Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granatgevär - Granatgnejs - Granatharpun - Granatkartesch - Granatkastare - Granatträd - Granatäpple - Granberg, Gunnar - Granberg, Olof - Gran Canaria - Gran Chaco, El - Grand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Granatgnejs—Grand
196
Svensk 8 cm granatkastare m/29.
kan mot levande mål, resp, rökbeläggning
erhållas.
Granatgnejs, se Gnejs.
Granatharpun, se Harpun.
Granatkartesch, se Granat.
Granatkastare, övergradskastpj äser med
skott-vidder, som äro korta, jämförda med
artilleripjäsernas. G. ha i allm. slätborrade eldrör, och
projektilen införes vid laddning från mynningen. I
regel användas vingstyrda granater. Vid de flesta
g. överföres eldrörsrekylen via en stödplatta till
marken. G. kom till riklig användning vid
ställningskrigen under 1 :a världskriget. Under
mel-lankrigsperioden gjordes g. genom fortgående
förbättringar användbara även för det rörliga
kriget. Olika krav på skottvidder, proj ektilverkan
och rörlighet ha därvid medfört, att g. med
mycket olika kalibrar ha konstruerats. Kalibern
för flertalet g. växlar mellan 4,7 och 12 cm.
Följ, data för svenska g. ge en god uppfattning
om g:s egenskaper i allm.
Pjäsvikt
[-Projektilvikt-]
{+Projektil-
vikt+}
Kaliber Skottvidd
47 mm 480 m 0,7 kg 11,5 kg
8 cm 2,800 m 3,4 kg 60 kg
12 cm 6,450 m 12.5 kg 255 kg
Under 2:a världskriget var g. ett av inf:s
viktigaste eldunderstödsvapen. — 1944 byggdes i
U.S.A. världens hittills grövsta g. Denna pjäs,
som har räfflat eldrör och gördelförsedd
projektil, kan även karakteriseras som mörsare. Den
1.650 kg tunga projektilen laddas från eldrörets
mynning. Pjäsen har 91,4 cm kaliber och 8,800
m skottvidd. Den transporteras delad med ett
eldrörsfordon (vikt 36 ton) och ett lavettfordon
(vikt 42 ton). Amerikanerna avsågo att använda
pjäsen mot tyskarnas motståndskraftigaste
betongnästen men den hann icke bli insatt under
2:a världskriget.
Granatträd, Pünica, växtsläkte, som ensamt
bildar fam. Punicaceae bland koripetalerna.
Frukten är ett nästan klotrunt fröhus med läderartad
vägg och många frön (med saftiga skal) i varje
rum. P. granatum, ett litet,
lövfällande träd med
äpplelika frukter,
granatäpplen, växer vilt på
Balkanhalvön och i Främre Asien
samt har odlats som
fruktträd sedan urminnes tid.
Numera förekommer det i
nästan alla varmare länder. För
de stora purpur- och
scharlakansröda blommorna odlas
det även i parker och
trädgårdar. Det motsvarade i
antikens liv citron och apelsin
i nutiden.
Granatäpple, se
Granatträd.
Granberg, Gunnar Karl
Ludvig, folklivsforskare (f.
1906 27/s), fil. dr 1935, doc. i
nordisk och jämförande folkminnesforskning vid
Stockholms högsk. 1936, museilektor vid Nordiska
museet 1937—40, pressattaché i Helsingfors 1940
—44, dir. för Svenska inst. för kulturellt utbyte
med utlandet sedan 1945. G. redigerade Acta
eth-nologica 1936—38 och har förutom ett flertal
tidskri ftsuppsatser om olika sidor av svensk
folkkultur utg. dr-avh. ”Skogsrået i yngre nordisk
folktradition” (1935), som är av stort principiellt
intresse genom att folktro och folkdiktning setts i
sammanhang med skiftande näringsliv.
Granberg, Johan Olof, konstforskare (1858
—1933). Han var anställd vid Nationalmuseum
1884—86 samt 1903—16 (1912—16 som
intendent), red. för Ny Illustrerad Tidning 1886—1900.
G. var en
framstående expert på
äldre konst,
framför allt holländskt
måleri från
1600-talet. Han inlade
stor förtjänst
genom undersökningen av
svenska privatsamlingar, genom vilken
verksamhet han
fick ett berömt
namn i Europas
konsthistoria. G.
utgav ”Pieter de
Molijn” (1883),
”Drottning
Kristinas tafvelgalle-
ri” (1896; fransk uppl. 1897), ”Allart von
Ever-dingen och hans ’norska’ landskap” (1902),
”Rudolf II :s konstkammare och dess svenska öden”
(s. å.), ”Inventaire des trésors d’art... de
maltres étrangers en Suède” (3 bd, 1911—13),
”Svenska konstsamlingarnas historia från Gustav Vasas
tid till våra dagar” (3 bd, 1929—31).
Gran Cana’ria, en av Kanarieöarna; 1,532 km2,
280,000 inv. Huvudstad är Las Palmas.
Gran Chaco, E 1 [t/a’kå], se Chaco.
Grand [grä], fr. (av lat. gra’ndis), stor;
för
Blommande kvist av granatträd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
