Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Näringsliv - Finanser - Kyrklig och administrativ indelning - Förvaltning och kommunalstyrelse - Kommunala verk och institutioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Göteborg
632
Importen av brännoljor har under senaste åren
fördubblats, jämfört med förkrigsåren. G. är
landets dominerande importhamn för frukt.
Han-delsjärn, för vilket bl. a. de stora skeppsvarven
äro stora avnämare, oädla metaller och
maskiner importeras över G:s hamn för att tillgodose
industrierna i ett vidsträckt avsättningsområde.
1947 och 1948 ha 30—35 % av landets import av
spannmål, kli och foderkakor gått över G.
Textil- och beklädnadsindustrien har ett centrum i
G. och Borås, vilket gjort G. till en stor
importhamn av spånadsämnen. — G:s hamn äges
av G:s stad, som utövar administrationen genom
hamnstyrelsen, biträdd av en hamndirektör.
G. äger 36 % av landets handelsflotta
(685,475 bruttoton 1948). Flera av landets
förnämsta rederier ha sitt säte i G., ss.
Bro-strömskoncernen (Axel Broström & son med
Tir-fing, Ferm och Motortank, Svenska Amerika
linien samt Svenska Ostasiatiska kompaniet m. fl.),
Svenska Lloyd och Transatlantic. — Bland
bankerna i G. märkas Riksbankens avd.-kontor
(sedan 1824), huvudkontoren för Göteborgs bank,
Skandinaviska banken ab. och Göteborgs
handelsbank, avd.-kontor för Svenska handelsbanken,
Jordbrukarbanken och Bohusbanken samt
sparbankerna Göteborgs sparbank (grundad 1820),
Göteborgs och Bohus läns sparbank och
Fastighetsägarnas sparbank. Vidare må framhållas
Göteborgs inteckningsgaranti-ab. och Göteborgs
stadshypoteksförening samt huvudkontoren för
Brand- och lifförsäkrings-ab. Svea och
Försäk-rings-ab. Ocean. — 7 järnvägslinjer
stråla ut från G., näml. V. stambanan,
Bergslags-banan, Västkustbanan, Boråsbanan,
Västgötaba-nan, Säröbanan och Bohusbanan. — G. har
flygstation vid Torslanda på Hisingen. — G:s
industriella utveckling sammanhänger intimt med
G:s egenskap av Sveriges speciella hamnstad mot
v., mot den stora världsmarknaden. G. hade 1948
810 fabriker med 42,437 arbetare. De viktigaste
industrigrupperna äro: metallindustrien
(med bl. a. Svenska kullagerfabriken,
Automo-bilfabriken Volvo, Rosengrens kassaskåpsfabrik,
Elektriska svetsnings ab., Bohus mekaniska
verkstad och skeppsvarven Götaverken, Lindholmen
och Eriksberg), textil- och
beklädnadsindustrien (med bl. a. Gamlestadens
fabriker, Almedals fabriker, Gårda fabriker,
Göteborgs kamgarnsspinneri och J. A. Wettergrens
konfektions-ab.) samt
livsmedelsindustrien (med bl. a. Carnegieska sockerbruket,
kvarnen Tre lejon, Olof Asklunds ångbageri,
Bröderna Kanolds chokladfabrik, Caps
chokladfabrik, Pellerins margarinfabrik, Svenska
förenade konservfabrikerna och bryggerierna Pripp
och Lyckholm).
Finanser. Taxeringsvärdet av fast egendom,
för vilken fastighetsskatt erlägges (1950), var
2,284 mkr och för fastigheter, för vilka dyl.
skatt ej erlägges, 199 mkr. Den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s. å.
för fysiska personer till 1,156 mkr och för
svenska ab. 155 mkr. Donationer, vilkas kapital
förvaltas av dels stadens styrelser, dels sådana
styrelser, i vilka stadsfullmäktige äga utse
revisorer, hade 1946 fonder till ett sammanlagt värde
av 76 mkr.
Kyrklig och administrativ indelning. G.
indelas i följ, territoriella församlingar: Gustavi
Domkyrko (9,145 inv., 1952), Kristine (19,335),.
Gamlestads (33,628), Haga (9,274), Oscar
Fredriks (20,957), Masthuggs (25,394), Carl Johans
(35,395), Annedals (22,747), Vasa (18,924),
Jo-hannebergs (29,584), Lundby (47,837), Örgryte
(33,033), V. Frölunda (17,017), Backa (4,945)
ocb Härianda (30,179). Dessutom hade Christine
tyska församling (ej territoriell) 800 medl.
Beslutanderätt i gemensamma kyrkliga
angelägenheter utövas av kyrkofullmäktige med
kyrkonämnden som verkställande och
förvaltande myndighet. Många frireligiösa sekter
och främmande trosbekännelser, bl. a.
romerskkatolsk och mosaisk, ha församlingar och
samlingslokaler. — G. är indelat i 53 stadsdelar.
Förvaltning och kommunalstyrelse. I spetsen
för G:s stads förvaltning står en stadsstyrelse,
benämnd magistraten. Den har sedan
gammalt överinseendet över stadens hela
administration och förvaltning, men detta är numera dock
huvudsaki. endast av rent formell art.
Magistraten, som jämväl är rådhusrätt, består av
1 borgmästare och 16 rådmän. Magistratens
befattning med förmyndares förvaltning utövas
numera genom 3 överförmyndare,
över-e x e k u t o r är en av rådmännen, som biträdes
av 3 stadsfogdar. Uppbördsverket har
kronokamreraren som chef och är uppdelat på
2 avd. Polisverket omfattar 4 grupper:
poliskammaren med polismästaren som chef,
åkla-garinstitutionen, poliskåren med inemot 730
anställda samt polisskolan.
Beslutanderätten i den borgerliga
kommunens angelägenheter tillkommer
stadsfullmäktige, vilka till ett antal av 60 väljas för
en tid av 4 år. Förvaltning och verkställighet
av stadsfullmäktige fattade beslut tillkommer
drätselkammaren och de till ett 40-tal uppgående
styrelser och nämnder, som tillsättas för sådant
ändamål. Som motvikt till decentraliseringen
inrättades 1932 en kommunal centralstyrelse,
benämnd stadskollegium, bestående av 11
av stadsfullmäktige för 2 år i sänder valda
ledamöter. — G. representeras i riksdagens F. K.
av 7 led. (mandattiden utgår 1958) och i A. K.
av 11 led.
Kommunala verk och institutioner. Hamnen,
se ovan. V attenledningsverket, som
1947 levererade 24 mill. m3 vatten, tar Vs av
vattenbehovet från Delsjöarna, ett par bergsjöar
i stadens östligaste del, medan resten erhålles vid
Alelyckan (i stadens n. del) ur älven, dels som
filtrerat älvvatten (3/4 av vattenförbrukningen)
och dels som konstgjort grundvatten. Källvattnet
från Kallebäckskälla (vattenledning sedan 1787)
spelar ej längre någon nämnvärd roll. S p å
r-vägsnätet, elektrifierat sedan 1902, hade 1948
en längd av 90 km (enkelspår) och är utsträckt
till Mölndal. Spårvägsstyrelsen bedriver sedan
1923 även busstrafik, som 1948 hade en
lin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
