Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horn, Alfred Aloysius - Horn af Rantzien, ätt - Horn af Rantzien, 1. Henning Rudolf - Horn af Rantzien, 2. Vivi - Hornaryd - Hornavan - Hornbæk - Hornblände - Hornbländeskiffer - Hornborg, 1. Eirik - Hornborg, 2. Harald - Hornborga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Horn af Rantzien—Hornborga
484
(även kallad Trader Horn), vars upplevelser
i v. Ekvatorialafrika upptecknats av den
sydafrikanska författarinnan Ethelreda Lewis och
vunnit synnerligen vidsträckt läsekrets. På svenska
har d. i av hans minnen utgivits under titeln
”Som trader på Elfenbenskusten” (1928).
Horn af Rantzien [-tsi’n], adlig ätt,
härstammande från Pommern, där den på 1300-talet
innehade godset Rantzien. H.i) blev greve 1719,
hans ättegren utslocknade 1892. Hans brorsbarn
upphöjdes 1719 i friherrligt stånd; denna
ättegren utslocknade 1775.
1) Henning Rudolf H., greve, militär
(1651—1730). Han deltog i skånska kriget och
blev 1695 överste och kommendant i Narva, som
han 1700 med stor tapperhet försvarade mot
ryssarna, varpå han blev generalmajor och
upphöjdes till friherre. Då Narva 1704 efter ett
lysande försvar föll, råkade H. i rysk
fångenskap, som varade till 1715. S. å. blev han
general fälttygmästare, 1719 riksråd och greve. I
rådet tillhörde H. det holsteinska partiet. —
Litt.: O. Sjögren, ”H. R. H.” (1887).
2) Louise Viveka (Vivi) Anna Charlotta H.,
f. Ankarcrona, författarinna (f. 1877 2O/io). H.
framträdde först som förf, av sagor, skrev
under pseud. Vera Veronica romanen
”Skilsmässa” (1914) och har vunnit uppskattning för
en rad kultur- och personhistoriska arbeten, ”De
små Knösarna. Ett romantiskt Uppsalahem”
(1921), ”Herrarna till Runsa. Några drag ur
släkten Ankarcronas historia” (1928), ”De sista
Sturarne” (1931), ”Herrgårdsliv och
Uppsalaro-mantik i början av 1800-talet” (1935), ”Den
sturske Montgomery” (1938), ”På sångens
vingar” (1940, omarb. uppl. 1945), som handlar om
Jenny Lind, ”En fjärilslek” (1942), vars
huvudperson är Emilie Högqvist, ”Du lyckliga tid”
(1943) och dess forts. ”Resan ut i livet” (1944),
i vilka H. utnyttjat sina egna barndoms- och
ungdomsminnen, och ”Prins Gustaf” (1946).
—• G. 1903 m. sedermera överstelöjtnant
Christer H.
Homaryd, socken i Kronoborgs län,
Upp-vidinge härad, vid n. länsgränsen, närmast v. om
sjön örken; 21,50 km2, 337 inv. (1951)- Är ett
skogtäckt platåområde, 200—285 m ö. h. 193
har åker. Vid örkens utlopp och delvis inom
Drevs sn ligger industrisamhället B ö k s h o 1 m
med sulfit- och spritfabrik. Kyrkan är
gemensam med Drev. Ingår i Sjösås, Drevs och H:s
pastorat i Växjö stift, Uppvidinge kontrakt;
tillhör storkommunen Braås.
Homavan, insjö i Arjeplogs socken,
Norrbottens län, näst Torneträsk den största av
lapp-markssjöarna; 248 km2, 60 km lång, 2,5—6 km
bred, 221 m djup (största i Sverige uppmätta
in-sjödjup), 425 m ö. h. Har ett för fjällregionens
randsjöar typiskt klipp- och uppdämningsbäcken,
bildat genom glacial erosion och avlagring. H.
genomflytes av Skellefte älv.
Hornbæk, badort och fiskeläge på n. Själland,
vid Öresund 13 km n. v. om Helsingör; 1,100
inv. På flygsanden vid H. har anlagts H. p 1 a
n-t a g e (c:a 2,4 km2).
Hornblände, se Amfibolmineral.
Hornbländeskiffer, se Amfibolit.
Hornborg. 1) E i r i k Mikael H., finländsk
historiker och politiker (f. 1879), fil. kand. 1901,
fil. hedersdr i Stockholm 1936, rektor för Nya
svenska flickskolan i Helsingfors 1907—15, för
Nya svenska samskolan 1914—18. Bland hans
skrifter märkas ”Segelsjöfartens historia” (1923;
2:a omarb. uppl. 1948),
”Sjörövare” (1927),
”Finlands hävder” (4
bd, 1929—33),
”Borgungarna” (3 bd, 1929
—34, roman),
”Indianer” (1936), ”Från
forntid till nutid”
(1938), ”Sveriges
historia” (1940), ”Roms
tredje storhetstid”
(1941), ”Kampen om
Östersjön” (1945) och
”Finlands historia”
(1948). H. är en av de
mest framträdande
re
presentanterna för Finlands svenska stam. Han
deltog i arbetet för Finlands frigörelse under 1 :a
världskriget, tillhörde den finländska
jägarbataljonen och representerade Svenska folkpartiet
1916—22 cch 1924—27 i lantdag och riksdag.
Främst i tidskr. Nya Argus har han uppträtt till
rättsordningens försvar. Under 2:a världskriget
var han motståndare till den politik, som knöt
Finland till Tyskland. I den kommitté, som 1945
tillsattes för att utreda Finlands utrikespolitik
1938—44, var H. ordf. 1934—47 var han ordf,
i Svenska litteratursällskapet i Finland.
2) Birger Harald H., den föreg:s bror,
författare (f. 1890), fil. mag. 1927. H., som 1918
—31 var anställd i Utrikesdep. och 1931—40 var
tjänsteman i privatföretag, har utg. en mängd
historiska skälmromaner, ss. ”Herr von
Soewe-nechs kamp” (1928) och ”Martin Türkheimer”
(1929). H. har även publicerat en rad skildringar
från olika skeden i Finlands historia, ss.
romanserien ”Hakenskiölds på Sveaborg”,
”Hakenski-ölds på lllerstad” och ”Greve Alexejs son” (1932
—34) samt romanserien ”Den okände karolinen”,
”Det mörknar över lllerstad” och ”Syndafloden”
(1942—44). H:s historiska och genealogiska
intressen komma till uttryck även i hans utmärkta
essäsaml. ”Förgätna öden” (1937), ”De glömda
fäderna” (1940) och i biogr. ”Konspiratören
Jo-hann Reinhold Patkul” (1945).
Hornborga, socken i Skaraborgs län,
Gudhems härad, s. ö. om Skara, vid Hornborgasjön
och Slafsans nedre lopp; 14,14 km2, 237 inv.
(1951). Odlad slätt. 564 har åker. Egendom:
Bossgården. I H. ligger E k o r n a v a 11 e n, ett
gravfält med en ståtlig samling gånggrifter,
bautastenar, domar ringar m. m. Av H:s gamla,
för längesedan försvunna kyrka finnas lämningar
nära Bossgården. Ang. den nuv. kyrkan se
Bo-lum. Ingår i Broddetorps, H., Sätuna och
Bo-lums pastorat i Skara stift, Billings kontrakt,
tillhör storkommunen Gudhem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
