Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors - Helsingfors aktiebank - Helsingfors universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Helsingfors aktiebank—Helsingfors universitet
144
Alexis Kivi-folkskolan.
grundat i Åbo 1640 (se Helsingfors universitet),
Tekniska högsk. med c:a 2,000 studerande, båda
med finsk- och svenskspråkig undervisning, en
svensk och en finsk handelshögsk., vidare 2
socialhögsk., Sibeliusakad. (musikakad.), 10
han-delslärov., 3 tekniska lärov., 22 yrkes- och
hant-verksskolor samt 10 andra större fackskolor.
Antalet allm. lärov. är 55, av dem 39 finska och
16 svenska. — H. har en stående opera och 6
teatrar, av dem 2 svenska. Bland museer och
konstsaml. märkas nationalmuseet, stadsmuseet,
konstmuseet Ateneum, konstindustrimuseet och
socialmuseet. Flertalet av landets vetenskapliga,
vittra och ekonomiska samfund samt föreningar
ha sitt säte i huvudstaden. I H. utkomma 17
tidn., 379 tidskr. samt 11 andra periodiska
publikationer. H. har en egen stadsorkester samt 6
större offentliga bibi. För utställningar,
sportfester och medborgar fester utnyttjas den stora
mässhallen, som rymmer c:a 5,000 personer.
Sommaren 1952 ägde 15 :e olympiaden rum i H.
Historia. Gustav I började 1550 låta anlägga
en stad vid Vanda ås utlopp (nu Gammelstaden).
Den nya staden fick 1569 stapelrätt o. a.
privilegier och var avsedd att på Revals bekostnad
draga till sig den rysk-holländska handeln.
Läget var emellertid ogynnsamt. 1640 uppgjordes
plan till en ny stad på H:s nuv. plats, Estnäs
udde, och drottning Kristina bekräftade 1651 de
nya privilegierna. Den nya staden hade med sina
rymliga hamnar ett för handel och sjöfart
gynnsamt läge, men dess uppblomstring fördröjdes
av vådeld, hungerår, pest och krig. Den
hölls 1713—21 ockuperad av ryssarna, som där
uppförde flera befästningsverk. Då Sveaborg
började anläggas i slutet av 1740-talet, upplevde
staden en blomstringstid men ödelädes av en
eldsvåda 1808. Efter Finlands förening med
Ryssland utsågs H. till det autonoma
storfursten-dömets huvudstad, de centrala
förvaltningsmyndigheterna överflyttades till staden, och 1828,
efter Abo brand, flyttades även univ. till H.
Under senare hälften av 1800-talet utvecklades
H. till landets största handels- och industristad
i samband med moderniseringen av handelsflottan
och anläggandet av järnvägsnätet.
Under frihetskriget 1918 besattes H. av röda
trupper och befriades av den tyska
expeditionskåren 12A—13/4. Under 2:a världskriget utsattes
staden för flera luftbombardemang, särsk.
förödande 30/ii 1939 samt 6Æ och 26/2 1944. Tekniska
högsk. skadades allvarligt två gånger, vidare
skadades univ., gardeskasernen, en del folkskolor o. a.
offentliga byggnader. C:a 1,800 bostäder
förstördes. Bombningsskadorna ha dock efter hand i
huvudsak reparerats.
Litt.: R. Hertzberg, ”H. för tre hundra år
sedan och i våra dagar” (1888); E. Ehrström,
”H. stads historia från 1640 till Stora ofreden”
(1890); P. Nordmann, ”Bidrag till H. stads
historia”, I—V (1905—08); T. Hartman, ”Då H.
blef hufvudstad” (1912); A. O. Heikel,
”Brunnsparkens historia” (1919); A. Rancken, ”H.
genom fyra sekler” (1926), ”H. från småstad till
storstad” (1932); K. N. Rauhala, ”Drag ur H:s
historia” 1928); C. Lindberg, ”H. Nordens vita
stad” (1931); Y. Harvia, ”H:s
inkorporerings-fråga” (3 bd, 1936—40); ”Boken om H.”, utg.
av Helsingforssamfundet (1937); ”Vår stad”, utg.
av Stiftelsen Pro Helsingfors (1947).
Helsingfors aktiebank, fi. Helsingin osake
pankki, grundades 1913. 1919—31 genomfördes
fusioner med 6 mindre banker, varigenom H.
kommit att inta 3:e platsen bland Finlands
affärsbanker. Omslutningen 31/i2 1948 uppgick till
6,405 mill. fmk.
Helsingfors universitet, grundat i Åbo 1640,
är delat på sex fakulteter: teologiska, juridiska,
medicinska, filosofiska (i två sektioner:
historiskfilologiska och matematisk-naturvetenskapliga),
statsvetenskapliga och
agrikultur-forstvetenskap-liga. Dessutom finnas en gymnastikinrättning
och en farmaceutisk inrättning. Univ:s högste
styresman utgöres av en kansler. Rektor
och 2 prorektorer väljas av större
konsistorium för 3 år i sänder. Antalet
professorer är c:a 125. Studentantalet är 10,000,
varav 12% svenskspråkiga. Av hela antalet
utgöras 4,350 av kvinnor. — De akademiska
examina äro: kand.- och lic.-examen i alla
fakulteter (dessutom i odontologi), lägre rättsexamen,
lärarkandidatexamen, statsvetenskaplig
ämbetsexa-men, bergsexamen, agronomexamen, skogsexamen,
gymnastiklärarexamen, farmaceut- och
provisors-examen. I filosofiska, statsvetenskapliga och
ag-rikultur-forstvetenskapliga fakulteten erfordras
disputationsprov för vinnande av lic.-grad, varför
sålunda lic.- och dr-värdigheterna sammanfalla
i dessa fakulteter. De övriga fakulteterna ha
särskild dr-examen. — Undervisningsspråken äro
finska och svenska. På svenska meddelas
undervisning bl. a. av 23 ord. prof. I förberedande
lärokurser meddelas undervisning såväl på finska
som på svenska språket. Ämbetsspråket är
finska, i undantagsfall även svenska. Studerande är
berättigad att vid övningar, förhör och prov
använda sig av finska el. svenska. För vinnande av
anställning som univ.-lärare erfordras, att
sökanden fullständigt behärskar finska språket och
förstår svenska, i vissa fall att han förutom
fullständig kunskap i svenska språket äger förmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
