Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Green, Julien - Green, Paul - Green, Thomas Hill - Green, William - Greenbacks - Green Bay - Greene, Graham - Greene, Nathanael - Greene, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Green—Greene
236
(1931), ”Le
vision-naire” (1934) och
”Mi-nuit” (1936). Efter
Frankrikes
sammanbrott 1940 flyttade G.
över till U.S.A., där
han stannade till 1945.
Han utgav där
”Va-rouna” (1940), en
berättelsesvit, där han
utnytt j at reinkarna-
tionstanken,
”Memoi-res of happy days”
(1942), en självbiogr.,
och tills, m. systern
Ann G. ett par böcker med utdrag ur Ch. Péguy,
”Basic verities” (1943) och ”Men and saints”
(1944). Efter återkomsten till Frankrike har G.
utg. romanerna ”Si j’étais vous” (1947), en
fantastisk skildring, som bär spår av hans
återgång till katolicismen, samt ”Moira” (1950; sv.
övers. 1951).
Green [grin], Paul Eliot, amerikansk
författare (f. 1894), prof, i dramatik vid sin
hemstats, Nord-Carolinas, univ. i Chapel Hill. Han
är dramatiker och har skrivit ett stort antal
teaterstycken om negrer och för deras scener,
de flesta enaktare, bl. a. ”The field God and In
Abraham’s bosom” (1927; ”Markens gud”). Han
har även skrivit noveller, romaner samt
litterära och pedagogiska skrifter.
Green [grin], Thomas Hill, engelsk
filosof (1836—82), från 1878 prof, i moralfilosofi
i Oxford. Han vände sig emot den traditionella
engelska empirismen och kritiserade skarpsinnigt
Hume (i inledning till Humes ”Treatise on
human nature”, 1874) samt H. Spencer och J. S.
Mill. Själv var G. påverkad av Kant och de
tyska transcendentalfilosoferna. I den analys av
begreppet faktum, som ligger till grund för G:s
egen ståndpunkt, påminner hans teori i hög grad
om Hegels lära om alltings motsägelsefullhet.
Varje faktum — det största som det minsta, det
rena ”något” lika väl som världen — är inom
sig motsägande och hänvisar på det absoluta
självmedvetandet, som förenar allt till enhet. —
G:s ”Works” utgåvos i 3 bd 1885—88, ny uppl.
1906. — Litt.: W. H. Fairbrother, ”The
philo-sophy of Th. H. G.” (1896); A. H. Wirsnes,
”Den annen front” (1932).
Green [grin], William, amerikansk
arbetarledare (f. 1873), urspr. gruvarbetare, blev 1912
sekr. samt kassör i gruvarbetarförbundet, 1913
medl. av American Federation of Labor’s (AFL)
verkst. utskott och 1924 ordf, för denna
organisation. G. valdes 1939 till medl. av
Fackförenings-internationalens (IFTU) exekutiv. Han är utg.
av tidskr. American Federationist.
Greenbacks [gri’nbäks], eng. (av green, grön,
och back, rygg), av nordamerikanska regeringen
från 1862 under inbördeskriget utfärdade sedlar,
vilka ha sitt namn efter baksidans gröna färg.
De voro underkastade täta värdefluktuationer.
Green Bay [gri’n bei’], stad i Wisconsin,
U.S.A., vid Fox Rivers utlopp i Green Bay av
Michigansjön; 53,000 inv. Stor export av
spannmål och trävaror; mångsidig industri.
Greene [grin], Graham, engelsk författare
(f. 1904). Efter studier i Oxford blev han
tidningsman. 1926—30 var han medarb. i Times
och 1935—39 i Spectator. Under 2 :a världskriget
tjänstgjorde han i Freetown i Sierra Leone.
G. debuterade som prosaförf. 1929 med ”The
man within” (sv. övers. ”Mannen inom honom”,
1930), en psykologisk studie av rang. Efter att
helt ha misslyckats med ”Name of action” (1930)
och ”Rumour at nightfall” (1932) gjorde han
1932 ett slags ny debut med detektivromanen
”Stamboul train” (sv. övers. ”Orientexpressen”,
1934). Därpå följde en rad av thrillers och
kriminalromaner. Med
de fyra stora
romanerna ”Brighton Rock”
(1938; sv. övers. ”Lagt
kort ligger”, 1939).
”The power and the
glory” (1940; sv.
övers. 1945), ”The
ministry of fear”
(1943; sv. övers. 1944)
samt ”The heart of
the matter” (1948; sv.
övers. ”Hjärtpunkten”,
s. å.) steg G. fram
som en av
förgrundsfigurerna i europeisk
litteratur. G. har vidare utg. två reseböcker,
”Journey without maps” (1936) och ”The lawless
roads” (1939), en volym vers, en volym short
sto-ries, en bok om engelska dramatiker (1942) samt
redigerat saml. ”The old school” (1934). G. har
stor förmåga att föra fram vitala problem i nya
och överraskande gestaltningar. Den yttre
handlingen i hans böcker är alltid underhållande, han
lägger an på spänning och arbetar med
skräck-och mardrömseffekter. Men denna yttre apparat
är endast en slöja. Den egentliga handlingen
tilldrar sig alltid innerst i en människosjäl. G. är
en god psykolog, och överallt i hans böcker
finnas snabbt och skickligt utkastade porträtt av
olika sorters människor. G. är djupt religiös och
har övergått till katolicismen. — Litt.: D. V.
Baker, ”Writers of to-day” (1946; sv. övers. 1948).
Greene [grin], Nathanael, amerikansk
general (1742—86). Han invaldes 1770 i
lagstiftande församlingen i Rhode Island. 1774
inträdde han i hären, 1775 blev han brigadgeneral,
1776 generalmajor, var befälhavare för vänstra
flygeln vid Trenton (26 dec. 1776) och räddade
genom sitt raska ingripande med reserven vid
Brandywine (u sept. 1777) amerikanska hären
från att upprivas. 1778 blev G.
generalkvartermästare och fick 1780 befälet över armén i
södern. Sedan han reorganiserat sina trupper,
ledde han operationerna på ett så mästerligt sätt,
att fienden, trots smärre framgångar i mars och
april 1781, måste retirera. G. bibehöll sitt befäl
till krigets slut.
Greene [grin], Robert, engelsk skald (1558
—92). Han företog vidsträckta resor, gifte sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
