- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
629-630

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Stadsbeskrivning - Näringsliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

629

Göteborg

630

i stor utsträckning en bebyggelse å la
trädgårdsstad, ehuru Lundby på senare årtionden fått en
allt mer sluten, stadsmässig bebyggelse. Under
1940-talet har den traditionella trähusbebyggelsen
i periferien brutits genom att i stadsdelarna B ö
och Torp i örgryte staden växer utåt direkt
med stenhus.

Näringsliv. Hamnen, belägen i nedre delen
av Götaälv, ligger på c:a 19 km avstånd från
öppna havet (Vinga fyr). Hamnområdets
vattenareal är 365 har, och dess längdutsträckning
(från Nyckelbojen utanför Nya Varvet i s. v.
till stadsgränsen vid Lärjeholm) är 11 km.
Hamnens äldsta delar, hamnkanalerna och vallgraven,
ha, med undantag för yttre delen av
Rosenlunds-kanalen (3—4 m djup), där bl. a.
Frilagerbyggnaden ligger, samt St. hamnkanalen utanför
Kämpebron (4 m djup), ingen nämnvärd betydelse
för nutida sjöfart. Vid Pustervik s. v. om
Ro-senlundskanalen låg den gamla järnvågen. Så
länge G:s hamn var begränsad till dessa äldre
partier, måste större fartyg ankra på sträckan
Nya Älvsborg—Nya Varvet och lossa sin last
i pråmar och läktare, vilka därefter förhalades
till upplagsplatser i Majorna och till
hamnkanalerna el. till bryggor högre uppför älven. —
Den nutida moderna hamnen med kajer längs
själva älven började anläggas först i senare
hälften av 1800-talet, samtidigt som älven varit
föremål för uppmuddring. På 1850- och
1860-talen byggdes Skeppsbrokajen från Stenpiren till
Rosenlundskanalen. Dess längd är 448 m och
djup 5,1 m. Trafiken är huvudsaki. inriktad,
förutom på en del svenska hamnar, på de
baltiska länderna, Danmark och Oslo. Trafiken till
skärgården utanför G. är koncentrerad till
Träpiren och samfärdseln med Bohusläns kust i
övrigt till Stenpiren. Packhuskajen mellan
Residensbron och Hisingsbron anlades på 1870-talet.
Längden är 680 m och djupet 5,1 m.
Packhuskajen, där bl. a. St. tullpackhuset ligger, har
särsk. stor betydelse för trafiken med Sveriges
s. och ö. kust (Sveabolaget) samt öster sjö- och
nordsjöländerna. Mellan Hisingsbron och
Göta-älvbron anlades för kanalflottans räkning på
1860-talet Lilla Bommens hamnbassäng, vars
kajlängd är 390 m och djup 3,6 m. Mellan Lilla
Bommen och Säveåns utlopp byggdes 1869—97
Gullbergskajen, moderniserad 1933—36 (1,590 m
lång, 3,0—5,8 m djup), som i sin ö. del är en
kolhamn för gasverket och för Västgötabanans
trafikområde, medan den mellersta delen i
huvudsak är tilläggsplats för kanaltrafiken och
den västligaste delen modernt utrustats för
Eu-ropa-trafik. Ovanför Säveåns utlopp finns ingen
sammanhängande allmän kaj sträcka men väl en
hel del speciella hamnanläggningar i allmän el.
enskild ägo, ss. Slakthushamnen och Oljehamnen
(Lärjehamnen). — Genom Masthuggskajen,
byggd 1888—98 (1,030 m lång, 5,1—6 m djup),
Stigbergskajen, byggd 1906—25 (477 m lång, 7
—10 m djup), samt Frihamnen, öppnad 1922
(kajlängd 1,360 m och djup 9 m), har G. fått
de hamnområden, genom vilka förbindelserna
med mera fjärran liggande länder förmedlas.

Masthuggskajen är framför allt tilläggsplatsen
för fartyg till och från Storbritannien, Belgien,
Frankrike, Medelhavsländerna m. fl. Vid
Stig-bergskajens ö. del, dit djuprännan från utloppet
med 10 m djup leder, ha Svenska
Amerika-lin-jens stora fartyg sin tilläggsplats, medan Svenska
Lloyds modernaste passagerarfartyg till London
ha sin plats vid den v. delen. — Nordens
förnämsta fiskhamn är G:s stads fiskhamn (vars
hamnbassäng har en kaj sträcka på 1,280 m och ett
djup av 3—5 m) v. om Stigbergskajen. Här
försäljas på auktioner fiskeflottans fångster, och i
närheten ha ab. Svenska fryserierna samt
Fyrtornets konservfabrik sina anläggningar. V. om
Fiskhamnen ligger den nya Majnabbehamnen (invigd
1951) med uppgift att betjäna trafiken på
England. — Till Frihamnen, vars hamnbassäng ligger
på Hisingsidan mitt emot G:s cityområde, leder
en djupränna med 9 m djup, medan rännans djup
ovanför Frihamnen är 5,8 m. Frihamnen
be-sökes företrädesvis av såväl de svenska
(Bro-strömskoncernen, Transatlantic och
Johnsonlin-jen) som danska (A/S Det östasiatiske
Kom-pagni) och norska (Wilh. Wilhelmsen)
storrederiernas fartyg. Förvaltningen av Frihamnens
magasinsrörelse är överlåten på G:s frihamns
ab. — Mellan Frihamnen och Götaverken ligger
den nya Lundbyhamnen. 1935—40 byggdes
Lindholmshamnen (670 m lång, 8—9 m djup)
med 4 våningar höga varuskjul, utrustade med
värme- och kylanordningar. —
Sannegårdsham-nen, vars hamnbassäng också ligger på
Hisingsidan, blev färdig 1913 och är G:s speciella
kolhamn (kajlängd 900 m, djup 7—8 m). Längst
ut mot v. på Hisingsidan ligger Rya oljehamn
(kajlängd 800 m, djup 4,2—10 m), där oljan
lossas från oceanfartygen till tankanläggningar. —
Då G. äger 3 kraftiga isbrytare, kunna hamnen
och inseglingsrännan hållas öppna även under de
kallaste vintrar. — En stor fördel för sjöfarten
på G:s hamn är, att tack vare de tre stora
skeppsvarven Götaverken, Eriksbergs mekaniska
verkstad och Lindholmens varv, vilka förfoga
över dockor, som kunna motta fartyg på 25,000
ton dödvikt, reparationer kunna utföras snabbt.

G. är landets största import- och exporthamn.
Hamnen har synnerligen moderna anordningar
för lossning och lastning. 1948 ägde G. mer än
V3 av rikets sammanlagda tonnage. 1951
utgjorde sammanlagda nettotonnaget av ankomna och
avgångna fartyg i G:s hamn c:a 15,5 mill.
net-toregisterton, därav i frihamnen 3,8 mill.
Utmärkande för G:s hamn till skillnad från
övriga svenska hamnar är de transoceana linjernas
dominerande roll. G. är sedan gammalt
landets ledande exporthamn och den naturliga
utförselhamnen för mell. Sveriges rika
industri-och skogsområden. Papper, pappersmassa,
trävaror, tändstickor, järn, stål, zinkmalm,
maskiner, kemikalier och fisk äro de viktigaste
exportvarorna. — Fr. o. m. slutet av
1930-talet är G. även landets ledande importhamn.
Importen av fossila bränslen svarar för c:a 2/s
av den totala kvantiteten importerade varor, som
1947 översteg och 1948 var inemot 3 mill. ton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free