Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hesselberg, Theodor - Hesselbom, Otto - Hesselgren, Kerstin - Hesselius, släkt - Hesselman, 1. Henrik - Hesselman, 2. Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Hesselbom—Hesselman
244
Otto Hesselbom: Vårt land, 1902. Nationalmuseum.
har förutom på organisationsarbeten nedlagt sin
största kraft på arbeten inom den teoretiska
meteorologien. Han var 1935—46 president i
Internationella meteorologiska organisationen.
Hesselbom., Johan Otto, målare (1848—
1913). H. var i sin ungdom yrkesmålare,
därefter ett antal år anställd vid Evangeliska
fosterlandsstiftelsen som resepredikant, började vid
redan framskriden ålder studera konst och var
extra elev vid Konstakad. 1888—95. Han
målade senare ett antal bilder, mest från sin
hemort (Dalsland), kärv skogs- och bergsnatur. H.
blev i oväntad grad uppmärksammad, framför allt
i utlandet. I Nationalmuseum i Stockholm
stannade den för hans läggning och strävan typiska,
storslagna, panoramaartade utsikt över skogar
och sjöar, som H. kallat ”Vårt land, vårt
fosterland” (1902). Han var på senare år bosatt i
Säffle i s. Värmland och hämtade flera av sina
motiv därifrån.
Hesselgren, Kerstin, socialpolitiker (f. 1872
4/i), efter utbildning vid Bedford College i
London bostadsinspektris i Stockholm 1906—09,
skol-köksinspektris vid
Stockholms folkskolor
1909—13 och
yrkes-inspektris (den första
i Sverige) 1912—34.
H. utvecklade sig till
en av Sveriges främsta
socialpolitiska
experter och deltog flitigt
i det internationella
socialpolitiska arbetet.
Bl. a. var hon
sakkunnig vid N. F:s
församling 1928 och
1930, suppleant i den
svenska delegationen
1931—32 och delegat 1933—35 samt 1937—38.
I det svenska sociala utredningsarbetet har
H. tagit livlig del. Hon var sålunda ordf, för
1926 års moderskapsförsäkringssakkunniga och
tillhörde 1929 års arbetsfredsdelegation och 1930
års sjukförsäkringssakkunniga samt var 1935—
38 ordf, i kvinnoarbetskommittén. Under 2
årtionden spelade H. en ledande roll inom den svens-
ka kvinnorörelsen. Hon var
1922—30 ordf, i Svenska
frisinnade kvinnors riksförbund,
därefter i Svenska kvinnors
vänsterförbund och blev 1931
ordf, i Svenska kvinnors
nationalförbund. H. var den
första kvinnan i svenska
riksdagen; led. av F. K. som
frisinnad vilde 1921—34 och
av A. K. som representant
för Folkpartiet 1937—44.
Hesselius, lärd och
konstnärlig släkt, härstammar från
kyrkoherden i Folkärna
Andreas Olai H. (1644—1700).
Gustaf H.
svensk-amerikansk målare (1682—1755),
1711 emigrerad till U.S.A., verksam huvudsaki.
i Philadelphia. H. blev U.S.A:s förste konstnär
av betydelse, bland hans verk märkes en
natt-vardsframställning för en kyrka i Maryland
(1721, museet i Boston). H. var även en högt
skattad porträttmålare.
Hesselman, i) Oskar August Henrik
Vilhelm H., botanist, skogsman (1874—1943), fil.
dr i Uppsala och doc. vid Stockholms högsk.
1904, prof, och föreståndare för
naturvetenskapliga avd. vid Statens skogsförsöksanstalt, nuv.
Statens skogsforskningsinst., 1912, anstaltens
chef 1925. H. deltog i A. G. Nathorsts
expedition till Spetsbergen och Kung Karls land 1898
och publicerade därifrån arbeten över arktiska
växters geografi och
ekologi. Han tillhörde
skogs försöksanstalten
från dess start 1902,
och genomförandet av
anstaltens uppgift att
bygga upp den
svenska skogsvården på
nationell grund har
särsk. varit H:s och
hans medarbetares
förtjänst. H. var även
lärare i skoglig
marklära vid Skogshögsk.,
utsågs till ordf, i
de båda riks skogs
taxe
ringsnämnderna (1924 och 1934) samt tog
mycket aktiv del i det internationella skogliga
arbetet. Hans skrifter behandla särsk.
växtsamhällena och deras biologi samt skogsmarkens
ombildning och dess inverkan på skogstillväxten.
2) Bengt Ivar H., den föreg:s bror,
språkforskare (1875—1952), fil. dr och doc. i
nordiska språk i Uppsala 1902, prof, i Göteborg
1914, i Uppsala 1919, ordf, i
Ortnamnskommis-sionen från 1926, led. av Svenska akad. 1935. I
sina skrifter har H. framför allt behandlat svensk
språkhistoria. Här må nämnas:
”Stafvelseför-längning och vokalkvalitet” (1902), ”Sveamålen
och de svenska dialekternas indelning” (1905),
”Uppländskan som skriftspråk” (i ”Uppland,
skildring af land och folk”, 2, 1908), ”De korta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
