Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Halmstad
758
Norreport.
landshövdingsresidens. Det är uppfört i holländsk
renässans men erhöll under 1700-talet brutet tak
och i början av 1900-talet en föga stilenlig
gavel mot ån. Korsvirkesarkitekturen är ett
ganska framträdande drag i det gamla H:s stadsbild.
Ett representativt korsvirkeshus från 1700-talet
är Gamla hospitalet (numera inrymmande
konditoriet ”Tre hjärtan”) vid St. torgs sydsida.
Omedelbart intill ligger det hypermoderna, efter
ritningar av N. Sterner och Y. Ahlbom 1938
uppförda rådhuset, som utsmyckats av bl. a. Stig
Blomberg och Halmstadgruppen. över staden
höjer sig i n. v. Galgberget, en rullstensplatå, som
i sina högsta delar når 65 m ö. h. (kyrkan
ligger 5,2 m ö. h.). Den planterades på 1860-talet
med barr- och lövskog; den var tidigare
Ijungbe-vuxen. På sydsidan, nedanför utsiktstornet, har
Hallands museiförening anlagt (1924) ett
friluftsmuseum, Hallandsgården, med en representativ
saml. halländska allmogebyggnader och
kulturföremål, och där ligger även centrallasarettet. N.
delen av Galgberget upptas av Hallands reg:s
kaserner och övningsplats; till ett område v. om
detsamma (på från Vapnö sn 1946 inkorporerad
mark) är Hallands flygflottilj förlagd, ö. om
Galgberget vid Nissan ligga högre allm. lärov.,
idrottsplatsen (örjans vall) och Slottsmöllans
industriområde. Den ö. om Nissan belägna
delen av H. är en produkt av järnvägarnas,
hamnens och industriens utveckling och har en
stadsplan, som saknar naturligt samband med den
övriga stadens. Mellan den ö. och den v.
stadsdelen förmedlas den livliga trafiken (frånsett
gångbron vid järnvägsbron) av endast en bro,
österbro. Centralstationen är gemensam station
för H.—Nässjö järnväg och statsbanelinjen
Malmö—Göteborg. Omedelbart ö. om
centralstationen ligger H. ö. (H.—Bolmens järnvägs)
station. Municipalsamhället Nyhem inkorporerades
med H. 1928. Till denna stadsdel äro en stor del
av H:s industrier lokaliserade.
1949 funnos 113 industriella anläggningar med
sammanlagt 5,447 arbetare. H:s äldsta nu
existerande industriföretag är Wallberg fabriks ab.,
som grundades 1823. Företaget omfattar
ullspin
neri, ylleväveri, appreturverk med färgeri,
ma-skinfiltfabrik och trikåfabrik samt tegelbruk; det
sysselsätter c:a 750 arbetare. Ab. Malcus
Holmquist (grundat 1889; antal industriarb. c:a 800)
äger mekaniska verkstäder med gjuterier,
verktygs- och spiralborrfabrik samt filtfabrik,
belägna på olika platser i staden. Nordiska
maskin-filt-ab. omfattar maskinfiltfabrik med ullspinneri,
ylleväveri, appreturverk och färgeri. Halmstads
järnverks ab. har som tillverkningsspecialitet
valstråd och armeringsjärn. Ab. Maskinfabriken
Rex tillverkar cyklar och motorcyklar.
Taxametrar, varvtalsräknare, hastighetsmätare o. a.
instrument för automobiler och marinmotorer,
telefonkontrollur, mätur (indikatorklockor) m. fl.
finmekaniska tillverkningar produceras av
Verk-stads-ab. Haldex. Aug. Hansons gjuter i och ab.
M. Lundgrens gjuter i tillverka pumpar, rördelar,
sanitets- och handelsgjutgods. Nordens största
rakbladsfabrik är ab. Matadorverken.
Läderindustrien är representerad av ab. P. M. Pehrsson
(handskar o. dyl.), ab. Carl Franckes läder &
skofabrik och ab. Janne Richardson. Fisket
sysselsatte 1945 52 yrkesfiskare. Något laxfiske
be-drives ej längre i Nissan, och ”halmstadlax” är
ett ”varumärke” på i H. rökt lax. — Efter 1910
har hamnen utvecklats och fördjupats. Största
djupet vid kajerna, som 1910 uppgick till 4,7 m,
liar på en sträcka av 582 m ökats till 6 m och på
510 m till 8 m vid medelvattenstånd. Hela
kaj-längden är 3,565 m. Centralpunkt för
busstrafiken med omnejd är L:a torg. Det civila
flygfältet v. om åmynningen färdigställdes 1932—36.
Genom sin närhet till badorten Tylösand (10 km
v. om H.) har H. blivit en betydande sommarstad
(Tylösands badrestaurang nedbrann 1952 men
skall återuppföras). H. har högre allm. lärov.,
kommunal flickskola, lärlings- och yrkesskola
samt museum. I H. utges 2 tidn.: Hallands
Dagblad och Hallandsposten. Taxeringsvärdet å
fas-tighetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1950
2,959,400 kr och å annan dyl. fastighet 204,331,600
kr, varav 51,594,800 kr för svenska ab.; den till
kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten
uppgick s. å. för fysiska personer m. fl. till 100,240,220
kr, för svenska ab. till 5,165,490 kr och för andra
skattskyldiga till 934,350 kr. H. bildar tills, m.
övraby och Holm ett pastorat i Halmstads
kontrakt, Göteborgs stift. — Litt: ”H.” (en
utförlig och mångsidig stadsmonogr., 1946).
Historia. H:s namn förekommer f. g. i
konung Valdemars jordebok (1231). Det äldsta H.,
1200-talets, låg då i övraby, där korset, som
nu markerar platsen för ruinen av H:s första
kyrka, också anger det äldsta H:s läge. Det
gamla H:s enda bevarade privilegiebrev är från
1307. Möjl. flyttades staden 1322 till sin nuv.
plats vid Nissans mynning, då från d. å. ett
privilegiebrev i H:s arkiv för staden ”Brookthorp”
är bevarat. Efter platsen för den nya
bebyggelsen måste Broktorp i 5 år ha varit stadens namn.
I 1327 års privilegium kallas näml, staden åter
H. Under unionstiden var staden på grund av
sitt gynnsamma läge politiskt centrum. Många
skandinaviska rådsmöten höllos där (t. ex. 1435,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
