Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjortsberg, Lars - Hjortsberga (Blekinge) - Hjortsberga (Kronobergs län) - Hjortsjö - Hjortskytte - Hjortspringkobbel - Hjortsvamp - Hjortsvin - Hjortzberg, Olle - Hjortö, Knud - Hjo—Stenstorp järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Hjortsberga—Hjo—Stenstorps järnväg
338
sekr. och 1836 till hovintendent. — H. var en
sällsynt ursprunglig, tidigt utvecklad begåvning
och intog snart främsta platsen vid den unga
svenska talscenen. Det var i lustspelet han
triumferade, men hans känslovärme och hans ur
hjärtats djup sprungna humor segrade även i
det borgerliga skådespelet. H. har blivit kallad
”Sveriges störste skådespelare” — med all
säkerhet var han dess förste karaktärsskådespelare
i modern mening. Han var berömd som
Bell-manssångare med direkt tradition från skalden.
H. var en beläst och bildad man, kvick i
repliken och lycklig tillfällighetspoet, mycket
uppburen inom sällskaps- och ordenslivet men inom
teaterns murar ej fri från personlig fåfänga och
rollsjuka.
Hjortsberga, socken i Blekinge mellanbygd,
Medelstads härad, n. ö. om Ronneby; 65,46 km2,
1,030 inv. (1951). Genomflytes från småsjöar i
n. av Listerbyån. 1,069 har åker. Vid ån och
statsbanelinjen Kristianstad—Karlskrona ligger
stationssamhället Johannishus med 240 inv.
Större delen av socknen lyder under Johannishus’
fideikommiss. Kyrkan är från 1200-talets förra
hälft; klockstapel. Ingår i H. och Edestads
pastorat i Lunds stift, Medelstads kontrakt; ingår
i storkommunen Listerby.
Hjortsberga, socken i Kronobergs län, Allbo
härad, strax v. om Alvesta; 100,28 km2, 1,051
inv. (1951). Är en föga odlad, småkullig
skogsbygd. 1,239 har åker. Mindre träindustrier. En
del av socknen lyder under Ängaholm. Kyrkan
av sten byggdes 1838—41. Ingår i H. och
Kven-neberga pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt;
bildar tills, m. Kvenneberga storkommunen
Hjortsberga; 135,79 km2, 1,372 inv. (1951).
Hjortsjö (urspr. Hirschlaff), C a r 1-H e
r-man Julius, läkare (f. 1914 V12), med. lic. 1942,
med. dr och doc. i anatomi 1945, prosektor 1948,
prof, i anatomi s. å., allt vid Lunds univ. H.
har utg. skrifter i anatomi, embryologi och
antropologi. Inom det sistn. området märkes ”To
the knowledge of the prehistoric craniology of
Cyprus” (i ”Humanistiska vetenskapssamfundets
i Lund årsberättelse”, 1946/47).
Hjortskytte, sportv., se Jaktskytte.
Hjortspringkobbel, liten mosse på n. delen
av Äls, Danmark. Här ha på ett djup av c:a
1 m framgrävts en mängd föremål av trä, järn
och brons ävensom djurben. Av vapen ingingo
i fyndet 140 spjut med bevarade skaft samt
spetsar av järn el. ben, 11 svärd, fragment av ett
flertal ringbrynjor och ett 50-tal sköldar av trä.
Märkligast voro lämningarna av en egendomligt
konstruerad båt. Fyndet, vars material nästan
helt tillhör La Tène-kulturen, torde härröra från
4:e årh. f. Kr. och utgör det äldsta av de stora
mossfynden i Danmark. — Litt.: G. Rosenberg,
”Hjortspringfundet” (i ”Nordiske
Fortidsmin-der”, 3, 1937).
Hjortsvamp, bot., se Elaphomyces.
Hjortsvin, Babiru’ssa, ett till fam. svindjur,
Suidae, hörande släkte av de icke idisslande,
par-tåiga hovdjuren. Mest bekant är det på Celebes
levande h., B. al furus. Det når en längd av 1,1
Hjortsvin.
m. Kroppen är jämförelsevis hög, huden veckig
och besatt med glesa borst. Betarna äro
ovanligt långa, och de övre tränga hos äldre galtar
ut genom nosbetäckningen och kröka sig i en
halvcirkel bakåt.
Hjortzberg, Gustaf Olof (Olle), målare (f.
1872 14/n). Han studerade vid Konstakad. 1892
•—96 och därefter 7 år i utlandet, blev lärare
vid Konsthögsk. 1909, var prof, i teckning där
1911—37 och direktör 1920—41; därjämte var
han 1921—38 ledare för Konsthögsk :s skola för
dekorativ konst. H. har framför allt utfört
dekorativ målning i kyrkor, däribland den rika och
omfattande utsmyckningen av
Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden, målningar i Klara-,
Engel-brekts-, Högalids- och Matteuskyrkorna i
Stockholm samt stora Malms kyrka och Gustav
Adolfs-kapellet vid Lützen. Kartonger till glasfönster
har H. utfört för flera kyrkor samt
väggmålningar i Tekniska högskolan, Stockholms
rådhus m. m. H. har vidare utfört konstnärliga
affischer (se bild å sp. 339), etsningar och
bokutstyrslar (Sv. psalmboken 1912, Lilla katekesen
1913 och ”Gustav V:s bibel”, H:s storverk på
det bokliga området, fullb. 1927). H:s
väggmålningar liksom hans illustrativa konst uppbäras av
odlad och säker smak och stilkänsla.
Hjortö [jå’rtö], Knud Anders, dansk
författare (1869—1931). Han verkade i många år som
lärare men ägnade sig från 1912 helt åt
författarskap. Hans förnämsta arbeten äro ”To
verde-ner” (1905), ”Hans Råskov” (1906),
”Forårs-skyer” (1912), ”Tvelys” (1917), ”Spotske
jom-fruer” (1918), ”Faust” (1921) och ”Den gule
krönike” (1923). En blandning av
lyrisk-filoso-fisk reflexion och torr, skarp intelligens bildar
resonansbottnen för H:s alstring. H. har en
särskild förmåga att teckna unga kvinnor och barn.
Han har även skrivit ”Fra ordenes samfund”
(1918) och ”Sprogets luner” (1927). — Litt.:
Oluf Friis och F. Johansen, ”K. H.” (1924).
Hjo—Stenstorps järnväg omfattar linjerna
Hjo—-Stenstorp, 39 km, byggd 1872–––73, och
Svensbro—Tidaholm, 16 km, byggd 1874—76;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
