Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälmare kanal - Hjälmaren - Hjälmfåglar - Hjälmgaller - Hjälmkrossare - Hjälmprydnad - Hjälmseryd - Hjälmtäcke - Hjälper - Hjälpfartyg (auxiliärfartyg) - Hjälphangarfartyg - Hjälpklass - Hjälpkryssare - Hjälpkultur - Hjälpmaskin, auxiliärmaskin - Hjälpskolväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjälmaren—Hjälpskolväsen
345
mått. Kanalen brukar kunna hållas öppen för
trafik 8 mån. av året. — Båtled mellan Mälaren
och Hjälmaren ordnades redan av Karl IX, som
1596—1610 lät anlägga en med träslussar
utrustad kanal förbi Torshällafallen i
Eskilstuna-ån, den första svenska anläggningen i sitt slag.
Den förföll dock snart, men redan 1640 var en
ny kanal i ung. nuv. sträckning klar. Den
överläts av staten till ett privat bolag, vilket 1819
—30 ombyggde och förbättrade kanalen för en
kostnad av närmare 1,5 mkr, varav staten dock
bidrog med huvudparten. Bolaget, Hjälmare
kanal- och slussverksab., Arboga, aktiekapital
445,200 kr, äger förutom kanalen även
betydande jordegendomar, skogar, vattenfall, träsliperi
m. m.
Hjälmaren, Sveriges till storleken fjärde
insjö, belägen i mellersta Svealand, inom
Södermanland i ö. och Närke i v. Med en längd i
v.—ö. av 60 km samt en största bredd i n.—
s. av 20 km har H. en areal av 483 km2. Mot
ändarna avsmalnar sjön och bildar fjärdar,
östra H. innanför Hjälmaresund samt i v.
dels den av Björkön avskilda Västra H., dels
ännu längre västerut innanför Ässön ö r e
brofjärden. Den mellan östra och Västra H.
belägna Stora H. har ett största djup av 18 m.
Av större öar märkas i s. den betydande Vinön
(c:a 250 inv.) samt Mesaren, St. Tockenön, Lillön
och Väsbyön, i v. Björkön och Ässön samt i Stora
H. ön Valen. Sjöns vattenområde utgör 4,020
km2. H:s viktigaste tillflöden, båda från v., äro
Närkes Svartå (vattenområde 1,400 km2) och
Tälje- el. Kvismareån (795 km2). H. avrinner
i ö. genom Eskilstunaån till Mälaren. Genom
Hjälmare kanal står H. i förbindelse med
Ar-bogaån.
H:s stränder äro särskilt i n. låglänta samt
allmänt välodlade. Genom de täml. stora årliga
vattenståndsväxlingarna förorsakades fordom ofta
för jordbruket besvärande översvämningar. 1422,
1655 och 1734 försökte strandägarna utan
resultat sänka flödena genom att med våld
nedbryta dammar i utloppet. Ej heller en 1757
verkställd mindre rensning i utloppet blev
effektiv. 1877—88 utfördes emellertid en
betydande sänkning, det största företaget i sitt slag i
Sverige. Sänkningen var förenad med reglering
för att icke försämra vattentillgången i
Eskilstunaån vid lågvatten, varför en damm anlades
vid Hyndevad 13 km nedom H:s egentliga
utlopp. Den förutvarande högvattenytan sänktes
1,8 m och lågvattenytan 1,0 m. Vattenståndet i
H. regleras nu mellan 22,22 och 21,62 m ö. h.,
vilka gränser dock ej alltid kunnat hållas. I
samband med sänkningen uppmuddrades
segellederna i H. Även Täljeån kanaliserades
(Kvis-mare kanal) för torrläggning av sjön
Kvisma-ren och vidsträckta sankmarker. Inalles vunnos
el. förbättrades 18,925 har, varav större delen
god åkerjord. Kostnaderna uppgingo till c:a 4
mkr. — Litt.: B. Waldén, ”Den stora
sjösänkningen” (1940).
Hjälmfåglar, Tliracus, släkte av fam. b
a-nanätarfåglar och omfattande ett tjugotal,
346
huvudsaki. i grönt och rött färgade, duvstora
arter från det tropiska Afrika. Fjäderdräkten
är yvig och på huvudet hjälmlikt förlängd.
Hjälmgaller, se Hjälm 1) och 2).
Hjälmkrossare, se Ryttarhammare.
Hjälmprydnad, se Hjälm 2).
Hjälmseryd, socken i Jönköpings län, Västra
härad, vid s. länsgränsen; 155,87 km2, 2,060 inv.
(1951). Omfattar v. om Allgunnen en
skogbe-vuxen, i s. höglänt del av det småländska
platålandet, bebyggd och odlad huvudsaki. på
höjderna. 1,919 har åker. Inom H. ligger en mindre
del av Rörviks samhälle (huvuddelen i
Stocka-ryd). Någon träindustri. Den nuv. kyrkan av
sten byggdes 1853, varefter den 7 km åt n.
belägna romanska absidkyrkan från noo-talets
början övergavs och vandaliserades. 1935 undergick
dock kyrkan en föredömlig restaurering. Ingår
i H:s och Stockaryds pastorat i Växjö stift,
Västra härads kontrakt; bildar tills, m.
Stocka-ryd och Hultsj ö storkommunen H j ä 1 m s e r y d ;
301,89 km2, 4,695 inv. (1951).
Hjälmtäcke, se Hjälm 2).
Hjälper, ridterm, betecknande de möjligheter
och medel en ryttare har att inverka på hästen,
t. ex. med skänklar, framdrivande sits, tyglar
och sporrar.
Hjälpfartyg (a u x i 1 i ä r f a r t y g),
handelsfartyg, som vid mobilisering rekvireras el.
för-hyres för krigsbruk. H. indelas i hj älpkryssare,
hjälpkanonbåtar, hjälpvedettbåtar samt
trängfartyg (hjälplogements-, lasaretts- och
transportfartyg m. fl.). Hj älpkryssare användes som konvoj
-fartyg och för minutläggning, för störande av
fiendens sjöhandel, s. k. handelskryssare,
bestyckade med 12 å 15 cm kanoner. Största delen av
minsvepningstjänsten utföres av hjälpvedettbåtar.
Hjälphangarfartyg, se Flygplanfartyg.
Hjälpklass, se Hjälpskolväsen.
Hjälpkryssare, se Hjälpfartyg.
Hjälpkultur, den plantering el. sådd, som
utföres för att, fylla luckorna i äldre, delvis
misslyckad skogsodling el. självsådd.
Hjälpmaskin, aux i liär maskin. 1) På
maskindrivet fartyg varje annan maskin
i maskinrummet än själva
framdrivningsmaski-nen. H. kan utgöras av pumpar,
belysningsmaski-ner m. m. 2) På segelfartyg med
hjälpmaskin (hjälpmotor) är det
framdrivningsma-skinen som benämnes h.
Hjälpskolväsen har inrättats i de flesta
länder med utvecklat skolsystem, antingen i form
av särskilda hjälpskolor (i Danmark
vær-neskoler, i Norge særskoler) el. som i Sverige
i form av h j ä 1 p k 1 a s s e r. Dyl. skolor el.
klasser äro avsedda för svagt begåvade barn,
vilka utan att vara sinnesslöa på gr. av
intellektuell efterblivenhet icke kunna tillgodogöra sig
vanlig undervisning. — I Sverige inrättades den
första hjälpklassen i Norrköping 1879 på initiativ
av folkskolinspektör I. Lyttkens. Senare
tillkom-mo hjälpklasser i Borås (1891), Nyköping (1898),
Malmö (1900), Vislanda (s. å.) och Hälsingborg
(1901). 1905 startade h. i Stockholm och följ,
år i Göteborg, Västerås och Örebro. Organisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
