Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Italien
228
Regionernas areal, folkmängd och folktäthet
Vi 1948.
Areal km2 Folkmängd Inv. per km2
Piemonte ................ 25,400 3,485,000 137
Valle d’Aosta ............ 3,260 92,000 28
Lombardiet .............. 23,790 6,324,000 266
Trentino-Alto Adige 13,600 692,000 51
Veneto .................. 18,380 3,878,000 211
Friuli-Venezia Giulia 7,630 925,000 121
Ligurien ................. 5,410 1,509,000 279
Emilien-Romagna .. 22,110 3,500,000 158
Toscana ................. 22,980 3,111,000 135
Umbrien .................. 8,470 785,000 93
Marche ................... 9,690 1,356,000 140
Latium .................. 17,170 3,210,000 187
Abruzzo e Molise .. 15,230 1,688,000 m
Kampanien ............... 13,590 4,240,000 312
Apulien ................. 19,340 3,056,000 158
Lucania (Basilicata) 9,980 602,000 60
Kalabrien ............... 15,090 2,034,000 135
Sicilien ............... 25,700 4,407,000 171
Sardinien.......... 24,080 1,216,000 50
Hela Italien ........| 300,900 46,110,000 153
folkmängd, och genomsnittliga befolkningstäthet
1948. Tab. ger emellertid ej noggrannare
uppfattning om befolkningstätheten inom mindre
områden. I medeltal har Poslätten tack vare sin
bördighet liksom kustslätterna den största
folktätheten (ofta över 250 inv. pr km2). Där industri
kommer till, ss. kring Milano och Turin,
överstiger siffran 500. I det fruktbara Kampanien
(312 inv. pr km2) överstiger folktätheten på
slätten Campania felice mellan Neapel och Capua
500—700 pr km2. Detta kustområde är Europas
och ett av jordens tätast befolkade
jordbruksområden. överallt gör sig f. n. gällande en
förtätning av befolkningen till de lägre områdena,
vilket delvis sker på bekostnad av de högre
belägna områdena. Denna nedflyttning av
befolkning, den s. k. spopolamento della montagna,
d. v. s. bergstrakternas avfolkning, har under de
senaste decennierna ökat i intensitet som följd av
transhumancens tillbakagång och I:s
industrialisering. — En mycket stor del, omkr. hälften, av
I:s befolkning bor i städer och stadsliknande
orter. 1947 funnos 23 städer med 100,000 inv. och
däröver. Tillsammans hade de ett inv.-antal av
8,852,577 (1931 7,165,360) el. 19,4% av hela
I:s befolkning. De största voro s. å. Rom
0,573,994 inv.), Milano (1,267,550), Neapel
(977,946), Turin (712,983) och Genua (649,367).
Den största staden på Sicilien är Catania (277,178
inv.) och på Sardinien Cagliari (133,962). Utom
storstäder finnas ett oerhört antal småstäder.
1947 funnos i I. över 600 städer med 10,000
inv. och däröver. Av de mindre städerna och
stadsliknande samhällena befolkas många,
liksom annorstädes i s. Europa, av bönder och
lantarbetare. Mellan sådana ”lantbrukarstäder”
(cittå ritrali) och mestadels agglomererade byar
förefinnes en gradvis, omärklig övergång. Orter
med ända upp till 40,000 inv. kunna till Vs vara
bebodda av bönder och lantarbetare. På gr. av
bristen på skog äro husen i allm. byggda av sten,
vanl. kalksten, särsk. travertin (i mell. I.). I Le
Murge antar byggnadsstilen i det genom kalk-
berggrur.den uttorkade landskapet en
orientalisk-afrikansk prägel med hus med platta tak och.
vitkalkade väggar med små fönster, vettande
hu-vudsakl. mot skuggsidan. I staden Matera, i
Lucania, bor en icke obetydlig del av befolkningen
ännu i de grottor i kalkklipporna, som trol. togos
i besittning redan av de första folkstammarna i
landet under antiken. Som följd av jordflytning
och -skred (frane) och även på gr. av
förekomst av malaria äro dalbottnarna i s. L, t. ex.
i Kalabrien, i allm. obebodda el. hysa endast
några spridda habitationer. Malarian är nu starkt
på retur som följd av dränering av de
försumpa-de områdena och av statens energiska kamp mot
den under de senaste decennierna.
Ekonomisk geografi. I. är det mest
industrialiserade landet vid Medelhavet. I n. ansluter sig
I. till Väst- och Mellaneuropas stora
industriregion. 1936 uppskattades antalet yrkesutövare inom
jordbruket i hela I. till 8,8 mill., inom industrien
med bergsbruk 1937—39 till över 4,3 mill.
Därefter följa i storleksordning yrkesgrupperna
handel med samfärdsel, husligt arbete, fria yrken,
tjänstemän och militärer.
J ordbruket med binäringar, i synnerhet
trädgårdsskötsel, får betraktas som I:s
ekonomiska grundval, över hälften av hela arealen utgöres
av åker, trädgårdar och vingårdar, c:a Vs av
naturlig äng el. betesmark och c:a Vs av
skogsmark; resten består av improduktiva
bergsområden, hedar och ouppodlade sumpmarker. Det är
mycket vanligt, att olika kulturväxter samtidigt
odlas på samma mark, t. ex. diverse sädesslag
mellan fruktträd el. bland vinstockar, alternativt
fruktträd och vin på åkrarna. Avkastningen per
har är mycket växlande. Intensivast är
spannmålsodlingen i n. I. och i trakter, där
konstbevattning införts. Oumbärligast är
konstbevattningen i s. I. med dess torra somrar. De
olämpliga ägoförhållandena, den ytterst ojämna
fördelningen av jorden lägga hinder i vägen för ett
intensivt jordbruk, i synnerhet i s. I. 1930
uppgick antalet egendomar med en areal mindre än
1 har till över V3 av I:s alla brukningsdelar
men omfattade blott V40 av landets
jordbruksareal. Samtidigt utgjorde antalet jätteegendomar
med en areal större än 500 har blott Viooo av
brukningsdelarna men omfattade över Vs av
jordbruksarealen. Medan jordbrukarna i n. och stora
delar av mell. I. mestadels äro självägande, är
största delen av åkerarealen i Latium, Syditalien,
på Sicilien och Sardinien uppdelad på storgods
Arealens fördelning efter ägoslag 1938 och 1947.
Ägoslag Areal i km2 1938 I »/o av hela arealen 1938 j 1947
Äker .................... 130,118 42,0 47,9
Äng och gräsmark .... 57,988 18,7 17,9
Träd- och vingårdar o.d. 23,083 7,4 7,9
Skogsmark ................ 56,704 18,s 18,5
Ouppodlad och
improduktiv mark ................. 42,283 13,9 7,8
Summa ................. 310,176 100,0 100,0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
