Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grebo - Greby - Grecism - Greco, El (Domenikos Theotocopulos) - Gredbäck - Gredelin - Gredos, Sierra de - Greeley, Horace - Greely, Adolphus - Green - Green, George - Green, John Richard - Green, Julien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Greby—Green
234
Egendomar: Viggebyholm och Orräng (under
Sturefors), Dahla, Katrineberg och Rödsten
(statens). Kyrkan byggdes 1772—73. Ingår i G.
och Värna pastorat i Linköpings stift,
Banke-kinds och Skärkinds kontrakt; tillhör
storkommunen Björsäter.
Greby, ort i Tanums socken, Bohuslän. Vid
G. finnes ett av landets vackraste
järnåldersgrav-fält med omkr. 200 högar, många med resta
stenar. Gravfältet är från omkr. 400 e. Kr.
Greci’sm, grekiskt ord el. uttryckssätt, nyttjat
i annat språk.
Greco [grä’kå], El, spansk målare av
grekisk börd (1547—1614), hette eg. Domenikos
Theotocopulos. Han var född på Kreta,
studerade i Venedig, besökte även Rom, överflyttade
1576 till Spanien och levde sedan i Toledo. Hans
tidiga alster visa starka intryck av samtida
norditalienska mästare, främst av Tintoretto; i
Spanien fick hans målning snart en annan karaktär,
i högsta grad egenartad. Han utförde i flödande
alstring kyrkmålningar samt behandlade bibliska
ämnen, helgonlegender och visioner, där rättfram
realism är uppblandad med bisarrerier, fantastik
och våldsamma effekter. Höjdpunkten inom det
monumentala måleriet nådde han i ”Greve Orgaz’
begravning” (i Santo Tomé i Toledo). I G:s
senare verk blir framställningen betydligt
maniererad, konstnären söker mindre naturlikhet än
linjernas rytm, schvung och rörelse, han målar
”andliga kroppar” i utspekulerade färgackord och
ljuseffekter. I hans porträtt av riddersmän och
andliga är den spanska karaktären uthamrad med
en skärpa, som i de främsta av dessa bilder är
rent av vidunderligt stegrad (t. ex. i det
skrämmande porträttet av storinkvisitorn Nino de
Gue-vara, i amerikansk privatägo).
G :s konst är fantastisk, mystisk, lidelsefull och
ojämn. Eftervärlden glömde honom snart; först
i modern tid har han återupptäckts, och
likgiltigheten har förbytts i en på sina håll måttlös
beundran. I hans konst har expressionismen funnit
en utgångspunkt och föresyn. — G. studeras bäst
i Spaniens museer och kyrkor, men en del av
hans verk ha spritts över Europa och Amerika,
t. ex. ett mansporträtt i Köpenhamn och en
ångerfull Petrus i Langgaardska saml. i Oslo.
I Nationalmuseum, Stockholm, finnes
”Apostlarna Petrus och Paulus”. — Litt.: J. F.
Willum-sen, ”La jeunesse du peintre El G.” (2 bd,
1927); A. L. Mayer, ”El G.” (1931).
Gredbäck, se Grevbäck.
Gredelin (fr. gris de lin), ”linblomsgrått”,
violett.
Gredos, Sierra de [siä’ra Öä grä’Öås],
gra-nitmassiv i v. Spanien, en del av den kastilianska
centralkedjan, når i Almanzor 2,592 m ö. h.
Greeley [gri’li], Horace, amerikansk
politiker (1811—72). Han kom 1831 till New York,
arbetade där en tid som sättare, anlade senare
ett eget tryckeri samt utgav därifrån flera
tidningar, bl. a. från 1841 den stora dagliga
politiska tidningen The Tribune, som fick oerhört stor
spridning. G. blev genom The Tribune under
1850- och 1860-talen en verklig makt i Förenta
staternas politiska liv. Han deltog 1854 i bildandet
av det nya republikanska partiet men bröt kort
därpå med dess ledare i New York, Seward, och
motarbetade denne vid partikonventet 1860,
varigenom Lincolns kandidatur väsentligt främjades.
G:s pompöst hållna vädjan till Lincoln 1862 att
genast förklara alla slavar fria i de trakter, dit
unionshären hunnit, föranledde presidenten att i
Tribune införa sin berömda förklaring om att
unionens upprätthållande var hans främsta plikt.
Efter krigets slut uppträdde G. för allmän
amnesti och opartiska rösträttsbestämmelser. Vid
presidentvalstriden 1872 uppsattes G. som kandidat
mot Grant av de liberala republikanerna, blev även
demokraternas kandidat men fick ej mer än 77
elektorer mot Grants 289. Överansträngning
under valkampanjen bröt hans krafter, och han
avled, innan det formliga valet ägt rum. — Biogr.
av W. A. Linn (1903).
Greely [gri’li], Adolphus Washington,
amerikansk officer och polarforskare (1844—
1935). Han ledde 1881 en polarexpedition, som
anlade en observationsstation på Ellesmerelandet,
810 44’ n. br. 1883 bröt G. upp mot s. och
räddades 1884 vid Smith Sound av en
undsätt-ningsexpedition, sedan hans flesta män
omkommit. Han skrev bl. a. ”Three years of arctic
service” (2 bd, 1886).
Green [grin], (eng., ”gröning”, gräsplan),
sportv., benämning på inslagsplatsen i golf.
Green [grin], George, engelsk matematiker
(t793—1841). Han studerade under knappa
förhållanden, upptäcktes slutligen och blev vid 40
års ålder i tillfälle att idka universitetsstudier i
Cambridge men hade då förfallit till alkoholism.
G. publicerade 1828 ett banbrytande arbete i
potentialteori, inom vilket område av den
matematiska fysiken hans namn knutits till ett
fundamentalt begrepp, Greenska funktionen.
Green [grin], John Richard, engelsk
historiker (1837—83), prästman 1860—69. I sitt
förnämsta arbete, ”Short history of the English
people” (1874), sedermera omarbetat och
utvidgat under titeln ”A history of the English people”
(4 bd, 1877—80; ”Engelska folkets historia”,
1885—87), sökte han göra Englands historia
levande för folket och i livfulla bilder åskådliggöra
den engelska kulturutvecklingen. G:s maka,
Alice Stopford G., blev hans trogna
amanuens och medarbetare, då han gick att utarbeta
en stor engelsk historia med lärd apparat. Därav
medhann G. ”The making of England” (1882) och
”The conquest of England” (fullb. av hans
hustru 1883, går fram till normandiska erövringen).
G. gav i dessa arbeten den lokala fornkunskapen
i England starka impulser.
Green [grin], Julien, fransk författare av
amerikansk börd (f. 1900 i Paris), visade sig
redan med sina första romaner, ”Mont-Cinère”
(1926) och ”Adrienne Mesurat” (1927; sv. övers.,
”Adrienne”, 1929), som en färdig mästare.
Djuplodande analys av passionernas dunkla värld och
detaljrikt målande miljöskildring, särskilt från
fransk landsort, finner man även i hans följ,
romaner, ”Léviathan” (1929),. ”L’autre sommeil”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
