Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Himalaja, Himalaya - Himation - Himeji - Himera - Himjarer, himjariter - Himlakroppar - Himlavalvet - Himle - Himledalen - Himmel - Himmelbjerg - Himmelriket - Himmelsbrev - Himmelsekvator - Himmelsglob - Himmelska riket - Himmelskarta - Himmelspol - Himmelssfär - Himmelstoss - Himmerfjärden - Himmerland - Himmeta - Himmler, Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Himation—Himmler
290
sketch of the geography and geology of the
Himalaya mountains and Tibet” (4 bd, 1907—08);
A. Heim och A. Gansser, ”Central H.” (1939).
Hima’tion, grek., mantel. Se Dräkt, sp. 47.
Himeji, stad i Japan, s. v. Hondo, vid
järnvägen Kobe—Osaka; 90,000 inv. Bomulls- och
läderfabriker.
Himera (lat.; grek. Hime’rd), forngrekisk stad
på n. kusten av Sicilien, vid floden H., anlagd
omkr. 650 f. Kr., nu T e r m i n i. Dess tyrann
Therillos fördrevs av Theron i Agrigentum och
anhöll om kartagernas hjälp. Dessa skickade 480
f. Kr. en stor här under Hamilkar till Sicilien,
men Gelon i Syrakusa slog i grund denna här
vid H. 408 f. Kr. förstördes H. av kartagerna.
Himjärer, himjariter, sydarabisk stam, se
Arabien, sp. 672.
Himlakroppar, gemensam benämning på solen,
månen och planeterna och deras månar,
kometerna och stjärnorna. I sin egenskap av planet
räknas även jorden till himlakropparna.
Himlavalvet, den skenbart valvformiga yta,
på vilken himlakropparna synas vara fästa. H.
ter sig icke halvsfäriskt utan synes ligga oss
närmare i zenit än vid horisonten. Orsakerna
till detta fenomen äro ännu ej fullt klarlagda.
En följd av h:s skenbara avplattning i zenit
är, att solen och månen synas större nära
horisonten än då de stå högt på himlen.
Himle, härad i Hallands län mellan
Kattegatt och Var berg i v. samt västgötagränsen i
n. ö.; 400,85 km2, 11,933 inv. (1951). Socknar:
Tvååker, Spannarp, Träslöv, Hunnestad,
Göde-stad, Grimeton, Rolf storp, Skällinge, Nösslinge,
Stamnared, Valinge, Lindberg och Torpa. H.
tillhör Varbergs fögderi, Hallands mell. domsaga
(tingsställe Varberg) och Varbergs kontrakt av
Göteborgs stift.
Himledalen, storkommun i Hallands län,
omfattar socknarna Hunnestad, Gödestad, Grimeton,
Rolfstorp, Skällinge och Nösslinge; 199,18 km2,
3,317 inv. (1951).
Himmel. 1) (Astron. och fys.) Se
Himlavalvet. — Den molnfria h:s färg är om
dagen i regel blå men närmare horisonten mera
vitaktig och vid lågt solstånd skiftande i andra
färger. Dagshimmelens blå färg visades av
Ray-leigh (1871) vara en följd av luftmolekylernas
egenskap att sprida (dif fundera) solljuset i olika
grad, beroende av dess färg. Denna diffusion,
som är omvänt proportionell mot våglängdens
fjärde potens, träffar i främsta rummet
spektrums violetta och blå delar, som därför
överväga och ge h. dess blå färg. Till följd av
ljusets diffusion lyser hela h. om dagen så
starkt, att stjärnorna bortskymmas och månen
endast svagt synes. Bortskymmes större delen av
h., såsom är fallet, då man ser genom en lång tub
el. från bottnen av en djup brunn, avskärmas
det diffusa ljuset, och stjärnorna bli då synliga.
2) (Teol.) Guds och de saligas boning; jfr
Eskatologi.
Himmelbjerg, höj dparti av moränkullar i
mellersta Jylland, s. ö. om Silkeborg. Stiger
brant från s. sidan av Jul sö till höjden Kollen,
NF X— 10
berömd utsiktspunkt (147 m ö. h.). H:s högsta
punkt är 162 m. Länge gällde H. som
Danmarks högsta berg. Jfr Ej er Bavnehöj.
Himmelriket, se Guds rike.
Himmelsbrev, skrivna el. tryckta blad, vilka
uppge sig innehålla en avskrift av något av
Kristus el. ”Gud själv” skrivet brev, som
nedkommit från himmelen. De ha ända in på 1800-talet
i skrift och tryck varit spridda hos allmogen
och betraktats som talismaner mot olycka,
särskilt eldsvåda. Deras härkomst går tillbaka till
500-talet. Gemensamt för alla är, att de
innehålla en botpredikan. En föregångare såsom
talismaner hade dessa h. i det apokryfiska
Jesus-b revet till konung Abgar i Edessa, av vilket
redan på 300-talet avskrifter begagnades som skydd
mot allehanda faror.
Himmelsekvator, se Ekvator 2).
Himmelsglob, se Glob.
Himmelska riket, en oriktig, av kineserna
aldrig använd benämning för Kinesiska riket,
trol. uppkommen av det förr brukliga uttrycket
Tienchao (himmelska dynastien) och kejsartiteln
Tientsi (Himmelens son).
Himmelskarta, se Fotografiska himmelskartan.
Himmelspol, se Pol.
Himmelssfär, en tänkt sfär, vars medelpunkt
sammanfaller med observatörens öga och på
vilken riktningarna till de olika himlakropparna
projicieras.
Hfmmelstoss [-/tås], namnet på en
hänsynslös och rå underofficer i E. M. Remarques
roman ”Im Westen nichts Neues”.
Himmerfjärden, del av Mörköfjärden, mellan
Mörkö och Södertörn. Genom H. går farleden
Södertälj e—Landsort.
Himmerland, landskap i Ålborg am t, n. ö.
Jylland, mellan Limfjorden i n. och Mariager fjord i s.
Hi’mmeta, socken i Västmanlands län, Åkerbo
härad, på Mälarslätten, strax v. om Köping;
47,13 km2, 639 inv. (1951). Genomflytes av
Lill-ån (till Arbogaån); småbergig slättbygd. 1,843
har åker. Egendom: Gässlinge. Kyrkan av
gråsten är medeltida. Ingår i Medåkers och H.
pastorat i Västerås stift, Arboga kontrakt; tillhör
storkommunen Medåker.
Himmler, Heinrich, tysk
nationalsocialistisk politiker (1900—45), född i Bayern av
äm-betsmannasläkt, blev officersaspirant 1916,
underlöjtnant i dec. 1917 och tjänstgjorde som
sådan under 1 :a världskrigets slutskede, dock ej
i stridslinjen. Efter vapenstilleståndet begav sig
H. till München, avlade 1922 agronomexamen
och hade en tid anställning vid en
konstgödselfabrik. I Hitlers nationalsocialistiska parti
inträdde H. 1925, fick 1926 säte i partiledningen
och var 1926—29 stf. riksledare för
propagandan. Vid sidan härav ägnade han sig från 1928
åt hönsavel på en hönsfarm nära München. 1929
blev han ledare för partiets numerärt obetydliga
Schutzstaffeln (SS), vilkas främsta uppgift varit
att upprätthålla ordningen vid
partimanifestationer. H. fick av Hitler order att förvandla SS
till det nationalsocialistiska partiets kärntrupp.
Från att 1929 ha omfattat några 100-tal medl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
