Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälm - Hjälmare kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Hjälmare kanal
344
Fr. v.: norditaliensk prakthjälm från 1500-talets senare del; visirhjälm till Erik XIV:s praktrustning, 1562;
tysk morion; stormhatt från 30-åriga kriget.
värskulor. Även i Sverige har (1921, med vissa
förbättringar 1937) antagits en modell för
stålhjälm, vägande (med inredning av läder) i,i«
kg. Jfr Störthjälm.
2) {Hcr.) H. med sitt märke, h j ä 1 m
prydnaden, är liksom skölden en
huvudbeståndsdel i vapnet. I Birger jarls ryttarsigill av 1254
är jarlens h. prydd med ett märke, en
hjälmprydnad. Småningom började man vid avbildning
av vapnet förena sköld och h. Den senare
framställdes då vanl. vilande på den förras övre kant
el. vid lutande sköld på övre hörnet, i allm. det
vänstra, då skölden i regel lutas åt höger. Detta
bruk har sedan alltjämt bibehållits, ehuru enbart
sköld el. h. med sina resp, märken ofta
förekommer.
Heraldiska h. pläga indelas i slutna och
öppna. De äldsta h. ha typen av en upp- och
nedvänd kittel; sedermera blir den längre, så att
den vilar på bärarens axlar, och verkar då som
en över huvudet välvd tunna, upptill rundad.
Denna typ avlöses på 1400-talet av den s. k.
stickhjälmen, en tornerhjälm, som framtill har
en skarp kam, avsedd att vid lansstöt komma
spetsen att slinta. Samtliga dessa äro slutna
h. De öppna, som uppkommo under sengotiken,
ha hjälmgaller (visir) och kallas ofta i
heraldiskt språk tornerhjälmar.
De äldsta hjälmtyperna sakna
hjälmtäc-k e, men detta uppträder i Sverige redan i
bör
jan av 1300-talet och hör sedan oeftergivligt
samman med en heraldisk h. Hjälmtäcket var
ett från hjässan över nacke och sidor
nedfallande tygstycke, avsett att skydda mot sol och
regn. Täcket stiliseras redan på 1400-talet som
gotiskt ornament. Under nyare tid antager det
ofta utseende av lövverk och kallas
stundom även så. Hjälmprydnadens fäste kan
döljas av en h j ä 1 m k r a n s el. hjälmbindel,,
som utgöres av en av tygstycken i vapnets
färger virad bindel, lagd runt hjässan. I nyare tid
förekommer även ofta hj ä 1 m kr o n a, vilken
urspr. (1300-talet) endast tillkom konungar och
regerande furstar. Märket på h. el. h j ä 1
m-prydnaden (eng. crest) varierar lika mycket
som sköldens märke, av vars bilder de flesta
även förekomma på h.
3) (Lantbr.) Vanlig beteckning på
fristående, av stolpar uppburet stacktak.
4) (V eter i) Vit fläck, som täcker huvudets
hela framsida hos djur (särskilt hästar), vilka
i övrigt ha annan färg.
Hjälmare kanal bildar tills, m. Arbogaån en
segelled mellan Hjälmaren och Mälaren. Leden
är 64,1 km lång, varav den med konst byggda
kanalen är 8,5 km, bottenbredd 10,7 m och djup
vid lågvatten 2,os m. Höjdskillnaderna utjämnas
med 9 slussar om 35,02 m längd, 7,13 m bredd
och 2,1 m djup. På gr. av sättningar i
slussarna m. m. håller kanalen numera ej fullt nämnda
Fr. v.: svensk, tysk, engelsk och amerikansk stålhjälm från tiden för 2:a världskriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
