Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hessing, Friedrich von - Hessisk fluga - Hessler, Carl Arvid - Hessonit - Hestia - Hestmannöy - Heston and Isleworth - Hestra, Norra och Södra - Hestra - Hesykasm - Hetairia el. Hetäria - Hetéer - Hetero- - Heterocerk - Heterocontae - Heterocykliska föreningar - Heterodera - Heterodont - Heterodox - Heterodynmottagare - Heterofoni - Heterofylli - Heterogen - Heterogenes - Heteroklisi - Heterokton - Heteromera - Heteromorf - Heteronomi - Heteroplasi el. heterologi - Heteroptera - Heterosexualitet - Heterosis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hessisk fluga—Heterosis
249
■dagetekniken och skapade en alldeles ny metod
för bandagers framställning,
Hessingtekni-k e n, kännetecknad av att bandagerna
förfärdigas individuellt och med hjälp av
gipsavgjut-ningar av ifrågavarande kroppsdelar. H. bedrev
egen ortopedisk verksamhet i av honom grundade
anstalter i Göggingen (vid Augsburg) och
Rothen-burg ob der Tauber.
Hessisk fluga, dets. som kornmygga, se
Gallmyggor.
Hessler, Carl Arvid Gunnar,
statsveten-skapsman (f. 1907 W2), fil. dr vid Göteborgs
högsk. 1937, doc. i statskunskap där s. å., prof.
Skytteanus i statskunskap och vältalighet vid
Uppsala univ. 1947. Inom H:s produktion
dominerar ”Geijer som politiker” (dr-avh., 1937, 2,
1947). Dessutom märkas ”Engelskt statsliv”
(1940), ”Staten och konsten i Sverige” (1942),
”Förbundsstaten, organisation och befogenheter”
(1943; tills, m. Brita Skottsberg) och
”Demokrati i västeuropeisk mening och i rysk” (1948).
Hessonit, miner., se Granat.
Hesti’a, grek. (lat. Fe’sta), grek, och rom. myt.
Den husliga härden var familjens religiösa
medelpunkt; där bragtes offer vid måltiden, och
den var en helig plats. Liksom familjen hade
även staten sin härd i rådhuset (prytanéTon). H.
representerar härden med dess eld men har
endast ofullkomligt blivit personifierad. Hon
saknar nästan mytologi; det heter blott, att hon är
Kronos’ och Rheas äldsta dotter och evigt
jungfrulig. Den romerska Vesta motsvarar H. I
Rom framträder emellertid särskilt dyrkan av
statshärden och därför av Vesta som den
romerska statens skyddsgudinna.
He’stmannöy [-81], ö vid Norges n. v. kust
under polcirkeln, Nordland fylke; 568 m hög.
Visar från s. v. en bergformation, som liknar en
ryttare till häst i stark fart mot s.
Heston and Isleworth [he’stan and
ai’zlcoä])], v. förstad till London, i grevsk.
Middlesex, vid Thames, mitt emot Kew; 105,000
inv.
Hestra, Norra och Södra socknar, se
Norra Hestra och Södra Hestra.
Hestra, samhälle i Norra Hestra.
Hesyka’sm (av grek, hèsychos, lugn, ostörd),
mystisk rörelse under 1300-talet bland munkarna
på berget Athos. Genom att sitta orörliga, draga
sina tankar ifrån den yttre världen och ständigt
se på sin egen navel trodde sig dess medlemmar,
hesykasterna, kunna höja sig till att
skåda det oskapade gudomliga ljuset. På 1300-talet
gick striden het om h.; sedan har den
återupplivats på 1700-talet av athosmunken Nikodemus
av Naxos, och h. gäller nu som ortodox
rätt-trogenhet. — Litt.: N. v. Arseniew, ”Ostkirche
und Mystik” (1925).
Hetairi’a, grek., el. H e t ä r i a, kamratskap,
förening, klubb. 1) Dylika klubbar spelade en
betydande roll i det gamla Greklands politiska
liv. De bildades av medlemmar av det för
tillfället underlägsna partiet för att företräda
deras intressen. — 2) H. var även i slutet av
1700-talet och början av 1800-talet namn på olika
250
hemliga sällskap, som verkade för
folkupplysning, starkt nationellt medvetande och Greklands
frigörelse. De mest bekanta av dessa voro H.
tön filiko’n (”vänskapsförbundet”, stiftat 1814)
och H. tön filomüson (”filomusernas samfund”,
stiftat 1812). Även senare ha i Grekland bildats
h. med politiska mål, så Ethnikè H.
(”nationalföreningen”), vars agitation gav stöten till
kriget 1897.
Hetéer, se Hettiter.
He’tero-, grek., annan; olik.
Heteroce’rk, zool., se Fiskar sp. 535.
Heteroco’ntae, bot., se Gulgröna alger.
Heterocy’kliska föreningar, kem., kallas de
cykliska organiska föreningar, som förutom kol
även innehålla något annat grundämne i ringen.
HeteroMera, zool., se Bet-ål.
Heterodont [-å’nt], se Tänder.
Heterodox [-å’ks] (av grek. he’teros, annan,
och do’xa mening), olika tänkande, i synnerhet
person, som hyser en från den sanktionerade
kyrkoläran avvikande mening: irrlärig. Motsats:
ortodox. — Heterodox 1, irrlärighet.
Heterodynmottagare, radiomottagare, i
vilken de inkommande svängningarna genom
inter-ferens med i mottagaren själv alstrade
svängningar ge upphov till en hörbar ton. En
utveckling av h. är superheterodynen. I denna väljes
skillnadsfrekvensen (mellanfrekvensen) så hög,
att den kommer att ligga ovanför
hörbarhets-gränsen, varvid ytterligare förstärkning och
filtrering sker i ett el. flera förstärkningssteg,
innan signalen når fram till apparatens egentliga
detektor med efterföljande lågfrekvensdel.
Heterofoni (grek. heterofoni’a, till he’teros,
annan, och fone’, ljud), samklang av toner, vilka
utan kontrollerbar lagbundenhet ljuda samtidigt
från en el. flera ljudkällor, varvid uppstå (från
vår synpunkt sett) konsonanta och dissonanta
klanger utan att någotdera slaget avsetts. H.
utmärker särsk. österländsk musik.
Heterofyllf, bot., det förhållandet, att hos en
växtart örtbladen ha ett mycket olika utseende
på olika delar av stammen.
Heterogen [-jè’n] (av grek. he’teros, annan,
och ge’nos, slag), olikartad. Motsats:
homogen.
Heterogenès [-je-], se Mutation.
Heteroklisi (av grek. he’teros, annan, och
klinein, böja), nominalböjning med inom samma
paradigm växlande stammar. — Adj.: H e
te-ro k 111 i s k.
Heterokton [-å’n], se Autoktoner.
Hetero’mera, zool., se Skalbaggar.
Heteromorf [-å’rf], a 11 o m o’r f, miner., dets.
som polymorf (se Polymorfi).
Heteronomi, se Autonomi.
Heteroplasi el. h e t e r o 1 o g i, anat.,
nybildning av en vävnad på en plats, där sådan vävnad
ej förefinnes under normala förhållanden.
Hetero’ptera, zool., se Skinnbaggar.
Heterosexualitet, sexualdriftens (normala)
inriktning mot personer av motsatt kön. Jfr
Homosexualitet.
Heterosis [-å’-], ärftl., den vitalitetsstegring,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
