Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håkon VII (norsk konung) - Håkon Sigurdsson Ladejarl (norsk jarl) - Håkon Galen (norsk jarl) - Håkon (Haken el. Haaken) Gulleson - Håkonshallen - Håksberg - Håksbergsfältet - Håkäring - Hålahults sanatorium - Hålanda - Håle - Hålflöjt - Hålfot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Håkon—Hålfot
660
Under i :a världskriget deltog H. i de för de
nordiska rikenas sammanhållning och neutralitet
betydelsefulla trekonungamötena i Malmö 1914 och
i Oslo 1917 samt avlade 1918 officiellt besök i
Stockholm. Därmed var grunden lagd för det
under mellankrigstiden alltmer intima samarbetet
mellan de nordiska länderna. För H. medförde
det tyska anfallet på Norge i april 1940 under
2:a världskriget en bråd förändring. H. lämnade
jämte regeringen Oslo och avslog bestämt de
tyska krav, som tyske envoyén Bräuer 10 april
i Elverum riktade till
honom att avskeda den
sittande regeringen
och utnämna Quisling
till statsminister.
Inför regeringen
förklarade H., att om den
intog en annan
hållning, skulle han
abdikera. När H.
fortsatte färden norröver,
blev han jämte eskort
utsatt för tyska
bombangrepp, riktade mot
hans person. H. var
därunder tvungen att
för en kort stund bege sig in på svenskt
territorium. En norsk förfrågan i Stockholm om
möjligheten för honom att ta uppehåll i Sverige
besvarades från svenskt håll på ett sätt, som
gjorde, att frågan fick förfalla. H. tog först
uppehåll i Otta, från 1 maj i Tromsö. Härifrån
inskeppade sig H. — trots att många
betänkligheter framfördes — 7 juni jämte kronprins Olav
och regeringen till England. Medan H. från
London fortsatte att utöva sin verksamhet som norsk
suverän, sökte tyskarna utverka konungens
avsättning och inledde underhandlingar om
ordnandet av Norges styrelse med de i landet
kvarvarande, ledande norska myndigheterna, främst det
s. k. administrationsrådet och stortingspresidiet.
Inför det tyska hotet riktade stortingspresidiet
27 juni en vädjan till konungen, att han för sig
och sitt hus måtte avstå från sin grundlagsenliga
funktion, vilket H. avböjde. Förhandlingarna om
upprättandet av ett s. k. norskt riksråd fortsatte
emellertid, varvid norrmännen gjorde motstånd
mot det tyska kravet att formellt avsätta H. Då
tyskarna i stället skärpte sina villkor, avvisades
dessa av de norska stortingspartierna. H:s fasta
och orubbliga hållning under hela kriget gav
honom en popularitet, som växte, ju mer det norska
motståndet mot ockupationen hårdnade. När H.
efter det tyska sammanbrottet efter 5 års
bortovaro från Norge 7 juni 1945 återvände till Oslo
för att i hemlandet fortsätta sin verksamhet som
parlamentarisk monark, hälsades han med
enastående ovationer.
Håkon, norska jarlar.
1) H. Sigurdsson Ladejarl (d. 995),
korades omkr. 962 till tröndernas hövding men
låg i ständiga strider med Harald Gråfäll och
dennes bröder. Sedan Harald dräpts, trol. omkr.
975, blev H. danske konungen Harald Gormssons
jarl i Norge men gjorde sig oberoende, troligen
efter dennes död. Sven Tveskägg sände en stor
flotta till Norge, men den besegrades fullständigt
i Hjörungavåg på Möre. H. dräptes, när häh
sökte göra sin övermakt gällande i Tröndelagen.
2) Håkon Galen (d. 1214), son till lagman
Folkvid av Värmland och den norske konungen
Sigurd Munns dotter Cecilia, senare g. m. Bård
Guttormsson. Då efter Håkon Sverressons död
H:s minderåriga kusin Guttorm utsågs till
konung 1204, blev H. hans jarl pch den verkligé
re-genten. Efter Guttorms död s. å. uppträdde H.
som tronpretendent men förbigicks av halvbrodern
Inge Bårdsson. Under den följande tiden spelade
H. en betydande roll som härens ledare.
Håkon (Haken el. H a a k e n) Gulleson,
träskulptör, sannolikt även målare, mest verksam
i Hälsingland omkr. 1514—omkr. 1528. H.
utförde enstaka statyer, grupper och altarskåp. Hans
stil röjer påverkan av både 1100-tals- och
1300-talsskulptur. Kända arbeten av H:s hand äro
särsk. ”Anna själv tredje” i Enångers kyrka samt
madonna och altare, nu i Enångers museum.
Håkonshallen, se Bergen, sp. 712.
Håksberg, samhälle i Ludvika landskommun i
Dalarne.
Håksbergsfältet, järnmalmsfält i Ludvika
landskommun, Kopparbergs län, sträcker sig i
n. n. ö.—s. s. v. riktning med en längd av c:a
3 km. Malmen är i genomsnitt täml. fattig med en
järnhalt mellan 30 och 40 Vo. Malmarean är
emellertid mycket betydande. Under 1 :a världskriget
ägde en avsevärd malmbrytning rum. Efter att
ha legat nere sedan 1920, upptogs gruvbrytning
på nytt i stor skala 1938. Gruvfältet äges av ab.
Statsgruvor.
Håkäring, zool., se Hajar.
Hålahults sanatorium för lungsjuka, 6 km
från Järle station på Ervalla-—Otterbäckens
järnväg, byggdes 1900 och äges av Konung Oscar
II:s jubileumsfond.
Hålanda, socken i Älvsborgs län, Ale härad,
n. v. om Alingsås; 73,85 km2, 575 inv. (1951).
Upptages av Risvedens bergstrakt, smärre
dalslätter i v. samt en del av sjön
Vanderydsvatt-net i n. v. 894 har åker. Egendom: Livered.
Kyrkan är trol. medeltida. Ingår i Ale-Skövde och H.
pastorat i Göteborgs stift, Ale och Vättle
kontrakt; tillhör storkommunen Skepplanda.
Håle, socken i Skaraborgs län, Åse härad,
på Vänerslätten, n. ö. om Grästorp; 12,74 km2,
333 inv. (1951). Jämn odlingsbygd och spridda
bergkullar. 1,077 har åker. Kyrkan, som ligger i
Sjuberga och är gemensam för H. och Täng
(Håle-Tängs kyrka), uppfördes 1883. Ingår i
Sä-restads, Bjärby, Tängs, H. och Flakebergs
pastorat i Skara stift, Väne kontrakt; tillhör
storkommunen Grästorp.
Hålflöjt, i en orgel en öppen, vitt mensurerad
trästämma med rund, behaglig flöjtton, vanl. av
2, 4 och 8 fots tonhöjd.
Hålfot. 1) (Anat.) Den del av foten, som på
grund av fotskelettets valvbyggnad vid stående
ej berör understödsytan. — 2) (Ortopedi)
Defor-mitet i foten med ökat (höjt) fotvalv, vilken kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
