Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedén, Erik - Hedén, Ernst - Hedenblad, Ivar - Hedendom - Hedenhös - Hedenius, 1. Per - Hedenius, 2. Israel - Hedenius, 3. Ingemar - Hedensberg - Hedenstierna, Alfred - Hedenvind-Eriksson, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Hedén—Hedenvind-Eriksson
74
av Högsta domstolen. Som
verksam tidningsman och
essäist med mångsidiga
humanistiska intressen och som en
briljant föreläsare var H. på
sin tid vid sidan av B.
Lid-forss den svenska
socialdemokratiens mest betydande
kulturkritiker.
Hedén, Ernst,
industrimän (1878—-1944). Han blev
Götaverkens verkst. dir. och
ledare 1938. Under hans
ledning utvecklades företaget till
Sveriges största skeppsvarv.
Hedenblad, Ivar Eggert,
dirigent och tonsättare (1851
—1909). Han blev director
musices vid Uppsala univ.
1881, därjämte ledare av O.
D. samt vann erkännande särskilt vid
studentsångarfärderna till Paris (1878, 1900) och till
städer i Tyskland. Han komponerade
festkantater, manskörer m. m. och utgav den rikhaltiga
samlingen manskörer ”Studentsången” (4 bd). —
Litt.: K. Nyblom, ”1. E. H.” (1910).
Hedendom, beteckning sedan äldsta kristna
tiden på icke-kristna religioner.
Hedenhös, i uttrycket från (el. i) h., i heden
tid, uråldrig.
Hedénius. 1) Per H., universitetslärare
(1828—96). Han var 1859—95 prof, i patologi,
patologisk anatomi och allmän hälsovård vid
Uppsala univ. 1872—73 och 1889—91 var han
univ:s rektor. — H. var en framstående och
flitig medicinsk författare.
2) Per Arvid Israel H., den föreg:s son,
läkare (1868—1932), med. dr i Uppsala 1900,
doc. i invärtes medicin vid Karolinska inst.
1903—T4, överläkare vid S:t Eriks sjukhus
1909, vid Maria sjukhus 1918 och från 1919
vid Sabbatsbergs sjukhus’ medicinska avd.,
prof:s titel 1923, 1 :e livmedikus 1927 samt
led. av Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd
1924—27. H. utgav ett flertal vetenskapliga
arbeten rörande njur-, lung-, blod- och
reumatiska sjukdomar samt en kortfattad
lärobok i terapi för invärtes medicin.
3) Per Arvid Ingemar H., den föreg:s
son, filosof (f. 1908 V4), fil. lic. i Uppsala
1933, fil. dr i Lund
1936, doc. i praktisk
filosofi i Uppsala
1938, prof, där 1947.
H., som tillhör den
phalénska riktningen
inom uppsalafilosofien,
har utg. bl. a.
”Sen-sationalism and
theo-logy in Berkeley’s
phi-losophy” (dr-avh.,
1936), ”Studies in
Hume’s ethics” (i
”Adolf Phalén in
me-moriam”, 1937), ”Om
Utsikt över Hedemora från Stadsberget.
rätt och moral” (1941), ”Phaidon, Gorgias och
Staten” (1945), ”Tro och vetande” (1949) och
”Att välja livsåskådning” (1951).
Hedensberg, fideikommiss i Tillberga socken,
Västmanlands län; 2,199 har, därav 909 har åker;
tax.-värde 1,136,100 kr. Ägdes på 1500-talet av
Kristina Gyllenstierna, Svante Sture och dennes
dotter Anna, g. m. Hogenskild Bielke. Inköptes
1776 av frih. Carl De Geer till Leufsta och blev
fideikommiss, som 1824 övergick till ätten
Ha-milton. På H. finns en betydande tavelsamling.
Hedenstierna, Karl Josef Alfred,
författare under märket Sigurd (1852—1906), red.
för Smålandsposten 1890—98. Han utgav en
lång rad humoresker, noveller och romaner,
utkomna i talrika uppl. och övers, till ett tiotal
utländska språk, bl. a. ”1 svenska bondehem”
(1885), ”Svenska bilder och vrångbilder” (1888),
”Fru Westbergs inackorderingar” (1890),
”Patron Jönssons memoirer” (1894), ”Lifsbilder ur
svenska hem” (1902—03).
Hedenvind-Eriksson, Gustav, författare (f.
1880 17/s). Han har varit skogs- och
vägarbe-tare, sjöman, rallare m. m. och i sin ungdom
vandrat igenom Tyskland och Frankrike. Han
började med norrländska noveller (”Ur en
fallen skog”, 1910; ”Från ödegårdar”, 1913), gav
i ”Tiden och — en natt” (1918) och ”En dröm
i seklets natt” (1919) halvt realistiskt, halvt
visionärt stämningar från krigs- och krisåren i
Sverige. Efter
”Järnets gåta” (1921) och
”Orions bälte” (1924)
har han i ”De
förskingrades arv” (1927)
och ”Det bevingade
hjulet” (1928) skildrat
industrialismens
genombrott och modernt
arbetarliv med intim
kännedom både om
allmogen och om den
nutida proletär- och
vagabondvärlden.
Under några år på 1930-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
