Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingersoll, Royal Eason - Ingeström, Bengt - Ingesunds folkhögskola - Inghelbrecht, Émile Désiré - Ingivelse - Ingjald Illråde - Inglinge hög - Ingman, Lauri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Ingeström—Ingman
20
blev i nov. 1944 chef för ”västra sjöfronten”,
U.S.A:s västkust, och erhöll avsked 1946.
Ingeström, Bengt Gustaf Theodor,
industrimän (f. 1873 5/ä), examinerades från Tekniska
högsk. 1893, var ingenjör vid ab. de Lavals
ång-turbin 1894—97, grundade 1898 ingenjörsfirman
Zander & Ingeström och blev ensam ägare till
denna 1901 samt var dess verkst. dir. från 1914
(då företaget fick bolagsform) till 1940 och
därefter styrelsens ordf. Firman har i
samarbete med ab. de Lavals ångturbin projekterat
och utfört ett stort antal pumpverk och
ång-kraftcentraler. I. har
aktivt deltagit i
exploateringen av ett
flertal framstående
svenska uppfinningar,
bl. a. Platen-Munters’
kylapparat (1923) och
imoskruven (1931);
han var även en av
initiativtagarna till
ab. Vaporackumulator
(1916). Dessutom var
I. 1918—27 dir. för
Bultfabriks-ab.,
Hall-stahammar, därefter
till 1938 v. ordf, och
1939—48 ordf, i dess styrelse. Han
startade 1931 ab. IMO-industri, var verkst. dir.
1931—43 och är sedan 1931 styrelsens ordf.
I. blev medl. av styrelsen för ab. Separator 1930
och var 1937—48 ordf. I. var en av stiftarna
av Svenska ackumulator ab. Jungner 1910,
därefter medl. av styrelsen och dess ordf, sedan
1948. I. var fullmäktig i Stockholms
handelskammare 1926—42, dess v. ordf. 1939—42, medl.
av styrelsen för Tekniska museet 1933, dess v.
ordf. 1940—48, medl. av Sveriges
tekniskt-indust-riella skiljedomsinst. 1914—44, dess v. ordf. 1937
—44.
Ingesunds folkhögskola, vid Arvika,
grundades 1905 i Säffle av Valdemar Dahlgren,
flyttade 1909 till herrgården Agneteberg och 1926
till Ingesund. Till 1909 benämndes läroanstalten
Säffle folkhögsk. samt därefter till 1932, då det
nuv. namnet antogs, V. Värmlands folkhögsk.
Inom ramen för I. framväxte Folkliga
musikskolan.
Inghelbrecht [ägalbrä’kt], Émile Désiré,
fransk dirigent och tonsättare (f. 1880), verksam
i Paris. Som tonsättare oftast anslutande sig till
Debussy, har I. komponerat många verk i olika
former, däribland mest betydande den som
”Évocations sinfoniques” angivna musiken till
baletten ”El Greco”.
Ingivelse, teol., dets. som det vanligare
uttrycket inspiration (se d. o.).
Ingjald Illråde, svensk sagokonung i
Uppsala, son till Bröt-Anund. Vid arvölet efter
fadern avlade han löfte att vidga sitt rike åt
alla håll, lät innebränna sex grannkonungar, som
infunnit sig som gäster, och underlade sig sedan
deras riken. Konung Granmar i Södermanland
uteblev men överfölls kort därefter svekfullt
och innebrändes. Hans dotter Åsa dödade sin
gemål, konung Gudröd i Skåne, sedan denne
på hennes anstiftan dräpt sin bror Halvdan, far
till Ivar Vidfamne. Ivar drog då med en stor
här till Svitjod för att hämnas. Ur stånd att
strida mot övermakten, antände I. och Åsa
hallen och brände sig inne med allt sitt följe.
— Källan för I:s historia är Snorres
Ynglingasaga; redan i Ynglingatal omtalas, att I.
inne-brände sig själv ”på Räning”. Det låter sig ej
bevisas, att I. är en historisk person; Snorres
skildring av honom torde vara ren dikt;
uppfattningen av I. som den svenska riksenhetens
grund-läggare är icke vetenskapligt hållbar.
Inglinge hög, gravhög av betydande
dimensioner (diam. 36, höjd 6 m) vid Ingelstad, ö. Tor sås
sn, Småland. I., som torde härröra från
folk-vandringstiden (ej undersökt), har tjänstgjort
som tingshög och plats för konungahyllningar.
På dess krön finnes ett säte, bestående av en
rest sten och ett vid dennas fot liggande ornerat
stenklot. Orneringen torde vara det förnämsta
provet i Sverige på senromersk ornamentik
(lesbiskt kymation, ”löpande hund” m. m.). Kring
högen befinner sig ett gravfält med stensättningar
och smärre högar. Området äges av Svenska
fornminnesföreningen. — Litt.: E. Floderus,
”1.” (1932).
Ingman, Lars (Lauri) Johannes, finländsk
teolog och politiker (1868—1934), prof, i praktisk
teologi i Helsingfors 1916, Finlands ärkebiskop
1930; teol. hedersdr i Uppsala 1932. I. var
statsminister nov. 1918—april 1919, maj 1924—
mars 1925, kyrko- och undervisningsminister
1920—21, 1925—26, 1928—29. I sitt
författarskap behandlade I. exegetiska, religionspedago-
Inglinge hög med bautasten och stenklot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
