Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holländska litteraturen - Holländska nötboskapsrasen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413 Holländska nötboskapsrasen 414
vardagsliv gåvo flera förf, under mitten av
1800-talet; särsk. populär blev Nicolaas Beets
(1814—1903) med novellsaml. ”Camera obscura”
(1839). En tendensroman av stor betydelse är E.
Douwes Dekkers (pseud. M u 11 a t u 1 i;
1820—87) mästerverk ”Max Havelaar” (1860),
som i de livligaste färger skildrar de sociala
missförhållandena i de holländska kolonierna. —
På flamländskt område hade under 1800-talets
första hälft det franska förtrycket frambesvurit
en ny nationallitteratur av rätt hög konstnärlig
kvalitet. Den rent holländska litteraturen gick
däremot kraftigt tillbaka under decennierna efter
1800-talets mitt. Påverkade av den europeiska
naturalismen, åvägabragte emellertid några förf,
under 1880-talet en förnyelse av h. Språkrör för
opponenterna mot den inhemska traditionen blev
tidskr. Die nieuwe Gids, grundad 1885 med
medarbetare som Willem Kloos (1859—1938),
Albert Verweij (1865—1937) och F r
e-derik van Eeden (1860—1932),
internationellt känd för romanen ”De kleine Johannes”.
I tidskr. debuterade Herman Gorter (1864
—1927), en språkförnyare av rang. Till 80-talets
idéer anknöto de på 1890-talet debuterande
Hen-riette Roland Holst (f. 1869), skaldinna,
dramatiker och kritiker, Pieter Cornelis
B o u t e n s (1870-—1943), som med tiden
påverkades av den franska symbolismen, och Jan
Hendrik Leopold (1865—1925), klassisk
filolog. Det var icke endast Boutens och
Leopold, som togo intryck av de mera romantiskt
betonade strömningar, som under sekelslutet vände
sig mot en dogmatisk naturalism, utan det
gjorde också Jacobus van I.ooy (1855—1930)
med prosaböckerna ”Feesten” (1902) och ”Jaapje”
(1917), Louis Couperus (1863—1923),
som skrev historiska romaner, och K. J. L o d
e-w i j k Alberdingk Th i j m (f. 1865), känd
under pseud. Lodewijk van Deyssel,
som bl. a. utgav ”Prozastukken” (1895) och
”Apo-kalyps” (1893). Johan de Meester (1860
—1931) gav satiriska bilder ur
småstadsborgar-livet, Frans Coenen (1866—1936) var en
illusionslös skildrare av storstadssmåborgarskapet,
Israel Querido (1874—1932) skrev ”De
Jordaan” (1912—25), en cykel på 4 dir om
folkliv i Amsterdam, Ina Boudie r-B a k k e r (f.
1875) skildrar amsterdamsk överklass med
kvinnor som huvudpersoner, Carry van B r u
g-g e n (1881-—-1932) behandlade kvinnliga erotiska
problem, Jo van Ammer s-K ü 11 e r (f.
1884) har bl. a. skrivit historiska familjeromaner,
Arthur van Sch endel (1874—1946)
sökte sig till gångna tider, bl. a. i ”De berg van
droomen” (1913), en drömmarnatur liksom Aart
van der Leeuw (1876—1931), som i ’Tk
en mijn speelman” (1927) skapade en utsökt
rokokostämning, Pieter Hendrik van M
o-erkerken (f. 1877), konsthistoriker till
professionen, har skrivit 6-bandscykeln ”De gedachte
der tijden” (1918—24), Doede Thieszes
Jaarsma (f. 1878) är upphovsman till den
stora serieromanen ”Thiss” (1922 ff.), Nico
van Suchtelen (1878—1949), en humanist
med fin filosofisk skolning, har publicerat
tids-romaner i radikal anda. Av lyriker från denna
tid märkas Geerten Gossaert (f. 1884),
Jacques Bloem (f. 1887), Adrianus
Roland Holst (f. 1888) och Pieter
Nicolaas van Eyck (f. 1887), alla typiska
reflexionsdiktare, samt C. S. Adama van
S h e 11 e m a (1877—1924), som skrev
propaganda- och kampsånger. Under mellankrigstiden
påverkades h. av skilda tidstypiska utländska
strömningar, expressionism, primitivism och vitalism.
Av lyrikerna kunna nämnas Hendrik
Marsman (1899—1940), som utvecklades från
primi-tivist till humanist, John Slauerhoff (1898
—1936), i liv och dikt en exotiker, som
ingenstädes fick ro, och Henrik de Vries (f.
1896), en drömmande och demonisk natur.
Förfinade prosaister äro kritikerna och romanförf.
Menno Ter Braak (1902—40), Charles
Edgar Du Perron (1899—1940) och
Simon Vestdijk (f. 1898). Vid sidan av
dessa modernister verkade en del mera traditionellt
inställda skribenter, ss. D i r k C o s t e r (f.
1887), uppskattad bl. a. för essäsaml. ”Menschen,
tijden, boeken” (1942), Anthonie Donker,
pseud. för Nicolaas Anthonie
Donker s 1 o o t (f. 1902), litteraturhistoriker,
kritiker och poet, också humanist, Johan
Fabri-c i u s (f. 1899), som tar upp romantiska
historiska ämnen, och Piet Bakker (f. 1897), som
skrivit en livfull pojkskildring, ”Ciske de rat”
(1941) och dess forts. ”Ciske groeit op” (1943).
Gerard Bruning (1898—1926) startade 1925
tidn. De Gemeenschap, som blev organ för en
energisk grupp katolska apologeter och
kulturpolemiker, bl. a. Anton van Duinkerken,
pseud. för Wilhelm u s Asselbergs (f.
1903), essäist, Jan Engelman (f. 1900),
poet och Antoon Coolen (f. 1897),
berättare. Till ”Gemeenschaps”-gruppen hörde också
Albert Helman (pseud. för Lou L i c h
t-v e 1 d, f. 1903 i Västindien), som emellertid
omkr. 1930 övergav sin katolska tro och anslöt
sig till kommunismen. Andra vänsterorienterade
förf, under mellankrigstiden voro Adrianus
Michael de Jong (1887—1943), Jef
Last (f. 1898), som bl. a. skrev romaner med
motiv ur fiskarnas liv, och Theun de Vries
(f. 1907), som gett bilder ur böndernas liv. —
Litt.: W. Kloos, ”Nieuwere literatuurgeschiedenis”
{15 bd, 1904—25); ”Geschiedenis de letterkunde
der Nederlanden” (1939 ff.); Martha A. Muusses,
”Landvinning, nutida holländsk dikt i svensk
tolkning” (2:a uppl. 1945), ”Hollands
litteraturhistoria” (1947).
Holländska nötboskapsrasen, gemensamt
namn på Hollands nötboskap med tre olika typer.
Frisiska rasen är till färgen svartbrokig,
har utpräglad mjölktyp. Fullvuxna kor väga 600
—750 kg. Groningenrasen är en
kombinerad mjölk- och gödtyp, till färgen vanl. svart
med vitt huvud. Vikt 500—650 kg. I j s e 1 r
a-s e n är vanl. rödbrokig; vikt 500—600 kg.
Boskapen från de magra geestmarkerna
(geestbo-skap) ger dock ett mindre gott resultat. Från
hol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
