Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedin, 1. Gustav - Hedin, 2. Greta - Hedin, Naboth - Hedjas - Hedjra - Hedlinger, Johann Carl - Hedlund, Alfred - Hedlund, Bertil Bull - Hedlund, Gunnar, i Rådom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Hedin—Hedlund
82
Uppsala 1908—24. H. uppfann hematokriten och
gjorde med denna apparat ingående
undersökningar över de röda blodkropparnas osmotiska
förhållanden. Hans övriga forskningar beröra
proteinernas och enzymernas kemi.
2) Greta H., den föreg:s brordotter,
pedagog, litteraturhistoriker (1889—1949), fil. dr i
Göteborg 1928, doc. i litteraturhistoria 1929,
studierektor vid Sigrid Rudebecks skola i Göteborg
1930, lektor i modersmålet och historia vid högre
allm. lärov. för flickor i Göteborg 1933. H.
lämnade flera grundliga bidrag till studiet av
nyromantiken och göticismen i
”Manhemsförbun-det” (1928), ”Tegnérs Fritjofs saga” (1931; tills,
m. E. Hellquist, O. Sylwan och E. Wallén),
”Tegnérs uppfattning av klassiskt och
romantiskt” (1936) och ”Arvet från Geijer” (1942).
”England spelar opp” (1944 är ett reportage
från England under 2:a världskriget, ”Engelsk
uppfostran” (1947) är ett bidrag till 1940-talets
skoldebatt, ”Internationell kulturfront” (1946)
redogör för UNESCO:s kulturavd.
Hedin, N a b o t h, svensk-amerikansk
tidningsman (f. 1884). H. utvandrade till U.S.A.
1900, studerade vid Harvard Univ., blev
Bache-lor of Arts där 1908, var medarbetare i olika
tidn. och 1926—48 chef för Svensk-amerikanska
nyhetsbyråns New York-kontor. H. har på ett
förtjänstfullt sätt bidragit till att skapa
goodwill för Sverige i U.S.A. icke minst före 2:a
världskriget.
Hedjas, se Hidjaz.
Hedjra, se Hidjra.
Hedlinger, Johann Carl, medaljgravör
(1691—1771). H. föddes och dog i Schweiz
men var verksam i Sverige ett kvartssekel. H.
kom 1717 till
Paris, där han
arbetade vid kungl.
myntet och samtidigt
studerade teckning
och modellering. På
rekommendation av
myntdirektören i
Paris anställdes H.
vid svenska
myntverket 1718. Av
H:s många svenska
verk kunna utom
den vackra
myntsviten framhållas
medaljerna över
Karl XII:s död, Fredrik I, Ulrika Eleonora
och den gustavianska ätten, riksbanken,
rid-darhuset m. fl. På uppmaning av K. R. Berch
påbörjade H. den s. k. regentlängden, en
”historia metallica”, till vilken han utförde 28 n:r. H:s
konst har alltid skattats högt. Särskilt har
man berömt hans i klassisk mening formrena
uppfattning. Bland H:s elever blevo D.
Fehr-man och N. Georgii de skickligaste.
Samlingar av H:s medaljer äro reproducerade
i kopparstick av Ch. de Méchel (1776) samt av
J. C. Füssli och J. E. Haid (1781). — Monogr.
Karl XII. Medalj av Johann
Carl Hedlinger.
Illustration av Bertil Bull Hedlund till Anatole Frances
”Gudarna törsta”.
av J. Amberg, ”Der Medailleur J. C. H.” (1887)
och K. Warburg, ”H.” (1890).
Hedlund, Alfred, målare, (1884—1930).
Skåning till börden, bosatte han sig 1908 i
Stockholm och idkade hantverkssnideri. 1910—16
genomgick han Konsthögsk. och erövrade kungl.
medaljen. Hans egentliga område var
landskaps-och arkitekturmotiv, återgivna med skicklig,
mustig teknik och ofta gråbrun färg. En vistelse i
Rom gav rika impulser. 1923 flyttade han åter
till hemorten, N. Nöbbelöv, och ägnade sig
sedan särskilt åt skånska motiv.
Hedlund, Bertil Adolf Bull, grafiker
(1893—1950), började att utbilda sig till
skulptör men övergick ganska snart till grafiken. Efter
några år av kringflackande i Europa upphörde
han med sin konstnärliga verksamhet och
ägnade sig åt affärsverksamhet under 5 år. 1933
återkom han med en mogen och särpräglad stil
och slog igenom. Hans verk utmärkas av en stor
nyansrikedom, formen är täml. naturalistisk men
långt ifrån närsynt, linjen kraftfull och kärv.
Under senare år illustrerade han ett stort antal
böcker, t. ex. C. J. L. Almqvists ”Songes”, Ludvig
Nordströms ”De tolv söndagarne” och Anatole
Frances ”Thais”, ”Drottning Gåsfot” och
”Gudarna törsta”. Monogr. över H. av N. Lindgren (1952).
Hedlund, Gunnar, i Rådom, politiker,
jordbrukare (f. 1900 1/»), arbetade i jordbruk
till sitt 16:e år, då han började ägna sig åt
studier, avlade studentexamen 1920, blev jur.
kand. 1927, jur. dr 1938 (”Till frågan om
rätts-handlingsservituten och tvångsservituten. Tillika
ett bidrag till gränsdragningen mellan servituten
och äganderätten”). 1929 skaffade sig H. eget
jordbruk i sin hemsocken Helgum i
Västernorr-lands län. Där blev han tidigt tagen i anspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
