Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedlund, Gunnar, i Rådom - Hedlund, 1. Sven Adolf - Hedlund, 2. Henrik - Hedlund, Teodor - Hedlund, Bröderna, ab. - Hedmark (Hedemarken) - Hednakristna - Hednalagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Hedlund—Hednalagen
84
för allmänna värv:
kommunalfullmäktig
och
kommunalfullmäktiges ordf. 1929—32,
landstingsman 1934,
sekr. i
Bondeförbundets riksdagsgrupp
1937. 1942 invaldes
han i A. K., som han
sedan tillhört. Här
intog H. snart en
framskjuten ställning. 1947
valdes han till
Bondeförbundets 1 :e v. ordf.
Vid partiets
riksstäm
ma i juni 1949 valdes H. till ordf i
Bondeförbundet, sedan Pehrsson-Bramstorp på gr. av
sjukdom avgått. Då koalitionsregeringen mellan
socialdemokrater och Bondeförbundet bildades i
sept. 1951, ingick H. i denna som inrikesminister.
I jordbrukarnas ekonomiska föreningsrörelse har
H. intagit en framskjuten ställning.
Hedlund. 1) Sven Adolf H., tidningsman,
politiker (1821—1900). Han blev fil. kand, i
Uppsala 1845, medarbetare i tidningen Dagligt
Allehanda 1847 samt deltog med livligt
intresse i tidens socialpolitiska och litterära
rörelser. 1849 blev H. red. för Örebro Tidning och
var sekr. vid det i Örebro hållna reformmötet.
1851 inträdde han i Aftonbladets redaktion och
var från 1852 till sin död huvudred, för
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Som ledare
av denna tidning intog H. en alltmera
framstående plats i den svenska pressens led, satte sin
prägel på tidningen och samlade kring sig en
redaktion av
likatän-kande, bland vilka
Viktor Rydberg kom
att stå honom särskilt
nära. H. var en ivrig
förkämpe för tidens
liberala reformer och
kultursträvanden, för
representationens
ombildning, näringsfrihet
och frihandel samt en
varmhj ärtad ivrare
för religionsfrihet i
betydelse av
samvets-och bekännelsefrihet.
Han uppträdde för
folkskolan som bottenskola, för handslöjd och
folkhögskoleväsendet, var anhängare av
kvinnoemancipationen, rösträttsutvidgning och
grundskatternas avskaffande. Han förordade fredligt
skandinaviskt samarbete. Som tidningsman
utmärktes H. av slagfärdighet, vakenhet och
rastlöshet; som tidningsledare var han avhållen av
underlydande. — H. var led. av A. K. 1867
—69 och 1879—83 samt av F. K. 1875—76 och
1886—89. Han var en tid ansluten till
Lantmannapartiet men blev aldrig egentlig partiman.
Bland hans motioner märkas: om ny
tryckfrihetsförordning (1869), om rösträttens utvidgning
(1880, 1888), om åtgärder för tryggande av
sunda och billiga arbetarbostäder (1888) samt om
konkordieformelns utmönstrande ur kyrkolagens
kap. i § 1 (1889).
H. var medlem av Göteborgs stadsfullmäktige
i omkr. tre årtionden och hade väsentlig andel
i tillkomsten av en mängd kommunala
inrättningar under den starka utvecklingsperiod
Göteborg denna tid genomgick. Bland H:s skrifter
i bok- el. broschyrform må nämnas ”Om
arbetareassociationer” (1.852), ”Sveriges försvarsväsen,
ordnadt på grunden af allmän värneplikt” (1867),
”Om Schweiz’ försvarsväsen” (1868). — Litt.:
”V. Rydbergs och S. A. H:s brevväxling”, utg.
av E. Haverman (1923); H. Hedlund, ”S. A. H.”
(2 bd, 1929—30).
2) Henrik H., den föreg:s brorson,
tidningsman, politiker (1851—1932). Han
anställdes 1874 i Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning, blev 1896 dess ansvarige utgivare och
var från S. A. Hedlunds död 1900 till 1917 dess
huvudredaktör. H. tillhörde i ett par omgångar
A. K. Han intog en framskjuten ställning inom
pressens organisationer. I Frisinnade
landsföreningens förtroenderåd var han v. ordf. 1906
—17. H. blev 1923 fil. hedersdr vid Göteborgs
högskola. Han utgav några skådespel, bl. a.
den sociala pjäsen ”Alf Brandberg”, och en
politisk broschyr, ”Frisinnet och dess uppgifter”.
En biogr. av honom över S. A. Hedlund utkom
1929—30.
Hedlund, Johan Teodor, botanist (f. 1861
24/n), fil. dr och doc. i Uppsala 1892, prof, vid
Alnarps lantbruks- och mejeriinst. 1917. H. har
behandlat lavarna och i dem ingående alger, gjort
systematiska utredningar av ribs- och
oxelsläk-tena samt fysiologiska undersökningar av
växternas frosthärdighet och ämnestransport.
Hedlund, Bröderna, ab., Stockholm, tillverkar
järnbroar, järnkonstruktioner för husbyggnader
och svetsade konstruktioner samt driver
grovplåtslageri, sedan 1943 i nya lokaler vid
Hammarby industriområde. Företaget, som har
bolagsform sedan 1918, grundades 1911 av P. E.
och J. H. Hedlund; den första verkstaden var
belägen vid Norrtull. Aktiekapital 0,9 mkr;
antal industriarbetare 340.
Hedmark (förr Hedemarken). 1)
Land-skapsnamn för trakterna närmast ö. om Mjösen,
s. Norge, kring staden Hamar som huvudort. Är
en av Norges främsta spannmålsbygder. — 2)
Fylke i östlandet, s. Norge; 26,189,91 km2,
170,000 inv. Omfattar som huvudbygder
Hedmark (se ovan) ö. om Mjösen och därutöver
Glommalandskapen österdalen och Solör samt
Trysilelvens (övre Klarälvens) dalgång och
Fä-munden närmast svenska gränsen. Städer äro
Hamar och Kongsvinger, den förra säte för
fyl-kesmannen. Större delen av fylket upptages av
vida skogsmarker, i n. höga fjäll (Rondane,
Stor-Sölen m. fl.).
Hednakristna kallades i 1 :a årh. e. Kr. de
bekännare, som kristendomen vann bland de
utanför judendomen stående folken.
Hednalagen, ett fornsvenskt lagstadgande, som
efter en numera förlorad handskrift från 1200-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
