Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedenvind-Eriksson, Gustav - Hedera - Hede revir - Hedersdoktor - Hedersdomstolar - Hederslegionen - Hedersomnämnande - Hederstierna, ätt - Hederstierna, Carl - Hedeselskabet - Hedeskoga - Hedesunda - Hedesundafjärden - Hedge-hog - Hedin, släkt - Hedin, 1. Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Hedera—Hedin
76
talet försökte han sig som bonde men måste efter
en olyckshändelse lämna gården. Från senare år
märkes ”Jämtländska sagor” och 1949 ”Jorms
saga”, av kritiken betraktad som H:s mästerverk.
Större delen av H:s författarskap har ägnats
hårt arbetande människor, och han röjer en
fördomsfri och fördjupad människosyn. — Litt.: ö.
Lindberger, ”G. H.-E.” (1945).
He’dera, se Murgröna.
Hede revir, adress Svenstavik, tillhör
Gävle-Dala distrikt och omfattar delar av Ovikens och
Myssjö socknar, Hede tingslag, delar av Bergs
tingslag, Linsälls, Svegs och Älvros socknar samt
delar av överhogdalens och Lillhärdals socknar
av Jämtlands län.
Hedersdoktor, doctor honöris cdusa, person,
vilken vid univ. el. högsk. som hedersbevisning
erhållit doktorsvärdighet utan föregående
disputation.
Hedersdomstolar, i utlandet, särsk. Tyskland,
upprättade domstolar med uppgift att pröva och
bedöma förseelser mot ämbetsplikt, el.
kränkande av en yrkeskårs anseende. De militära h.
avskaffades genom 1920 års författning i Tyskland,
medan h. för advokater och läkare regleras i
särsk. lagstiftning.
Hederslegionen (fr. Légion d’honneur), fransk
orden, stiftad av Napoléon Bonaparte, avsedd att
belöna militära och civila förtjänster. H.
bibehölls, ehuru med förändringar i organisationen
och i ordenstecknens utseende, under de olika
politiska regimerna. Den nuv. dekorationen är
ett kors med 5 armar på en krans av lager- och
ekblad. Devisen har alltid varit Honneur et
Pa-trie. Ordensgraderna äro från Napoleon IH:s
tid fem: riddare, officer, kommendör, storofficer
och storkors.
Hedersomnämnande, lägre slag av
utmärkelse vid pristävling.
Hederstierna, adlig ätt, härstammande från
tullnären i Båstad Magnus Schema, vars son
Erland S. (1676—1730), slutl. schoutbynacht,
utmärkte sig under Karl XH:s-årens sjökrig och
1717 jämte 4 bröder adlades H.
Carl Fredrik Wilhelm H., ämbetsman,
politiker (1861—1928), jur. kand, i Uppsala 1886,
v. häradshövding 1888, assessor i Svea hovrätt
1898, revisionssekr. 1902, expeditionschef i
Sjö-försvarsdep. 1903 samt justitieråd 1905. I
Lindmans ministär 1906—11 var H. konsultativt
statsråd; han räknades med rätta som en av
regeringens ledande krafter. Efter en tid som t. f.
överståthållare i Stockholm blev han 1912
regeringsråd och 1915 ånyo justitieråd. 1916
utnämndes han till landshövding i Hallands län.
Som led. av A. K. 1918—21 återvände han till
det politiska livet, där han förstod att göra sig
starkt och självständigt gällande. 1920
utnämndes han till överståthållare i Stockholm. Från
1922 var han led. av F. K. I Tryggers regering
1923 blev H. utrikesminister men nödgades avgå
på hösten s. å., då han offentligen uttalade sig
för ett framtida försvarsförbund mellan Sverige
och Finland.
Hedeselskabet (eg. Det danske h e d
e-s e 1 s k a b) stiftades 1866 på initiativ av E. M.
Dalgas, som intill sin död 1894 var dess verkst.
dir. Sällskapets huvuduppgift är att främja de
jutska hedarnas fruktbarhet. Arbetet härför har
särsk. inriktats på bevattning, skogs- och
läplantering, uppodling, nyanläggning och
förbättring av vägar på hedarna,
upplysningsverksamhet rörande hedarnas omfattning och bonitet
m. m.; en viktig punkt på arbetsprogrammet har
(sedan 1889) även varit de danska mossarnas
uppodling och utnyttjande. H. har utg. åtskilliga
småskrifter och har (sedan 1880) en egen tidskr.,
Hedeselskabets Tidskrift.
Hedeskoga, socken i Malmöhus län,
Herrestads härad, invid Ystad; 7,42 km2, 407 inv.
(1951). Tätt befolkad, backig jordbruksbygd.
649 har åker. Ung. halva socknen lyder under
Bjersjöholm och Krageholm. Kyrkan är en
romansk anläggning från noo-talets mitt. Ingår i
Sövestads, Bromma, Bjäresjö och H. pastorat i
Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt;
tillhör storkommunen Herrestad.
Hedesunda, socken i Gävleborgs län,
Gästriklands ö. domsagas tingslag, vid
Hedesunda-fjärden och upplandsgränsen; 430,80 km2, 3,613
inv. (1951). Genomlöpes av Enköpingsåsen; längs
denna odlad jord, f. ö. skogsmark och mossar.
3,951 har åker. Vid statsbanan Sala—Gävle n. v.
om H. kyrkby ligger stationssamhället Brunn
med 665 inv. I ölbo finnas sågverk och
snickerifabrik. Flera mindre träförädlingsföretag. Många
järnåldersgravfält med högar finnas, det största
vid Hade. Kyrkan av gråsten och tegel byggdes
1775; sakristian utgör koret till en
1200-tals-kyrka. I Sevalbo s. om Dalälven uppfördes en
kyrka av trä 1927. Pastorat i Ärkestiftet,
Gästriklands ö. kontrakt; utgör storkommunen
Hedesunda.
Hedesundafjärden, sjöliknande utvidgning av
Dalälven i s. Gästrikland mellan Gysinge i v.
och Söderfors i ö.; 51 mö. h., 83 km2. H.
övertväras av Enköpingsåsen, som här bildar en 6
km lång ö med landsväg och ett par stora byar.
Hedge-hog [heM^-hå^] (eng. igelkott),
sjö-krigsv., ett under 2:a världskriget använt
anti-ubåtsvapen, där 24 granater samtidigt kunna
utskjutas föröver från det u-båtsj agande fartyget.
Dessa brisera endast vid direkt träff. Vapnet,
som urspr. uppfanns i England, kom att i stor
utsträckning ersätta sjunkbomberna.
Hedin, svensk släkt, urspr. från Hidingsta i
Norrbyås socken (Närke); namnet antogs på
1600-talet.
1) Sven Adolf H., politiker, historisk
författare (1834—1905). Han var prästson från
Närke, blev fil. kand. 1861, var medarb. i
Up-salaposten 1859—64, därefter i Aftonbladet
(huvudredaktör 1874—76), Dagens Nyheter m. fl.
tidningar. Han var med ett par avbrott led. av
A. K. från 1870 till sin död.
H. deltog på 1860-talet livligt i den
skandinaviska rörelsen och var en av stiftarna av
Nordiska nationalföreningen, som skulle fullfölja de
nordiska enhetssträvandena till värn mot befa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
