Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häxört - Hö - Höbakterien el. höbacillen - Höber, Rudolf - Höchst - Höchstädt - Höckert, Janne - Höder - Höeberg, Georg - Höeg, Carsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Häxört—Höeg
754
Häxört, Circaè’a, växtsläkte av fam.
Oeno-theraceae, omfattande späda, fleråriga lundörter
med små vita el. rödlätta blommor och nötfrukt.
En art, C. alpina, växer täml. sällsynt i nästan
hela Sverige.
Hö, till kreatursfoder skördade och torkade
gröna växter (gräs, balj växter, särskilt klöver);
till foder torkade sädesväxter kallas
grönfoder. Fruktbar, måttligt fuktig jord ger gott
II ö slag Procentuell halt av Kg hö per
foderenhet
råprotein råfett kvävefria extr.-ämnen växttråd aska smältbar äggvita
Luzernhö 14,J 1,6 33,4 28,2 7.5 72 2,1 2,5
Klöverhö I3>« 1,9 37,0 25,« 7.5 6,9 2,0—-2,2
Klöver-gräshö 10,5 1,9 39-» 27.1 6,1 5,5 2,t 2,2
Gräshö 8,0 1,8 41,7 28,7 4,8 4,0 2,1 2,3
Ängshö bättre 8,2 2,0 40,4 28,5 5.» 4,0 2,1 2,3
sämre 7,» 1,9 40,2 29,7 -> ,4 3.0 2,7 2,9
Grönfoderhö:
av baljväxter .. 19,0 2,4 30.1 24,5 9.» 10,8 2,0 2,2
av stråsäd .... 9,« 2,2 39.0 28,8 6,0 4,7 2,3 2,6
hårdvallshö; fuktig el. sank mark alstrat
grovt, smaklöst s i d v a 11 s h ö, jord i torrt läge
smått och fint, ofta aromatiskt b a c k h ö el.
f j ä 11 h ö. Sker skörden redan vid tiden för
axgång-knoppning, stiger näringsvärdet med 8
—io°/o, medan en sänkning med samma procenttal
inträder, då växterna skördas först vid full
blomning. Halten av mineralämnen och vitaminer
stiger även vid tidig skörd. Hö, berett på vanligt
sätt, kallas g r ö n h ö, hoplagt halvtorrt i stack
b r u n h ö, hoplagt utan föregående torkning
pressfoder (se d. o.). Genom förbättrade
bärgningsmetoder — hässjning, krakning etc. —
söker man nedbringa förlusterna vid bärgningen.
Dessutom har konsttorkning av h. visat sig
verka i samma riktning, varför dylik i vissa
fall börjat genomföras, särsk. då det gällt
framställning av hömjöl.
Höbakterien el. h ö b a c i 11 e n, Baci’llus
subtilis, se Bakterier, sp. 257.
Höber, Rudolf, tysk fysiolog (f. 1873),
prof, i Kiel 1915—34, därefter i Philadelphia,
U.S.A. H. har arbetat med cellens elektriska
potentialer; läroboksförf.
Höchst [hö^st], stad i Preussen, vid Main,
sedan 1928 inkorporerad med Frankfurt a. M.
Betydande industriort; förutv. L G.
Farbenindu-strie A. G. har här stora fabriker.
Höchstädt [hö’k/tät], stad i Bayern, vid
Donau. Om slaget vid H. 13 aug. 1704 se Blenheim.
Höckert, Johan (Janne) Fredrik, målare
(1826—66). H. var 1844—45 elev vid Konstakad.
och av J. Boklund, vistades 1846—49 i München,
gjorde 1850 en studieresa till Lappland, for 1851
till Paris och väckte där på salongen 1853 ett
visst uppseende med ”Drottning Kristina och
Mo-naldeschi” (Göteborgs konstmuseum). I Paris
målade H. den stora tavlan ”Gudstjänst i ett
fjällkapell i Lappland”. Målningen fick första
klassens medalj på världsutställningen 1855,
inköp
tes 1856 av franska staten och kom till museet
i Lille men är nu i Norrköpings museum. H.
stannade i Paris till 1857, målade flera
Lapp-landsmotiv, bland dem idyllen ”Det inre av
en fiskarstuga i Lappland” (Nationalmuseum)
samt små landskap med starkt betonad
stämning. Efter hemkomsten målade H.
”Brudfärd på Homavan” (Nationalmuseum),
senare även motiv och typer från Dalarne, ss.
”Gustav Vasa i Utmeland” (1859; i Mora) och
det lilla mästerverket ”Rättvikskulla vid spiseln”
(Göteborgs konstmuseum). I ”Höskörd vid
Siljan under sommardimma” (omkr. 1860) sysslade
H. med ett problem, som han varierade i en
senare ”Höskörd” (1866). Efter hemkomsten från
en längre utlandsresa 1861—62 målade H.
”Stockholms slotts brand den 7 maj 1697”. Arbetet på
denna stora och krävande uppgift avbröts ofta,
dels av smygande sjukdom, dels av olika uppdrag
— han blev ord. prof, vid Konstakad., var
verksam som tecknare m. m. ”Slottsbranden” fick
han med stor ansträngning så fullbordad, att den
kunde utställas på skandinaviska utställningen i
Stockholm 1866. Tavlan uppskattades icke genast;
först 1883 kom den till Nationalmuseum. H.
utförde även ett antal smärre målningar av olika
art, i Paris små pannåer, grisetter och dansöser,
små mästerstycken, i Stockholm bondelivsmotiv
och historisk genre, dessutom teckningar i mängd.
Även som porträttör var han verksam.
H. var först och sist färgkonstnär, en
spirituell virtuos i det måleriska föredraget. Hans
bästa verk ha en gyllene kolorit och ett
raffinerat behandlingssätt, sådant som ingen av hans
samtida bland landsmännen ägde. ”Slottsbranden”
är i koloristisk hållning ett av det svenska
måleriets mest geniala verk. Det är uteslutande som
målning det intresserar. H. var ingen djup
natur; då han valde historiska ämnen, upptogs
han uteslutande av deras måleriska möjligheter.
I hans Lapplandstavlor spelar framställandet av
folkkaraktären ingen roll. ”Lappkapellet”
karakteriseras av franska kritiker som fransk konst
— påverkad huvudsaki. av Delacroix. H:s
betydelse blev den, att han lärde sina landsmän,
att färgens uppgift i en målning ej endast är att
kolorera teckningen. — Litt.: A. J. T. Borelius,
”J. F. H.” (1927).
Höder (isl. Hoör, strid) är i Eddadikterna
”Balders drömmar” och ”Vpluspa” Balders
bane-man. Enl. Snorre tillhörde H. asarna och var
blind. I den norska sagan hos Saxo om Balderus
och Hotherus är den senare dansk kungason och
berättelsens egentlige hjälte.
Höeberg [hö’bärg], Georg Valdemar, dansk
dirigent och tonsättare (1872—1950), dirigent vid
Dansk koncertforening 1910—14,
hovkapellmästare 1914—30. Han skrev en opera, ”Et bryllup
i katakomberne” (1909), en balett, ”Paris’ dom”
(1912), solosånger, pianostycken m. m.
Höeg [hög], Carsten, dansk klassisk
filolog (f. 1896), sedan 1926 prof, i Köpenhamn.
H., vars första arbete (”Les Saracatsans”, 1—2,
1925—26) var en på egna forskningar grundad
studie över en nygrekisk nomadstam, har sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
