Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indal - Indals-Liden - Indalsälven - Indaminer - Indantrenfärgämnen - Indebetou, Govert - Indefinit - Indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indals-Liden—Indelning
875
Sundsvall; 310,70 km2, 2,127 inv. (1951).
Omfattar de tättbefolkade, av raviner starkt
uppdelade Indalsälvens och Sulans dalgångar samt
omgivande skogsplatåer. Stora skogsarealer tillhöra
trävarubolag. Ett kraftverk tillhör Nilsböle el.
kraft-ab. Vid Kårsta öppnades 1942 en 236 m
lång landsvägsbro över älven. 1,986 har åker.
Då den lilla medeltidskyrkan revs 1761,
uppfördes den nuv., som utvidgades 1848—49 och
erhöll torn. Pastorat i Härnösands stift,
Sundsvalls kontrakt; tillhör storkommunen
Indals-Liden.
Indals-Liden, storkommun i Västernorrlands
län, omfattande socknarna Indal, Liden och
Holm; 1,209,70 km2, 5,512 inv. (1952).
Indalsälven, Sveriges betr, flodområdets
storlek 6:e flod, upprinner i de jämtländska
fjällen, flyter genom Jämtland och Medelpad och
mynnar i Klingerfjärden 15 km n. om Sundsvall.
I. har två källgrenar, av vilken den s. kommer
från Sylfjällen, genomflyter Ånn (525 m ö. h.),
Gevsjön m. fl. sjöar och bildar de kända fallen
Tännforsen och Ristafallen. Den benämnes
Ena-älv ovan Ånn och sedan Tångböleströmmen,
Gev-sj öströmmen, Duvedsälven, Åreälv m. m. på olika
sträckor. Strax ovan Ann mynnar Handölsån.
Den n. källarmen, Järpströmmen, upprinner i
Norge och awattnar Torrön (411 m ö. h.),
Ju-vuln och Kallsjön m. fl. fjällsjöar. I Kallsjöns
utlopp ligger Järpströmmens kraftverk (60 m).
Efter sammanflödet i sjön Liten (316 m ö. h.),
i vars utlopp Äggforsen med Mörsils kraftverk
(17 m) ligger, flyter I. i ö. riktning genom
Ockesjön till Storsjön (292 m ö. h.). Efter
Hissmofors kraftverk (18 m) och
Kattstrupe-forsens kraftverk (17 m) följer Litselet, där
bifloderna Långan och Hårkan mynna, och
sedan Midskogs kraftverk (30 m) samt de
outbyggda Näverede- (n m) och Stuguforsarna (7
m). I. flyter här i en markerad, djup floddal,
passerar genom Gesundsjön, bildar vid utloppet
ur denna de branta Krångedeforsarna med
Krång-ede kraftverk (58 m) och Gammelänge kraftverk
(18 m) samt kommer därefter ned på den forna
Ragundasjöns botten, där Ammerån mynnar och
Hammar forsens kraftverk (20 m) utnyttjar det
vid sjöns urtappning bildade fallet. Strax
nedom Ammeråns mynning i I. låg till 1796
Ra-gundasjön (16 km2); vid utflödet ur denna
märktes det 38 m höga fallet Storforsen el.
Gedung-sen och nedanför detta Edsforsen, en omkr. 1,200
m lång, trång klippränna. För att bereda en
flottled förbi Storforsen, genom en rullstensås
s. därom, bildades 1794 Storfors bolag. En f. d.
köpman i Sundsvall, Magnus Huss (Vild-Hussen),
åtog sig företaget, och natten mellan 6 och 7
juni 1796 avtappades på 4 timmar hela sjön och
torrlädes Storforsen. På forsens forna plats
öppnar sig nu en dalklyfta, benämnd Döda fallet.
Härefter följa Svarthålsforsen, vars utbyggnad
förestår, Stadsforsens kraftverk (28 m) och
Hölleforsens kraftverk (26 m) samt sedan en
flackare forssträcka ned till mynningen, där
Bergeforsens kraftverk (22 m) byggts och I.
genom uppdämning kommer att bilda en 55 km
876
lång sjö. I:s dalgång är här bred med älven
nedskuren i de lösa avlagringarna på dalbottnen,
varigenom stränderna bilda branta nipor.
Tidigare har ångbåtstrafik förekommit upp till Edset
nära Utanede i östligaste Jämtland. Vid
mynningen har I. ett mindre delta. — I:s
nederbördsområde är vid mynningen 26,720 km2
(varav 2,050 km2 i Norge). Längden är från
Ena-älvs källa 430 km. I. utgör den näst största
av Sveriges vattenkrafttillgångar. Inom hela
området är den disponibla effekten vid medel
vatten 1,340,000 kW (11,5% av hela landets).
Utbyggnaden av fallen har under 2:a världskriget
fortskridit i hastig takt, så att ett 1 o-tal stora
kraftverk stodo färdiga 1949. Störst är
Krång-ede med 210,000 kW. Genom regleringarna har
vinterlågvattenföringen flerdubblats, och
kraftverken ha kunnat ges en hög utbyggnadsgrad,
vartill korttidsregleringar i lokala magasin
bidragit. Flottlederna inom I:s område ha en
längd av 2,160 km. — Litt.: ”Förteckning över
Sveriges vattenfall”, 40 (1913—1933); H. W:son
Ahlmann, ”Huvuddragen av nedre Indalens
morfologi” (i Ymer, 1914); H. Nelson, ”L, Sveriges
mest utnyttjade kraftkälla” (i Sv. geogr.
årsbok, 1946).
Indaminer, kinoninfärgämnen, vilka bildas vid
oxidation av en blandning av fenylendiamin och
monoaminer. Ur molekylära mängder diamin och
anilin erhålles sålunda den enklaste i., f e n y 1 e
n-blått, ur en molekyl diamin och två molekyler
anilin bildas det enklaste safraninfärgämnet, f
e-no s a f r an i n. Även de blåa
indulinfärgäm-nena framställas över indaminer som
mellan-produkter.
Indantrènfärgämnen, sammanfattande
benämning på vissa kypfärgämnen, vilka i allm. kunna
hänföras till antrakinonfärgämnena. I. äro oftast
i hög grad äkta och lämpa sig bäst för bomull,
linne o. a. vegetabiliska spånadsämnen. Viktigast
äro indantrenblått och indantrengult.
Indebetou [-bè’to], Carl Daniel Govert,
affärsman, personhistoriker (f. 1875 18/2), dir. i
ab. Georg Strandberg 1906—46, har förutom
sparbankshistoriker samt matrikelarbeten gjort en
rad värdefulla utredningar om svenska släkter,
t. ex. ”Petrus Arosenius’ stamträd” (1911) och
i Personhistorisk tidskr. publicerade genealogier.
H. är sedan 1938 verkst. led. av direktionen för
Hallwylska museet.
Indefinit [ el. i’n-], obestämd. Jfr Pronomen.
Indelning. 1) (Log.) I. el. division,
bestämmande av ett begrepps omfång genom
angivande av samtliga dess arter. Den uppstår
därigenom, att ett disjunktivt omdöme ombildas
till ett omfångsomdöme (divisivt omdöme).
Så får man t. ex. av det disjunktiva omdömet:
”Trianglar äro antingen liksidiga, oliksidiga el.
likbenta” indelningen: ”Trianglar äro dels
liksidiga, dels oliksidiga, dels likbenta”.
2) (Förv.) I äldre tider, då skatterna i
Sverige merendels utgingo in natura, lät man dem
omedelbart användas på den ort, där de
uppburos. Dylik anvisning av bestämda inkomster
att täcka bestämda utgifter kallas indelning;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
