- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
517-518

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hrusjevskyj (Grusjevskij), Mychajlo Serhijevytj - Hrynhenda - HS. - HS - HSB - Hsi- - Huai-ho - Huai-ning (Anking) - Huallaga - Huang-hai - Huang-ho, Hoang-ho, Hwang-ho, Gula floden - Huaráz - Huaröd (Hufvaröd) - Huascarán - Huaxteker - Hubay, Jenö (Eugen Huber) - Hubble, Edwin - Hubbo - Hubendick, Edvard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

517

Hrynhenda—Hubendick

518

Moskva, där han dog i ett sanatorium. Som
historiker har H. varit mycket produktiv; hans
huvudverk är ”Istorija Ukrainy-Rusi” (9 bd,
1898 ff.). På västeuropeiska språk föreligger bl.
a. ”Abrégé de 1’historie de 1’Ucraine” (1920). Av
H:s stora ukrainska litt.-historia ”Istorija
Ukrain-skoi literatury” (1923 ff.) ha 5 dir utkommit.
H. har även framträtt som skönlitterär
författare.

Hrynhenda [fornisl. kryznhända, nyisl.
kri’n-], fornnordisk strof med åtta åttaledade,
assonerande rader.

HS., lat. förk. för myntet sestertius.

HS, förk. för Arméhundskolan (se
Arméhund-väsendet).

HSB, förk. för Hyresgästernas sparkasse- och
byggnadsförening.

Hsi-, i kinesiska geografiska namn, se Si-.

Huai-ho [^æäi-^å], flod i ö. Kina, från
Huai-yang-shan genom stora sumptrakter till sjön
Hung-tsö-hu och slutligen dels genom en serie
sjöar, dels genom Kejsarkanalen till
Yang-tsi-kiang och Gula havet. Segelbar.

Huai-ning [kcoai-], förr Anking, huvudstad
i prov. Anhuei i Kina, vid Yang-tsi-kiang, s. v.
om Nanking. Bomulls-, siden- och lackindustri.
C:a 110,000 inv.

Huallaga [coaja’ga], biflod fr. h. till
Ama-sonfloden, i Peru; upprinner nära Cerro de
Pas-co; vid mynningen 1,5 km bred. H. är omkr.
1,200 km lång, segelbar till Yurimaguas.

Huang-hai [kæaij-hai], se Gula havet.

Huang-ho [koaD-kå], H o a n g-h o, H w a n
g-ho, Gula floden (namnet kommer av
flodens grumliga vatten; i övre loppet kallas den av
tibetaner Ma-chu, ”de lyckliga betenas flod”),
Kinas näst största flod; 4,500 km lång, 1,260,000
km2 flodområde. Upprinner i ö. Tibet, 4,450 m
ö. h. Den genomflyter först med ö. riktning
sjöarna Djaring nor och Oring nor, vänder i
närheten av gränsen mot egentliga Kina mot n. och
genombryter Kun-luns centrala och n. kedjor samt
fortsätter med ö. och n. ö. riktning genom prov.
Kansu in i s. Mongoliet. H. går här upp till 410
n. br., böjer av och går med ö. riktning n. om
Ordosplatån fram till m0 ö. Igd, där den vänder
mot s. Under den därpå följande, 600 km långa
s. sträckan som gränsflod mellan Shensi och
Shansi skär sig H. djupt ned i den
lössjordbetäck-ta sandstensplatån och bildar två vattenfall. Sedan
H. från höger mottagit Wei-ho, böjer den tvärt
av mot ö. och träder vid Kaifeng ut på slätten,
som den genomflyter med n. ö. riktning, och
mynnar i Chilibukten. Under sitt lopp över slätten
avlastar H. (jordens slamrikaste flod, 6 kg per
m3) på gr. av den ringa strömhastigheten sitt
transporterade material, varigenom flodbädden
hö-jes (lågvattennivån ligger 4,5 m, högvattennivån 9
m över slätten). Stora skyddsvallar ha därför måst
byggas för att förhindra dess svåra
översvämningar. Sedan 602 f. Kr. har H., ”Kinas sorg”,
många gånger ändrat sitt lopp över slätten, som
till huvudsaklig del är flodens eget verk. 1852
—1938 mynnade den n. om Shantunghalvön, men

i juni 1938 genombröto kineserna flodens
fördämningar vid Huayuankou ö. om
Peking—Han-kou-banan för att därigenom förhindra de
japanska arméerna, som då stodo i Kaifeng, att tränga
längre mot s. 1938—47 rann H. mot s. ö. till
Huaifloden och återfördes därefter till sin
gamla fåra. — Medelvattenmängden uppgår vid
mynningen till 3,250 m3 i sek. — H., vars mynning
stänges av sandbankar, är farbar för djonker
endast på vissa sträckor och är av mindre betydelse
för samfärdseln. — Litt.: F. G. Clapp, ”The
Hwang Ho, Yellow River” (i Geographical
Re-view, 1922); O. J. Todd, ”The Yellow River
reharnessed” (därst., 1949).

Huaråz [coara’s], huvudstad i dep. Ancash,
mell. Peru, vid Rio Santa; omkr. 20,000 inv.
Järnväg till hamnen Chimbote.

Huaröd, förr även Hu(f)varöd, socken i
Kristianstads län, Gärds härad, i Linderödsåsens
skogsbygd; 38,26 km2, 886 inv. (1951).
Genom-flytes av Mjöån. 1,214 har åker. Tätorten
Huaröd kring kyrkan hade 252 inv. 1951.
Kyrkans kor är medeltida. Ingår i H:s och
Svensköps pastorat i Lunds stift, Gärds kontrakt;
tillhör storkommunen Degeberga.

Huascarån [æaskara’n], bergstopp, se
Anderna, sp. 488.

Huaxtéker, ett indianskt folk, talande ett språk,
som utgör en särskild gren av mayaspråken.
Omkr. 40,000 h. bebo ännu en remsa land i n.
Vera Cruz (Mexico) från lagunkusten mellan
Rio Tuxpan och Laguna de Tamiahua inåt land
fram mot övre Rio Panuco i n. v. Vid erövringen
var deras utbredning mot n. vida större och gick
ett stycke in i nuv. staten Tamaulipas.

Hubay [ho’bai], Jenö (Eugen Huber),
ungersk violinist (1858—1937). Han blev
violin-prof. vid konservatoriet i Bryssel 1882 och 1886
i Budapest samt 1919 dir. vid konservatoriet där;
utbildade flera berömda elever (bl. a. VeQsey
och Telmänyi). Han gjorde sig känd genom
talrika violinverk och räknas till sin tids skickligaste
violinvirtuoser.

Hubble [habl], Edwin Powell, amerikansk
astronom (f. 1889), sedan 1919 anställd vid Mount
Wilsonobservatoriet. Han har utfört omfattande
och banbrytande undersökningar över de
extra-galaktiska nebulosornas avstånd, fördelning i
rymden och allmänna egenskaper. H:s förnämsta
upptäckt kan anses vara det 1923 gjorda
påvisandet av att pulsationsstjärnor av cepheidtypen
finnas inom den s. k. Andromedanebulosan.

Hubbo, socken i Västmanlands län, Siende
härad, på Mälarslätten, n. ö. om Västerås; 24,9»
km2, 2,189 inv. (1951). Genomlöpes av
Badelun-daåsen (se d. o.); s. v. därom skog, f. ö. odlad
slätt och spridda bergkullar. I H. ligger
stations-och industrisamhället Tillberga (1,393 inv.,
1951). Egendomar: Näs och Hållsta. Kyrkan
av gråsten och tegel är från 1300-talet.
Ingår i Tillberga och H. pastorat i Västerås stift,
Domprosteriet; tillhör storkommunen Tillberga.

Hübendick, Carl Edvard Ludvig,
motortekniker (1875—1952), examinerades från
Tek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free