Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Helsingfors
142
ström), nya studenthuset och Kalevas hus (A.
Lindgren), Sokos’ hus (E. Huttunen) och
posthuset (E. Borg, J. Järvi och E. Lindroos). En
av H:s mäktigaste monumentalbyggnader är
riksdagshuset (J. S. Sirén) i ljusröd granit med
hög fritrappa. I dess grannskap ligger det i
romantisk stil uppförda nationalmuseet
(Gesel-lius, Lindgren och Eliel Saarinen). Bland
offentliga byggnader kunna vidare nämnas
stadens enda skyskrapa Hotel Torni i 13 våningar
(B. Jung), Berghälls och Mikael Agricola kyrkor,
börshuset och folkpensionsanstaltens hus
(samtliga av L. Sonck), det vackra Stadion (Y.
Lindegren och T. Jäntti) med ett djärvt torn på
en dominerande höjd i Djurgården n. om
Tölö-viken m. fl. — Stadens egentliga cityområde
bildas av trakterna kring Alexandersgatan,
centralbangården och s. delen av Mannerheimvägen
med smärre utlöpare kring St. Robertsgatan och
Broholmen. Sjöfart och partihandel ha
koncentrerats kring S. hamnen och Skatudden.
Typiska arbetarstadsdelar äro trakterna n. om
Långa bron: Berghäll, Sörnäs och Vallgård samt
de n. ö. delarna av det inkorporerade
förortsområdet, medan medelklassen spec. befolkar de s. ö.
delarna av staden samt Tölö, Mej lans, Munksnäs,
Haga och Drumsö.
H. har flera välskötta parker och planteringar.
Det vackraste läget har Brunnsparken med
härliga strandpromenader och en stor
sommarrestaurang. Villakvarteren i ö. delen av parken ha
blivit H:s diplomatstad med talrika utländska
beskickningshus. I s. delen av staden finnas
ytterligare planteringar: på Observatorieberget
(med R. Stigells stora bronsgrupp ”De
skeppsbrutna”) samt i Eirastadsdelen. Centrala
planteringar äro Esplanaden med J. L. Runebergs staty
(av V. Runeberg). På Salutorget står V.
Vallgrens graciösa fontän, av folkhumorn kallad
”Havis-Amanda”. I en mindre plantering invid
Johanneskyrkan står Z. Topelius’ staty (V.
Vallgren) och n. om Gamla kyrkans lummiga, öppna
plats E. Lönnrots staty (E. Vikström).
Senatstorget prydes av Alexander II :s staty (V.
Runeberg), planteringen utanför Finlands bank
av J. V. Snellmans staty (E. Vikström), den
önpna platsen utanför studenthuset av gruppen
”Tre smeder” (F. Nylund) och Järnvägstorg’et
av Al eksis Kivis staty (V. Aaltonen).
Stränderna kring Tölöviken kantas av gröna bälten, det
traditionsrika Kaisaniemi, Hesperiaparken med
stadsmuseet och Djurgården. Sistn. park bildar
jämte stadionområdet och övriga
idrottsanläggningar (simstadion, bollplan och Djurgårdens
sportplan) s. delen av ett vidsträckt park- och
friluftsområde. I v. delen av stadsområdet, från
Lappudden och begravningsplatserna norrut,
bilda planteringarna ett sammanhängande
parkområde med Sandudds stora friluftsbad,
roddsta-dion, Sibeliusparken och Mej lansområdet. På
sistn. område ligga de väldiga moderna
univ.-klinikerna. Bland folkparker märkas Högholmen
med zoologisk trädgård, Blåbärslandet,
Rönnskär och Ugnsholmen med havsbad samt Fölisön
med etnografiskt museum. En speciell sevärdhet
är Sveaborg med pittoreska fästningsanläggningar
och historiskt museum.
Stadens folkmängd steg under de första årh.
mycket långsamt. Ännu 1808 var folkmängden
c:a 2,800. Vid sekelskiftet var invånarantalet
93,576 och 1925 212,909. Spec. stor har
folkökningen varit under och efter 2:a världskriget,
då en betydande del av befolkningen i Viborg
och flyktingar från övriga delar av det till
Sovjetunionen avträdda området flyttat till H. —
H. grundades på ett urspr. svensk-språkigt
område, och ännu i mitten av 1800-talet var dess
befolkning i huvudsak svensk-talande. Genom
den allt starkare inflyttningen av finsktalande
har proportionen mellan språkgrupperna efter
hand alltmer förskjutits till de finsktalandes
förmån. Rikssvenska gudstjänster började anordnas
1919 genom Svenska kyrkans missionsstyrelses
försorg. 1922 bildades en självständig förs.,
Olaus Petri-församlingen, till vilken höra
samtliga i Finland bosatta svenska medborgare. Förs:s
kyrkobyggnad invigdes 1922.
H. är landets största industristad. Bland
större industriföretag kunna nämnas Sandvikens
skeppsdocka samt Maskin- och brobyggnads-ab.,
båda tillhöriga Wärtsiläkoncernen, Strömberg ab.
(elektrisk industri), Finska glödlampsfabriken,
Finska kabelfabriken, H. stads elverk och
gasverk, Arabia ab:s porslins- och fajans fabrik, den
största i Europa, Orions och Medicas
medicinfabriker, andelslaget Elantos bageri och övriga
livsmedelsindustrier, Fazers sötsaksfabrik, Tölö
sockerbruk, Sinebrychoffs bryggeri, Pauligs
kaf-ferosteri m. fl. — H. är även landets
viktigaste handelscentrum. Detta gäller spec.
importen. 48 °/o av landets totala importvärde kommo
1946 på stadens del. Av exporten gingo 11 °/o
över H. De viktigaste importvarorna äro
stenkol och koks, flytande bränsle, järn och stål,
maskiner och maskindelar, transportmedel,
spannmål, kaffe och socker, viktigaste exportvaror
fa-ner, papper och kartong, sågade varor,
porslinsvaror och sanitetsgods. — På hamnarna ha
nedlagts stora kostnader. De viktigaste hamnarna
för utrikessjöfarten äro V. hamnen med
kolhamnen vid Utterkajen, S. hamnen med
Skatudden — till S. hamnens v. kaj är
persontrafiken på utlandet koncentrerad — samt Sörnäs
trävaruexporthamn och Hertonäs oljehamn. S.
och N. hamnen utnyttjas även för kusttrafik.
Under 2:a världskriget och vid erläggandet av
krigsskadeståndet minskades huvudstadens
handelsflotta väsentligt men har sedan dess åter
ökats och utgjorde 1948 172 fartyg på 274,000
brutto registerton. De viktigaste rederiföretagen
äro Finska ångfartygs ab., Finland—S.
Amerika-linjen, Curt Mattson rederi ab., John Nurminen
ab., Thordéns rederier m. fl. — H. är
utgångspunkt för huvudjärnvägen till det inre Finland
samt kustbanan till Åbo. Från stadens flygfält
i Malm utgå ett flertal flyglinjer till utlandet
samt 5 inhemska flyglinjer.
Utom regering och riksdag samt den centrala
förvaltningsapparaten hyser H. en stor del av
landets kultur- och bildningsanstalter: statsuniv.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
