Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamra revir - Hamrin, 1. Felix - Hamrin, 2. Ruth Hamrin-Thorell - Hamrin, 3. Agne - Hamrånge - Hamstersläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Hamra revir—Hamstersläktet
822
Hamra revir, adress Orsa, tillhör Gävle-Dala
distrikt och omfattar del av Ängessjö socken i
Jämtlands län, Hamra kapellag och del av Los
socken i Gävleborgs län samt Orsa tingslag i
Kopparbergs län.
Hamrin. i) Felix Teodor H., politiker
(1875—1937), chef för handelsfirman Felix H.
& co. i Jönköping från 1903, representerade 1912
—14 och från 1918 Liberala samlingspartiet i
A. K., slöt sig vid partisprängningen 1923 till de
frisinnade och tillhörde från 1924 deras
förtroenderåd, var 1926—28 handelsminister i C.
Ekmans 1 :a och 1930—33 finansminister i dennes
2:a ministär. På sistn. post ställdes H. inför
betydande svårigheter, vållade av den rådande
internationella depressionen. När kreugerkrisen
tvingade statsminister
C. Ekman att avgå ®/s
1932, blev H.
statsminister med
bibehållande av chefskapet för
Finansdep. men avgick
efter den
socialdemokratiska valsegern s. å.
H. var från 1933
ledare av Frisinnade
folkpartiet, bekämpade
ivrigt men förgäves
krisuppgörelsen s. å.
mellan socialdemokraterna
och Bondeförbundet
men fick ej hela
sitt parti med sig. Han blev 1934 landshövding
i Jönköpings län och överflyttade i samband
därmed till F. K.; han spelade en stor roll vid de
liberala gruppernas återförening s. å. och var
Folkpartiets förste parlamentariske ledare 1934
—35. H., som var led. av 1930 års
försvarskom-mission, var en av upphovsmännen till 1936 års
försvarsordning.
2) Ruth Lizzie H a m r i n-T h o r e 11, den
föreg:s dotter, journalist (f. 1903 20/6), g. 1928
m. jägmästaren Erik Thorell. Efter tjänstgöring
i dagspressen och i kvinnosakstidn. Tidevarvet
blev H. 1931 medarbetare, senare 2:e red. för
Idun. Hennes bästa böcker syssla med hem-,
barnavårds- och uppfostringsproblem; serien om
”Anna Kristina” är mest känd. H. är sedan
1946 ordf, i Folkpartiets kvinnoförbund.
3) Josef Agne H., brorson till H. 1),
journalist (f. 1905 15/»), fil. kand, i Lund 1927,
anställd i Dagens Nyheter från 1938, dess
korrespondent i Rom 1940, i London 1948; Utrikesdep:s
pressombud i Rom 1940—44. H. har utg. bl. a.
”En liten stad” (1931), ”Italienska dagar och
drömmar” (1932), dikter och skisser, ”John Bull
i helg och söcken” (1938), ”Diktatorns fall”
(1944), en bok om Mussolini, ”På italienska
vägar” (s. å.), ”Storm över Palestina” (1948),
”Spansk horisont” (1949), ”Nilen stiger” (1952).
Hamrånge, Gästriklands nordligaste
kustsocken, Gästriklands ö. domsagas tingslag; 345,70
km2, 4,716 inv. (1951). Genomflytes från Viksjön
m. fl. sj öar av Hamrångeån till H a
m-rångefj ärden, som genom smala sund n.
om Lindön (Norrsundet) och s. om Björnön
för-bindes med Bottenhavet. 1,355 har åker, främst
kring åns nedre lopp (kyrkbygden). Vid
Ostkustbanan ligga stationssamhällena Hamrånge
(1,240 inv.) och Hamrångefjärden (220
inv.), det sistn. även vid
Dala—Ockelbo—Norrsundets järnväg. Vid kusten ligga
industrisamhället Norrsundet och norrut kring Axmars f. d.
bruksegendom det forna brukssamhället Ax mar
med 220 inv. Tre fisklägen finnas, G å s h o
1-ma, tillika lotsplats (34 yrkesfiskare), Kusön n.
därom på ön med samma namn (20 fiskare) och
Saltarsfjärden utanför Norrsundet (20 fiskare).
Egendom: Häckelsäng. Ang. Hamrångeverken
se Axmar. Kyrkan, som är av sten, uppfördes
1847—54. Pastorat i Ärkestiftet, Gästriklands ö.
kontrakt; bildar storkommunen Hamrånge. —
Litt: J. Söderberg, ”Några drag ur förs.-livet
i H. under flydda tider” (1929).
Hamstersläktet, Cricétus, räknas till fam.
r å 11 d j u r, Muridae, bland gnagarna.
Hithörande former utmärkas av klumpig kropp, korta
ben, mycket kort, tunnhårig svans, påfallande
stora gnagartänder, 3 knöliga kindtänder i varje
käkhalva och stora kindpåsar. De finnas i de
tempererade delarna av Europa och Asien.
Vanliga hamstern, C. frumentarius, blir ung. 25
cm lång. Pälsen är tät, glänsande, till färgen
ovan brungul med dragning åt grått, på
undersidan och benen svart, över pannan går en svart
strimma, och fotterna äro vita. Arten
förekommer i hela ö. Europa och Mellaneuropa n. om
Alperna. Urspr. är den en östlig form, som
sprider sig västerut. V. om Rhen är den sålunda
ännu ej allmän. Hamstern vistas helst på och
invid åkrarna. Den är en skicklig grävare; dess
bo består av en 2 m djup, lodrät gång, från
vilken utgrena sig andra gångar, vilka sluta i
kamrar, därav en sovkammare, de övriga
förrådsrum. I dessa senare inläggas vinterförråd av säd
o. dyl. Vintern tillbringas i dvala. Den är på
många håll ett svårt skadedjur. Köttet är ätligt,
och skinnet nyttjas till pälsverk.
Hamsterhona med ungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
