restriktionerna) upphävts. I ministären ingår
en försvarsminister, under vilken sorterar ett
ministerium för vardera försvarsgrenen. Under
ordförandeskap av presidenten finns därjämte ett
för-svarsråd, där bl. a. stats-, utrikes- och
försvarsministrarna samt chefen för försvarsstaben ingå.
I spetsen för varje försvarsgren står en
försvars-grenschef. För hela försvaret gemensamma
frågor handläggas i försvarsstaben. —
Värnpliktslagens (före 2:a världskriget) utbildningstid om
18—28 mån. är t. v. begränsad till 15 mån.
Endast omkr. 50% (c:a 125,000 man) av de
vapenföra utbildades årl.
Arméns styrka är omkr. 200,000 man. Högst
12 div. kunna sättas upp. Därtill komma
pansarförband och alptrupper. 5 å 6 div. beräknas
vara försedda med modern materiel och med i
huvudsak fulltaliga kadrar.
Flottan omfattar 2 äldre slagskepp, 3 lätta
kryssare, 8 jagare, 16 motortorpedbåtar samt ett
antal mindre fartyg. 1949 fastställdes av
parlamentet ett 5-årsprogram för modernisering av
flottan. Detta omfattar nybygge av 1 och
modernisering av 2 kryssare samt nybygge av 6 större
jagare och ett antal mindre fartyg. Flottbaser
av större betydelse äro Taranto, Spezia och
Neapel, varjämte mindre baser finnas i Venedig,
Bari, Messina, Genua samt Cagliari på Sardinien
m. fl. platser.
Flygvapnet angavs 1951 vara organiserat
på 12 flottiljer, varav 2 readrivna. 1952
bestämdes, att flygvapnet skulle byggas ut med 4
readrivna flottiljer. Materialen bestod dock vid
denna tidpunkt i huvudsak av materiel från 2:a
världskriget, och flottiljerna torde vara långt
ifrån fulltaliga. En utbyggnad med amerikansk
hjälp är dock i gång, och reajaktplan tillverkas
på licens inom I.
Författning och förvaltning. I:s författning och
förvaltning basera sig på den grundlag,
Constitu-zione della repubblica italiana, som av den 1946
utsedda konstituerande församlingen slutgiltigt
antogs 22/i2 1947 och som trädde i kraft Vt 1948.
Främst bland de grundläggande principerna
märkes förklaringen, att I. är en demokratisk
republik, grundad på arbetet. Suveräniteten
tillkommer folket, som utövar den i författningens
former och inom dess gränser.
Främst i den egentliga rättighets förklaringen
märkes stadgandet, att den personliga friheten
är okränkbar. I enlighet därmed garanteras
hemfrid, föreningsrätt, tryckfrihet och rättshjälp åt
medellösa samt förbjudas straff, som ej fastställts
i redan gällande lag. 8-årig obligatorisk och
kostnadsfri skolundervisning skall införas som en
staten åvilande etisk-social plikt. I den
under-avd., som ägnas åt ekonomiska förhållanden,
uppdragas grundlinjerna till en modern arbetsrätt.
Fackföreningarna äro fria men måste registreras.
Strejkrätten erkännes.
Parlamentet består av
deputeradekammaren och republikens senat.
Deputeradekam-m a r e n utses genom allmänna och direkta val i
proportionen 1 deputerad på 80,000 inv.
Valbar-hetsåldem är 25 år, rösträttsåldern 21 år och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
