Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Griffenfeld, Peder (Schumacher) - Griffith, Arthur - Griffith, David - Griftefrid - Grignard, Victor - Grigorescu, Nikolae - Grigorovitj, Dmitrij Vasiljevitj - Grijalva - Griljera - Griljerad - Grill - Grill, släkt - Grill, 1. Claës
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Griffith—Grill
308
(aug. 1675) mot självrådighet, mottagande av
mutor och partiskhet för släktingar vid
ämbetsutnämningar, fortsatte G. sitt oförsiktiga
beteende och vållade därmed själv sin undergång. Det
var Fr. Ahlefeldt och hertigen av Plön, som
störtade honom, u mars 1676 arresterades G.
Han befanns skyldig till bestickning,
ämbets-hemlighetens kränkande och nedsättande tal om
konungen. 26 maj dömdes han att mista liv, ära
och gods. På den utsatta avrättningsdagen
benådades G. från dödsstraffet men dömdes till
livstids fängelse. Han hölls till en början
fängslad på Köpenhamns kastell och överfördes efter
fredsslutet 1679 till Munkholmen vid Trondheim.
1698 lösgavs han men var då för svag att lämna
Trondheim. — Biogr. av bl. a. A. D.
Jörgen-sen (1893—94) och K. Fabricius (1910).
Griffith [grffi]?], Arthur, irländsk
statsman (1872—1922). Han var urspr. typograf,
därefter 1898—99 gruvarbetare i Sydafrika och
började efter hemkomsten till Irland utge en
politisk veckotidning, United Irishman, vilken
sedermera på grund av indragning flera gånger
bytte om namn. G., som urspr. tillhörde
irländska nationalistpartiets
vänsterflygel,
framlade 1903 ett nytt
taktikprogram, ”passivt
motstånd”. Genom
boj-kottning av engelska
varor, vägran att
erkänna domstolarna,
skattestrejk och
vägran att taga säte i
brittiska parlamentet
skulle man småningom
frampressa en
uppgörelse. Han kallade den
nya taktiken
”sinnfein-politik”. En politisk
or
ganisation med dessa syften bildades av G. 1905
men lyckades före 1 :a världskrigets utbrott ej
slå igenom. Han ogillade ”påskupproret” i
Dublin 1916 men hölls i samband med detta några
månader i fängelse. G. valdes 1918 vid irländska
republikens proklamerande till vicepresident
(president blev E. de Valera). S. å. häktades G.
ånyo och hölls fängslad i 10 mån., valdes under
fängelsetiden till underhusled. men tog ej säte i
parlamentet. Även 1921 satt han några mån. i
fängelse. Vid förhandlingarna med brittiska
regeringen var G. den främste bland sinnfeinarnas
delegerade, ledde efter avslutandet av
uppgörelsefördraget (6 dec. s. å.) den hårda kampen för
dettas antagande i Dail Eireann och valdes jan.
1922 till dennas president efter E. de Valera.
Griffith [gri’fi]a], David Wark, amerikansk
filmregissör och -producent (1880—1948). G. var
en av filmkonstens stora pionjärer, känd som
skaparen av den första verkligt konstnärliga filmen
i världen, ”Nationens födelse” (1915). Urspr.
skådespelare ägnade han sig från 1908 åt filmen
som regissör och medproducent, från 1919 i
United Artists. 1916 kom hans andra stora film,
”Intolerance”, med storslagna masscener och ar-
kitektoniska uppställningar och 1919 hans sista
mästerverk, ”Broken blossoms”. G. regisserade
film ända till 1931.
Griftefrid, jur. Mot kränkning av gravarnas
helgd inskrider samhället sedan gammalt med
straff. I äldre sv. rätt riktade sig straffbuden
eg. mot handlingar, framsprungna ur begäret att
åtkomma i gravarna förvarade värdeföremål
(gravplundring). Svensk strafflag
behandlar numera förgripelser emot gravarnas helgd
ur en vidare synpunkt bland fridsbrott.
Grignard [grinjä’r], Victor, fransk kemist
(1871—1935), från
1919 prof, i organisk
kemi vid Lyons univ.
G. upptäckte och
studerade organiska
magnesiumföreningar av
typen CHsMgJ, vilka
lätt bildas av
alkylha-logenid och
magnesiumpulver samt
funnit vidsträckt
användning vid organiska
synteser (G:s reaktion)
av syror, sekundära
och tertiära alkoholer
m. fl. G. belönades
1912 med halva Nobelpriset i kemi.
Grigore’scu [-ko], Nikolae John, rumänsk
målare (1838—1907). Han målade porträtt,
folktyper och mycket berömda batalj scener från
ryskturkiska kriget 1877—78.
Grigorovitj [grigarå’vitj], Dmitrij
Vasi ljevi t j, rysk författare (1822—1900). Han
var den förste i raden av de ryska
bondeskildrarna i mitten av 1800-talet. Hans byhistorier
illustrera gripande de livegna böndernas
rättslösa ställning; viktigast äro ”Derevnja” (Byn;
1846) och ”Anton Goremyka” (Anton
Olycksfågeln; 1847).
Grijalva [gri^a’læa], flod i Mexico.
Upprinner i Guatemala och utfaller i Campecheviken
av Mexikanska bukten; c :a 650 km lång.
Griljéra (fr. griller’), halstra, rosta; steka med
ägg och rivebröd.
Griljèrad (av fr. grille, galler) kallas loge,
läktare o. dyl., försedd med galler, som hindrar
insyn utifrån, medan man själv har utsikt.
Grill, eng., eg. halster (även g r i 11-r 0 o m),
restaurang, där maten tillagas i samma rum, där
den förtäres.
Grill, en på 1600-talet till Sverige inflyttad
gren av en i Tyskland bosatt släkt, som enl. en
tradition härstammande från den gamla genuesiska
ätten Grillo. Anthony G. d. ä. (d. 1675),
inflyttad vid 1600-talets mitt från Holland, blev
svensk riksguardien. Hans sonson Abraham
G. d. ä. (1674—1725) var handlande i Stockholm,
ökade sin ärvda förmögenhet och gav upphov till
stiftande av Borgerskapets änkehus där. — Litt.:
P. M. Granqvist, ”Stockholms borgarfolk”
(1902); C. Forsstrand, ”Skeppsbroadeln” (1916).
1) Claes G., storköpman (1705—67). Han
stiftade 1725 jämte sin farbror Carlos G. det högt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
