Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höeg, Carsten - Höegh-Guldberg, Ove - Höfeber (hösnuva, höastma, sommarastma) - Höffding, 1. Harald - Höffding, 2. Finn - Höfler, Alois - Höflich, Lucie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ao
Höegh-Guldberg—Höflich
756
utvecklat ett mångsidigt vetenskapligt och
kul-turpolitiskt författarskap (bl. a. ”Introduktion til
Plautus”, 1931; ”Nutidens Grækenland og
antik-ken”, 1936; ”Introduktion til Cicero”, 1942;
”Skrift og bog i den klassiske oldtid”, s. å.).
Spec. har H. ägnat sig åt utforskandet av den
grekiska och bysantinska musiken och är
med-utg. av ”Monumenta musicae byzantinae” (1935
ff.). H. har även framträtt som översättare av
klassisk litteratur till danska.
Höegh-Guldberg, Ove, se Guldberg, O.
Höegh-,
Höfeber (hösnuva, höastma, s o
m-marastma), cata’rrhus aestivus, sjukdom,
bestående av akuta katarrala symtom från de övre
luftvägarna, vilken hos därför disponerade
individer utlöses genom inandning av pollenkomen
från vissa gräsarter. Dess pato-fysiologiska
underlag utgöres av en intensiv ansvällning av och
sekretion från slemhinnan i de övre luftvägarna,
särsk. nässlemhinnan. H. yttrar sig kliniskt som
vanlig snuva, förenad med bindhinneinflammation
samt torrhet och hostretning från svalg och
luftrör, vilken senare kan stegras till verkliga
ast-matiska anfall. Allmäntillståndet är påverkat,
sjukdomskänslan betydlig, arbetsförmågan är
höggradigt nedsatt. H. kan hänföras till de s. k.
allergiska sjukdomarna, således nära besläktad
med astma och med nässelfeber, i förening med
dessa ej sällan familjärt uppträdande. Redan
utbruten h. botas bäst genom förändring av
vistelseort; medikamentellt rekommenderas olika
kalciumpreparat samt de s. k.
antihistamin-prepara-ten, t. ex. antasten, benadryl, deseryl, lergitin,
py-ribensamin. Vissa resultat ha vunnits med
vaccinbehandling (ett genom immunisering av
hästar med pollenkorn av vissa gräs framställt
serum är po lian t in). Man har även låtit
patienten undergå en s. k. ospecifik
desensibilise-ring genom injektioner av svaga lösningar av
tuberkulin, svavelemulsioner m. m. för att
nedsätta patientens allmänna överkänslighet.
Höffding. 1) Harald H., dansk filosof
(1843—1931). H. blev student 1861 och teol.
kand. 1865. Urspr. bestämd för prästbanan, slog
han om efter en
djupgående inre kris och
ägnade sig helt åt
filosofien samt
disputerade 1870 i
Köpenhamn för fil.
doktorsgraden. H. började
1871 föreläsa som
privatdocent vid
Köpenhamns univ., blev 1880
docent och var 1883
—1915 prof, i filosofi
där. Hans allra första
större arbete är
”Psykologi i omrids paa
grundlag af erfa-
ring” (1882). H., som starkt påverkats av
Kier-kegaards subjektivism, sätter människan som
principen för det sanna och det goda. I H:s
psykologi framträder hans empiristiska inställning, han
avvisar varje slag av metafysisk psykologi,
således varje antagande av en enkel och
självständig substans, som ligger bakom själsföreteelserna
och är deras subjekt. H. vänder sig även emot
associationspsykologien. Han söker visa, att
själslivets grundform är en sammanfattande
syntes, utan vilken det icke ges något medvetande.
Men den aktivitet, som denna syntes innebär, är
vilja, varför viljan kan sägas vara det första och
sista i själslivet. Redan 1876 utgav H. ”Om
grundlaget for den humane ethik”, där man i det
stora hela finner den etiska grunduppfattning, som
sedermera utvecklades i ”Etik” (1887). H. söker
förena väl färdsståndpunkten med
personlighetsprincipen. Enl. den förstnämnda bör ändamålet
vara att förskaffa största möjliga välfärd åt så
många medvetna varelser som möjligt. H. har
i en serie arbeten (”Den nyere filosofis historie”,
2 bd, 1894—95, ”Spinozas Ethica”, 1918, m. fl.)
behandlat filosofihistoriska problem. I
”Religionsfilosofi” (1901) fattar han religionens väsen som
en tro på ”värdets bestånd”. Han anlägger även
etiska synpunkter på religionen och dess
framtid och vill finna en ersättning för de religiösa
företeelserna i humanitetens rike. H:s kanske
förnämsta arbete är ”Den store humor” (1916),
vari han fattar humorn som en organisk
livsstämning, i vilken allt — stort och smått —
förenas till en enhet. Medelpunkten i H:s sista
produktion blev kunskapsteorien, sammanfattande
framställd i huvudarbetet ”Den menneskelige
tanke, dens former og dens opgaver” (1910), vilket
efterföljdes av en rad specialundersökningar,
däribland det ”filosofiska testamentet”:
”Erkendelses-teori og livsopfattelse” (1925), och de av den
nyaste fysiken föranledda ”Bemærkninger om
”Erkendelsesteoriens nuværende stilling” (1930).
— För detta i sällsynt grad verksamma och
vitt-spännande tänkar- och forskarliv har H. själv
intressant och lärorikt redogjort i sina
”Erind-ringer” (1928). ■— Litt: E. Rindom, ”Samtaler
med H. H.” (1918); A. Nyman,
”Nutidstänkande” (1927); ”H. H. in memoriam” (1932; med
bibliogr. av K. Sandelin); K. Sorainen,
”Kultur-och bildningsidealet som filosofiskt problem och
pedagogisk uppgift hos H. H.” (1941).
2) Finn H., tonsättare och musikpedagog
(f. 1899), fick sin utbildning i Köpenhamn och
Wien, prof, i musikteori vid konservatoriet i
Köpenhamn 1949, en av de mest betydande
moderna danska tonsättarna (symfonier,
kammarmusik, sånger, 2 operor); särsk. bekant genom
sin musikpedagogiska verksamhet.
Höfler, A 1 o i s, österrikisk psykolog och
pedagog (1853—1922). Han blev prof, i
pedagogik 1903 vid Prags tyska univ. och 1907 vid univ.
i Wien, H. har i ”Logik” (1890; 2:a uppl. 1922)
och ”Psychologie” (1897; ny uppl. av A. Wenzl,
1, 1930) sökt giva relativt populära, allmänna
överblickar över logiken och psykologien från
den Meinongska riktningens grunduppfattning.
Han har även skrivit ett flertal avh. i psykologi,
fysik, fysikens historia och pedagogik.
Höflich [-lik], Lucie, tysk skådespelerska
(f. 1883). Hon var 1903—19 verksam vid Max
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
