Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårkors - Hårkärl - Hårlav - Hårleman, släkt - Hårleman, Carl - Hårmanet, brännmanet - Hårnate - Hårpensel - Hårpiska - Hårpung - Hårrör - Hårsfjärden (Horsfjärden) - Hårsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
H årkärl—H års jukdomar
674
spindelväv el. ytterst fina
metalltrådar, spända
vinkelrätt mot instrumentets axel
i det plan, där objektivbilden
uppkommer.
Hårkärl, se Kapillär.
Hårlav, bot., se
Anap-tychia.
Hårleman, svensk släkt,
hette urspr. H o r 1 e m a n
och kom från Holland. J
o-han H. (1662—1707)
företog resor i Europa och blev
vid hemkomsten kungl.
trädgårdsmästare samt adlades
1698. Han var far till nedan-
nämnde Carl H., som blev
friherre 1747 och själv slöt
sin ätt. En kusin till den
sistn. adlades 1751; denna ättegren
fortlever.
Carl H., frih., arkitekt (1700—53). Efter
studier hos G. J. Adelcrantz och N. Tessin d. y.
blev han efter en resa till Frankrike och Italien
1721—27 slottsarkitekt och hovintendent samt
1741 överintendent. H. var vid sidan av C. G.
Tessin ledare av slottsbygget i Stockholm samt
uppgjorde ritningarna till flertalet av de
inredningsarbeten, som under hans tid utfördes där
och på Drottningholm. 1731—32 företog han en
resa till Paris för att för slottets dekorering
införskaffa franska konstnärer, vilket blev av
stor betydelse för uppkomsten av den svenska
rokokon och bildandet
av Konstakademien i
Stockholm. 1744—45
företog H. en sista
resa till Paris. Utom
vid slottsbygget
utövade han en
omfattande verksamhet i
Stockholm och
landsorten. En mängd
kungl. slott,
kungsgårdar och herrgårdar
restaurerades el.
uppfördes efter hans
ritningar. Bland
ombyggnaderna märkas främst
slotten i Västerås, Gävle, Uppsala och Örebro
samt Drottningholm, Ekolsund, Trolleholm,
Hör-ningsholm, Lövstad och Ängsö, bland
nybyggnaderna Fredrikshof och Svartsjö samt
öveds-kloster, Åkerö, Fågelvik, Svindersvik, Sätuna,
österby bruk m. fl. Rådhuset och gymnasiet i
Karlstad, observatoriet och Strömsborg i
Stockholm, Ostindiska kompaniets hus i Göteborg,
fästningsverk o. a. militära anläggningar
uppfördes efter H:s ritningar.
Även för kyrkobyggnader var H. intresserad,
och efter hans ritningar nyuppfördes Sofia
Albertina i Landskrona, Amiralitetskyrkan i
Karlskrona m. fl. Restaureringar och tornbyggnader
utfördes efter H :s ritningar på bl. a.
domkyrkorna i Uppsala, Linköping och Växjö. — I sin
NF X — 22
Carl Hårleman: övcdskloster.
profanarkitektur anslöt sig H. till
fransk-klassiska förebilder, i inredningsarbeten och
konstslöjd till fransk régence och rokoko samt i sin
kyrkoarkitektur till de italienska barockkyrkorna.
H. spelade en viss politisk roll som anhängare
av hattpartiet, invaldes 1738 i sekreta utskottet
och var två gånger 1746—47 föreslagen till
riksråd men avböjde. Bland H:s skrifter märkas
flera reseberättelser med arkitektoniskt och
ekonomiskt innehåll. — Litt.: Å. Stavenow, ”C. H.”
(1927)-
Hårmanet, brännmanet, se Manetdjur.
Håmate, bot., se Ruppia.
Hårpensel, bot., se Pensel.
Hårpiska, en lång hårfläta, som bars av de
manliga kineserna. H. infördes av
manchurer-na, sedan dessa 1644 gjort sig till härskare i
Kina, och avskaffades efter revolutionen 1911—
12. — Om h. i europeisk modedräkt, se Dräkt,
sp. 53-
Hårpung, en uppbindning av långt hår i
nacken, så att det bildar en pung. Sådana
förekom-mo under 1700-talet, då männen efter
allonge-perukens avskaffande buro det egna, fortfarande
långa håret el. en peruk, uppbunden i nacken
med en sidenrosett.
Hårrör, fys., se Kapillärrör.
Hårsfjärden (H o r s f j ä r d e n), fjärd i
Stockholms skärgård, melan Södertörn, Muskö,
Vitsgarn och Gålö. På gr. av H:s från de
vanliga trafiklederna undandragna läge förlädes i
början av 1900-talet Flottans utbildningskur ser
i art.-skjutning dit. Därefter byggdes där
ut-bildningsanstalter av olika slag, som genom 1942
års försvarsbeslut fingo namnet H å r s f j ä
r-dens örlogsdepå, lydande under chefen
för Ostkustens marindistrikt. 1943 införlivades
Berga slott, som senare ombyggts för bl. a.
un-derofficersskola, med depån. — Vid H:s
fastlandsstrand ligger Årsta havsbad.
Hårsjukdomar. De sjukliga förändringarna i
hårväxten kunna vara för riklig el. minskad
hårväxt samt förändringar i hårens struktur och
färg. En av de vanligaste h. är s k a 11 i g h e t,
a 1 o p e c i, som utvecklar sig under flera år,
varvid hårbottnen på de kala ställena blir tunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
